Toppdomare extraknäcker för miljoner

feb 8, 2024 | Arbetsmarknad, Juridik

Flera av Sveriges ledande domare har sidoinkomster på flera hundratusen kronor per år, ibland betydligt mer.
Under de senaste åren har till exempel Johnny Herre tjänat mer än dubbelt så mycket på sina bisysslor som på arbetet som domare i Högsta domstolen (HD).

OFFENTLIGA UTREDNINGAR, FÖRFATTARSKAP och nämnd- och styrelseuppdrag är vanliga bisysslor bland ledande svenska domare.
En del av dem har också ekonomiskt mycket lukrativa uppdrag i skiljenämnder; ett slags privata domstolar som bland annat löser tvister mellan företag utanför offentlighetens insyn.
Det sistnämnda gäller bland annat flera av domarna i Högsta domstolen, bland annat Johnny Herre som har suttit i HD sedan 2010. Under de senaste åren har han tjänat betydligt mer på sina bisysslor än på arbetet som justitieråd.
2021 var hans lön som HD-domare, enligt Domstolsverket, 1 417 783 kronor. Samma år hade han en deklarerad inkomst av tjänst på 4 718 457 kronor, det vill säga en skillnad på 3 300 674 kronor eller drygt 230 procent jämfört med domarlönen.
Under de senaste åren (2018 – 2021) har han i genomsnitt haft en deklarerad inkomst på 2 942 392 kronor per år.
Hans bolag LexMerc AB hade under perioden 2018 – 2022 en genomsnittlig årsomsättning på drygt 4,5 miljoner kronor. Rekordåret 2022 slutade omsättningen på 9 402 000 kronor.
Johnny Herre, som inte vill ställa upp på en intervju, skriver i ett mejl att han har bestämt sig för att lämna Högsta domstolen ”för att i stället ägna mig åt akademin, skrivandet och en hel del annat utanför domstolsväsendet”.
”Jag har under stora delar av min tid i HD haft förmånen av att kunna fortsätta att skriva böcker och därmed få royaltyintäkter, agera som ordförande i skiljenämnder efter parternas eller medskiljedomarnas val och i viss utsträckning medverka till att främja korrekt agerande i olika branscher”.
”Under senare år har jag relativt ofta varit ordförande i tvångsinlösenförfaranden enligt 22 kapitlet i aktiebolagslagen. Främst har jag dock haft en handfull till beloppet medelstora och stora tvister pågående. I vissa fall har part krävt många hundra miljoner av en annan part.”
”Jag får på grund av sekretess inte tala om de tvister som jag haft mer än i allmänna ordalag.”

ETT ANNAT EXTRAKNÄCKANDE justitieråd som åtar sig skiljemannauppdrag är till exempel Johan Danelius.
2020, samma år som han tog plats i Högsta domstolen, registrerade han sitt bolag Johan Danelius AB som året efter hade en omsättning på 2 595 000 kronor.
Innan han utsågs till justitieråd arbetade Johan Danelius som expeditionschef i justitiedepartementet (2016–2020).
De högsta domarnas bisysslor, framför allt skiljemannauppdrag, har under de senaste decennierna varit en fråga för återkommande diskussioner och utredningar.
– I många länder brukar inte domarna i de högsta instanserna ha skiljemannauppdrag. Det förekommer till exempel inte i USA, säger Claes Sandgren som är professor emeritus i civilrätt vid Stockholms universitet och som tidigare bland annat har varit ordförande i Institutet mot mutor och ledamot av Internationella Juristkommissionen.
– Ett argument för att domare i Högsta domstolen ska kunna ta uppdrag som skiljedomare är att det i HD finns en god kompetens. Ett annat att det tillför kunskap och erfarenhet till det vanliga dömandet om justitieråd deltar i den här typen av kommersiella mål. Mot det kan man ställa argumentet att det är viktigt att det finns en instans som står helt fri och som inte kan misstänkas för att ta några ovidkommande hänsyn. Det finns också en risk för att en skiljedom överklagas till HD.
*Många är domare har även statliga utredningsuppdrag.
– Det finns de som även menar att justitieråd inte ska vara statliga utredare, utan stå helt fria från det som föregår lagstiftningsarbetet.
*Vad tycker du?
– Jag tycker att det är mindre känsligt än att vara skiljeman.

