Var fjärde medlem i akademikerfacket Akavia vill gå ner i arbetstid även om det innebär lägre lön.
Majoriteten arbetar hellre fyra dagar i veckan än sex timmar per dag efter en arbetstidsförkortning, enligt en ny undersökning.
SEDAN I FJOL kan arbetstagare i Belgien välja att arbeta fyra dagar i veckan i stället för fem utan att lönen minskas i motsvarande grad. Den som väljer fyradagarsvecka får dock räkna med längre arbetsdagar.
I höst ska knappt 40 företag i Portugal testa fyradagars arbetsvecka. De anställda får 100 procent av lönen för att arbeta 80 procent av tiden i utbyte mot att de levererar 100 procent av vad det som de brukar göra.
I fjol genomfördes i Storbritannien ett halvår långt test där cirka 3 000 anställda på drygt 60 företag arbetade fyra dagar i veckan – i snitt 34 timmar – med samma lön som tidigare, enligt 100-80-100-modellen.
Även i länder som Spanien, Litauen, Nya Zeeland, Island, Australien och Japan har det genomförts eller genomförs försök med olika former av arbetstidsförkortningar, varav några har permanentats.
Alla är exempel på hur arbetstidsfrågan ökar i betydelse, bland annat som ett resultat av växande ohälsotal och ett alltmer stressat och uppskruvat arbetsliv.
Sverige är inget undantag. Även här finns det exempel på projekt kring sextimmarsdag, fyra dagars arbetsvecka och liknande.
Under 1,5 år med start under vintern 2018 fick till exempel alla anställda på Östersundshem välja om de ville arbeta sex eller åtta timmar per dag under förutsättning att de fick lika mycket gjort. De sista två timmarna utgjorde en slags ”beredskapstid”.
Liknande hälsomotiverade arbetstidsförkortningar med bibehållen lön – temporära eller permanenta – har genomförts inom bland annat äldreomsorgen, sjukvården, socialtjänsten och på reklambyråer.
Kortad arbetstid var den mest diskuterade frågan på Saco-förbundet Sveriges Ingenjörers kongress – Ingenjörsfullmäktige – i höstas. Saco-kollegan DIK vill att regeringen tillsätter en statlig utredning om hur en arbetstidsförkortning skulle kunna genomföras och finansieras.
I våras införde väskföretaget Sandqvist 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön.
– Medarbetarna får själva välja om de vill arbeta fyra dagar i veckan eller sex timmar per dag, men då fem dagar i veckan. De flesta väljer att arbeta fyra dagar i veckan, berättar VD Caroline Lind.
– Innan vi drog i gång detta fick alla gå en utbildning som heter stressfri produktivitet där vi lärde oss att ta kontrollen över vår tid. Vi har blivit bättre på att planera och arbetar i dag mer effektivt, smartare och mer fokuserat än tidigare.
*Är det inte risk för att stressen ökar om personalen ska göra samma jobb som tidigare, men på kortare tid?
– Vi ser inte att stressnivån har ökat. Genom utbildningen har vi fått verktyg som gör att vi kan hantera vår tid på ett bättre sätt. Medarbetarna uppger i våra undersökningar att de har en god balans när det gäller arbetsbelastningen och känner ökad kontroll, större arbetsglädje, mer energi och stärkt lagkänsla.
I somras förklarade EU-kommissionär Nicolas Schmit, med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, att EU borde pusha för fyra dagars arbetsveckor.
– Jag tror att det är något som successivt går framåt.
UNDER VÅREN HAR ett representativt urval av Akavias medlemmar svarat på frågor kring bland annat sin arbetsmiljö, arbetsbelastning och sitt mående. 2 755 har valt att delta i undersökningen som bland annat visar:
*Nästan var tredje uppger att de minst en gång i veckan upplever symptom på stress – exempelvis sömnsvårigheter, hjärtklappning, spänningshuvudvärk eller liknande – som de kopplar till sin arbetsbelastning.
*Det skiljer en hel del mellan Akavias olika professionsgrupper. Bland kommunikatörerna till exempel, är det 37 procent som varje vecka upplever symptom på stress som de kopplar till sin arbetsbelastning medan motsvarande andel bland IT-akademiker visserligen är hög men väsentlig lägre – 26 procent.
Sedan 2010 pågår det, enligt Försäkringskassans statistik, en stadig ökning av sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa som idag står idag för närmare hälften av alla pågående sjukfall.
Det är framför allt sjukskrivningar på grund av stress som blir allt fler. Mellan juli 2019 och juli 2022 ökade de med tolv procent.
Häromåret beräknade försäkringsbolaget Skandia den årliga kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar som orsakats av psykisk ohälsa till mer än 30 miljarder kronor.
– Varje år dör 700 – 800 personer i Sverige i förtidigt död på grund av stress i arbetslivet. Till det ska läggas alla som får sämre livskvalitet, säger Bengt Järvholm som är senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.
Problem med negativ stress hänger ofta samman med hur arbetet är organiserat och förhållandet mellan krav och resurser.
– Det är framför allt långvarig och återkommande stress och hög arbetsbelastning i kombination med bristande återhämtning som är besvärlig, inte att emellanåt ha mycket att göra.
– Den egna upplevelsen av kontroll och möjligheterna att styra sin arbetstid och hur arbetsuppgifter utförs är viktig och kan göra situationen mindre ogynnsam.
