Direktörer på marsch

av | mar 2, 2020 | Ekonomi, Politik

Arbetsgivarna vann kampen. 
I dag har facket givit upp frågan om löntagarinflytande.

Demonstrationståget gick från Humlegården till Riksdagshuset, där en skrivelse med uppmaningen ”För Sveriges bästa. Nej till löntagarfonder!” överlämnades.
Patrick Engellau, i dag ordförande för den nyliberala tankesmedjan Den nya välfärden var en av deltagarna i demonstrationståget.
– Det kändes att vi var vinnarna när vi gick längs Stockholms gator, säger han.
På restaurang Riche, inte så långt från Humlegården i Stockholm, satt TCO:s nuvarande ordförande Sture Nordh och åt lunch tillsammans med bland andra PTK:s ordförande Ingvar Seregard och TCO-S (statsmännens förhandlingskartell) ordförande Hans Hellers.
– Vi såg hur limousinerna kom farande. Ut plockades demonstrationsplakat. Hans Hellers konstaterade förvånat att nuförtiden är det direktörerna som är ute och demonstrerar medan fackliga företrädare äter lunch på Riche och diskuterar framtidsfrågor, säger Sture Nordh i dag.
Historieprofessorn Lars Ekdahl på Mälardalens högskola tycker att situationen var absurd. Svensk ekonomi var inne i en kris och SAF höll på att falla samman. Fonderna kom som en gåva.
– När protesterna mot fonderna kom i gång, var förslaget i praktiken redan nerlagt. Fonderna blev ett sätt att ena SAF, säger Lars Ekdahl.
Anders L Johansson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala och sommargranne med löntagarfondernas upphovsman Rudolf Meidner, beskriver fonderna som en logisk konsekvens av den solidariska lönepolitiken.
– Redan under 50- och 60-talen dök det upp tankar kring fonder. Men det hände inte så mycket. Den svenska modellens grundidé var en slags maktdelning mellan två parter med olika intressen, en kompromiss mellan arbete och kapital. Ägandefrågorna var stendöda. Det fanns dessutom starka portvakter i form av finansminister Gunnar Sträng och LO-ordföranden Arne Geijer.
– Samtidigt ledde den solidariska lönepolitiken till outtagna löneutrymmen – övervinster – i framför allt de större och framgångsrika verkstadsföretagen, vilket irriterade industriförbunden inom LO.