FRAM TILL 1970, då reglerna liberaliserades, var det förbjudet för justitieråden att ha skiljemannauppdrag.
För ungefär 20 år sedan föreslog en statlig utredning delvis en återgång till det tidigare regelverket; domarna skulle visserligen få fortsätta att ha skiljemannauppdrag som bisyssla, men inte om tvisterna gäller svenskt näringsliv. Detta för att inte riskera skada domarnas opartiskhet och allmänhetens förtroende för dem. Utländska skiljetvister och ärenden som rörde arbetsmarknadens parter skulle även fortsättningsvis vara tillåtna.
Den dåvarande justitiekanslern Hans Regner gick ett steg längre.
– Domarnas självständighet och opartiskhet får inte ifrågasättas. Det innebär att det inte är lämpligt med olika typer av extraknäck.
Några större förändringar blev det dock inte.
Johan Hirschfeldt, tidigare bland annat justitiekansler och statlig domarutredare, berättar att han under sin tid som president i Svea hovrätt fick förfrågan om skiljemannauppdrag.
– Jag tackade nej. En skiljedom kan klandras till Svea hovrätt. Jag ansåg därför att jag inte skulle vara inne i den verksamheten. Det var ett personligt ställningstagande som hade en principiell dimension.
Ett uppenbart problem med att exempelvis domare i Högsta domstolen tar uppdrag som skiljemän är risken för jäv.
– Om man tillåter den här typen av bisysslor får de inte vara arbetshindrande eller förtroendeskadliga. De blir arbetshindrande om man måste jäva ut sig väldigt mycket eller om uppdragen tar så mycket tid att det leder till inskränkningar i det ordinarie arbetet.
– En aspekt som inte är helt ointressant, och som man kan fundera kring, är att skiljeuppdragen är en verksamhet som bedrivs utan allmän insyn. Det är dessutom själva idén med förfarandet.
Johan Hirschfeldt ser dock inga större problem med att svenska domare medverkar i internationella skiljetvister, till exempel inom ramen för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.
– Det är ett värdefullt bidrag till svensk tjänsteexport. Det ligger i sakens natur att det innebär en ekonomisk förtjänst för domarna, och det tycker inte jag är något problem så länge det inte sticker ut på ett alltför extremt sätt.
– Måttfullhet är en viktig dimension i detta sammanhang för att undvika
förtroendeskadlighet.

Fakta: Exempel på ledande domare med privata bolag

*Johnny Herre, justitieråd i Högsta domstolen.
Bolagsnamn: LexMerc Aktiebolag.
Verksamhet: Bolaget skall bedriva juridisk, ekonomisk utbildning och värdepappershandel, fastighetsförvaltning samt därmed förenlig verksamhet.
Genomsnittlig omsättning 2020 – 2022: 4 876 000 kronor per år.

*Johan Danelius, justitieråd i Högsta domstolen.
Bolagsnamn: Johan Danelius AB.
Verksamhet: Aktiebolaget ska bedriva juridisk verksamhet inom skiljeförfaranden, författande, utbildning och därmed förenlig verksamhet.
Genomsnittlig omsättning 2020 – 2021: 1 725 000 kronor per år.

*Eric M Runesson, justitieråd i Högsta domstolen.
Bolagsnamn: Accursius AB.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva konsultverksamhet med inriktning mot juridik, ekonomi och tvistlösningar liksom äga och förvalta fast och lös egendom samt bedriva därmed förenlig verksamhet.
Genomsnittlig omsättning 2019 – 2021: 450 667 kronor per år.

*Stefan Reimer, justitieråd i Högsta domstolen.
Bolagsnamn: Sejk AB.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva skiljemannaverksamhet, undervisning, författande av juridisk litteratur och därmed förenlig verksamhet.
Genomsnittlig omsättning 2020 – 2022: 246 667 kronor per år.

*Anders Eka, justitieråd i Högsta domstolen (ordförande).
Bolagsnamn: Barchetto AB.
Verksamhet: Aktiebolaget ska bedriva verksamhet med juridiska tjänster såsom företrädesvis skiljemannaförfarande, medling i tvistemål samt därmed förenlig verksamhet.
Genomsnittlig omsättning 2019 – 2021: 413 667 kronor per år.

Fakta: Exempel på ledande domare med extraknäck.
Skillnad mellan lön från Domstolsverket och deklarerad inkomst av tjänst (2021).
*Johnny Herre, justitieråd Högsta Domstolen, + 3 300 674 kronor.
*Dag Stegeland, president Kammarrätten i Göteborg, + 616 552 kronor.
*Sten Andersson, justitieråd Högsta domstolen, + 601 029 kronor.
*Monica Dahlbom, president Kammarrätten i Jönköping, + 434 357 kronor.
*Petter Asp, justitieråd Högsta domstolen, + 432 553 kronor.
*Anders Perklev, president Svea hovrätt, + 410 022 kronor.
*Dag Mattsson, justitieråd Högsta domstolen, + 369 891 kronor.
*Anders Eka, justitieråd Högsta domstolen. + 351 245 kronor.
*Stefan Johansson, justitieråd Högsta domstolen, + 325 847 kronor.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Akavia Aspekt 2023.

Nu sjunker lärarlönerna – igen

Lärares och förskollärares löner sjunker jämfört med genomsnittslönerna i Sverige. Trots allt tal att om att erfarenhet ska premieras minskar...

Statliga utredare på dubbla stolar

Demokrati förutsätter transparens och tydlig rollfördelning. – Det är till exempel direkt olämpligt att statliga utredare har egna ekonomiska...

Hemliga svenska skolor

Det är inte bara Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat och lärarbehörighet som inte är offentliga efter den 1 september. Det gäller...

Säpo-agenter på SR

Minst fyra chefer och medarbetare inom Sveriges Radio och Sveriges Television var agenter åt Säpo och rapporterade regelbundet om sina kollegor till...

Kända svenskar övervakade

På 1970-talet övervakade Säkerhets­polisen framträdande svenskar som var misstänkta för kopplingar till tyska terrorister. Strax före lunch den 24...