*Hur påverkas vi av ökad flexibilitet och friare arbetstider, ofta i kombination med distansarbete?
– Det kan både vara bra och underlätta människors vardag. Samtidigt finns det personer som inte riktigt klarar av det, vilket gör den arbetsledande rollen extra viktig. De är bra att ge medarbetarna frihet, men också att sätta gränser när det behövs.
*Hur har du gjort?
– Jag har som arbetsledare fått säga till folk att de måste gå hem. En bra arbetsmiljö står inte i motsatt till god produktivitet. Tvärtom.
ENLIGT AKAVIAS MEDLEMSUNDERSÖKNING skulle 26 procent av de svarande vilja arbeta deltid även om det innebar motsvarande avdrag på lönen. Bland de som arbetar inom samhällsskydd och rättsskipning är andelen 41 procent.
*En klar majoritet (76 procent) skulle vilja arbeta fyradagarsvecka om normalarbetstiden sänktes till 30 timmar per vecka (med bibehållen lön). 18 procent skulle vilja arbeta sex timmar per dag.
*Drygt 90 procent tror att kortare arbetstid för deras egen del skulle ha positiv effektivt på balansen mellan arbete och fritid.
*En nästan lika stor andel tror att deras hälsa skulle påverkas positivt.
– Utvärderingar av arbetstidsförkortningarna på bland annat Island och i Storbritannien visar på flera positiva resultat; sjuktalen går ner, välbefinnandet ökar, balansen mellan och arbete och fritid blir bättre och detta utan att produktiviteten försämras. Den har snarast blivit bättre, säger Christer Thörnqvist som är docent i arbetsvetenskap och lektor i företagsekonomi vid högskolan i Skövde.
Enligt kritikerna är ett test på ett halvår, som var fallet i Storbritannien, alldeles för kort tid för att kunna användas som underlag för en utvärdering av vilka effekter en arbetstidsförkortning har, framför allt på lite längre sikt.
– Men allt talar för att resultaten stämmer. Många företag har dessutom behållit kortare arbetsvecka efter att provperioden har gått ut. Det skulle de knappast ha gjort om de inte ansåg att det fungerade bra.
Sacos samhällspolitiske chef Lena Granqvist är inte lika positiv och hänvisar även till den så kallade ”Hawthorne-effekten”.
– De som ingår i exempelvis ett arbetstidsexperiment vet att de studeras och riskerar då att medvetet eller omedvetet anstränga sig lite extra vilket kan ge utslag på resultaten i form av ökad produktivitet under experimentperioden, men inte därefter. Det är därför svårt att säga något om de långsiktiga effekterna.
– Det är dessutom fel att försöka lösa stressiga arbetssituationer med arbetstidsförkortning. Det är arbetsmiljön och den stora arbetsbelastningen som är problemet, inte arbetstiden i sig, säger hon.
PÅ 1930-TALET FÖRUTSPÅDDE den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes att normalarbetstiden år 2030 skulle vara 15 timmar i veckan.
– Till det har vi en bit kvar. Men han hade rätt om färdriktningen. Den genomsnittliga arbetstiden har minskat. Det har dels skett genom ändringar i arbetstidslagen, dels genom avtal. Det är rimligt att man tar ut en del av produktivitetsökningarna i form av kortare arbetstid, säger Lena Granqvist
– Med tanke på hur förutsättningarna varierar mellan olika delar av arbetsmarknaden hanteras frågor kring arbetstidsförkortningar bäst genom kollektivavtal.
*Vad tror du kommer att hända?
– Det är uppenbart att det arbetstidsfrågan växer i betydelse och diskuteras alltmer, även på EU-nivå. Diskussionen förstärks av att vi är inne i ett teknikskifte. På sina håll håller fyradagarsveckan dessutom på att bli ett rekryteringsargument.
– Samtidigt har vi arbetskraftsbrist inom flera viktiga sektorer. Färre arbetade timmar skulle kunna förvärra de problemen.
UNDER DE SENASTE 70 åren har produktiviteten i den svenska ekonomin ökat med i genomsnitt drygt två procent per år.
– Årsarbetstiden har minskat genom bland annat längre semester och införandet av 40-timmarsveckan. Åttatimmarsdagen är dock kvar som norm, säger Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
– I valet mellan arbetstid och lön har facken i allmänhet valt lön. Att kunna konsumera mer, och ur den synvinkeln få en högre levnadsstandard, har bedömts som viktigare än arbetstidsförkortning.
Helt politiskt död har arbetstidsfrågan dock inte varit. En sökning i riksdagens databas på ordet ”arbetstidsförkortning” ger 2 539 träffar och ”sex timmars arbetsdag” 692 och ”fyra dagars arbetsvecka” 22 träffar.
Den 27 januari 1971 lämnade Gunnel Jonäng (c) in en motion i riksdagen där hon krävde en utredning om fyra dagars arbetsvecka.
I motionen skriver hon bland annat att fyra dagars arbetsvecka skulle skapa större balans mellan storstad och glesbygd, bereda människor större frihet och trivsel, motverka stress och ge individen ett ökat inflytande över sin arbets- och fritid.
”Andra fördelar med detta system skulle vara att man fick söndagen som helgdag för vila och gudstjänst etc. Idrottstävlingar, konferenser och liknande kunde förläggas fredag — lördag, om fredagen skulle bli den tredje lediga dagen”.
Motionen avslogs.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Akavia Aspekt 2023.