Mot slutet av 1960-talet radikaliserades samhället. LO var inget undantag. På kongressen 1971 fick LO-ekonomen Rudolf Meidner i uppdrag att utreda hur företagens övervinster skulle kunna placeras i en fond under löntagarnas kontroll.
– Vid den här tiden pågick det en bred diskussion i samhället om den starka ägarkoncentrationen i Sverige var ett hot mot demokratin, säger professor Lars Ekdahl på Mälardalens högskola, som har skrivit två böcker om Rudolf Meidner.
Sture Nordh, ordförande i TCO:
– Det som är fascinerande med den här perioden är hur långt in i borgerligheten diskussionen om löntagarinflytande gick. Det här sågs som ytterligare en demokrati­reform. Från början var inte frågan om löntagarfonder speciellt stor eller konfliktfylld. Det var snarast en praktisk diskussion. Det ansågs rimligt att löntagarna fick ett större inflytande. Frågan var om det skulle ske kollektivt eller individuellt.
1976 behandlade LO-kongressen Rudolf Meidners förslag.
– Den socialdemokratiska partiledningen tog inte frågan på allvar. Rudolf Meidner har berättat för mig hur han försökte få ett möte med Olof Palme och Sten Andersson för att redovisa de långtgående effekterna av sitt förslag. Men han fick inte träffa någon i partiledningen. De bedömde inte förslaget som realistiskt, säger Anders L Johansson.
Sedan manglades frågan under många år. Först den 20 december 1983 fattade riksdagen det formella beslutet att införa löntagarfonder.
I dag är det ytterst få som diskuterar om eller hur löntagarnas inflytande och makt ska stärkas.
– En förklaring är att fackföreningsrörelsen under de senaste åren har haft en besvärlig situation med 90-talskris, medlemsflykt och konflikt om kollektivavtalen och a-kassan. Dessutom byggde kapitalbildningen och nyemissionerna i löntagarfondsförslaget på nationell styrning av ekonomin. I dag är kapitalrörelserna globaliserade, säger Anders L Johansson.
Svenska fackförbund driver inte längre frågorna om inflytande på makronivå, det handlar mest om arbetsvillkor och anställningstrygghet. Och LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin tar inte i frågan. Hennes presschef hänvisar diskussionen om fackets inflytande till chefekonomen Dan Andersson.
– Företagsdemokrati är en fullständigt död diskussion inom socialdemokraterna, men även inom LO, säger historieprofessorn Kjell Östberg som nyligen utkom med en biografi om Olof Palme.
– Jag tycker att det är en bra mätare på hur långt socialdemokratin har anpassat sig. Man har överlämnat mer och mer till marknaden. Samtidigt är jag övertygad om att frågor kring makten över produktionen och företagen kommer tillbaka. Det är bara att titta på vad som nu pågår med en marknad som driver vind för våg, säger han.
Även TCO:s ordförande Sture Nordh anser att en diskussion om löntagarfonder eller motsvarande är en omöjlighet.
– Det organiserade löntagarintresset är svagare i dag än det var då. Den globaliserade ekonomin har också ändrat förutsättningarna för nationellt beslutsfattande vilket fonderna byggde på. Det är avgörande skillnader.
Men samtidigt har det kollektiva ägandet i form av exempelvis pensionsfonder ökat?
– Jo, men kollektivt ägande är ingen garant för starkt löntagarinflytande. Vi är inne i en begynnande diskussion – som ännu inte är särskilt systematisk – om hur vi som löntagare ska kunna utnyttja att vi är ägare och delägare av pensionskapitalet. Det handlar bland annat om att se till att det finns rimliga villkor för de anställda.
Sture Nordh ser också en konflikt mellan att driva löntagarfrågor och det faktum att framtidens pensionärer, som ju är dagens löntagare, vill ha största möjliga pension.
– Det spelar säkert roll för situationen i dag om vi ska vara riktigt uppriktiga. När amerikanska framtida pensionärer investerar är de i första hand intresserade av avkastningen. När svenska AP-fonden investerar i Asien eller USA gör man det i första hand för att få en långsiktigt bättre avkastning.
1983 bevakade en höggravid Anne-Marie Lindgren 4 oktober-demonstrationen som ledarskribent på Stockholmstidningen. I dag är hon utredningschef för Arbetarrörelsens Tankesmedja och en av socialdemokratins ledande ideologer.
– Hela konstruktionen av löntagarfonderna byggde på att kapitalet är nationellt. I den meningen är diskussionen överspelad samtidigt som bland annat miljöproblem och finanskriser bäddar för en allt hårdare diskussion som ifrågasätter marknadens fria spelrum. Det lär dock bli andra lösningar än fonder.
Anne-Marie Lindgren pekar på paradoxen att samtidigt som det kollektiva ägandet kanske aldrig varit så stort som det är i dag, är det länge sedan löntagarnas inflytande var så svagt.

Mikael Bergling och Fredrik Nejman
Första publicering:
 Tidningen Fokus 2008.

Det lönsamma livet efter Reinfeldt

Det lönsamma livet efter Reinfeldt

När väljarna gav dem sparken från regeringskansliet, väntade välbetalda jobb som ambassadörer, lobbyister och PR-konsulter.  Och över 80 miljoner...

Från Waldorf till börsen

Från Waldorf till börsen

Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och...

Kris stoppar inte miljarutdelningar

Kris stoppar inte miljarutdelningar

Under de senaste tio åren har den svenska dagspressen gjort sig av med uppemot 1 000 journalister. Samtidigt har ägarfamiljerna tjänat drygt...

DDR i svensk skola

DDR i svensk skola

Under 1970- och 1980-talen åkte tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal på utbildning i kommunistdiktaturen DDR. Många av dem...

Bankerna gör rekordvinster på bolån

Bankerna gör rekordvinster på bolån

Under de senaste tio åren har bankernas bruttomarginal på bolån ökat med mer än 600 procent. – Bankerna tjänar idag mycket pengar på bolånen. Som...

Miljonregn över toppgeneral

Miljonregn över toppgeneral

Under de senaste två åren har den förre överbefälhavaren Håkan Syréns, 63, privata konsultbolag dragit in cirka tio miljoner kronor. Bland kunderna...

De tjänar miljoner på lärarbristen

De tjänar miljoner på lärarbristen

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster. Under perioden 2014-2016 ökade de största företagen på skolområdet sin...

25 år i Palmeutredningens centrum

25 år i Palmeutredningens centrum

Dagen efter mordet på statsminister Olof Palme kallades Christina Salander in för att skriva ut förhör och registrera tips i utredningen. Det gör...