Lärares och förskollärares löner sjunker jämfört med genomsnittslönerna i Sverige.
Trots allt tal att om att erfarenhet ska premieras minskar dessutom löneskillnaderna mellan oerfarna och erfarna lärare och förskollärare.
Det visar en ny undersökning.
STRAX FÖRE JUL inleddes avtalsrörelsen på det kommunala området genom att parterna bytte yrkanden med varandra.
Sveriges Lärares kräver bland annat att förskollärares, lärares och studie- och yrkesvägledares löner prioriteras och att förhållandet mellan undervisningstid och tid för-, och efterarbete och planering regleras.
Förbundets samhällspolitiske chef Pontus Bäckström har undersökt löneutvecklingen för kommunalt anställda lärare och förskollärare:
*Jämfört med den genomsnittliga månadslönen på arbetsmarknaden föll lärarlönerna kraftigt 1996 – 2012, dvs delvis under den period då det genomfördes stora besparingar i statsbudgeten.
*2012, ungefär i samband med att legitimationsreformen infördes, vände utvecklingen. Fram till 2020 steg lärares och förskollärare löner i förhållande till genomsnittslönen i Sverige (alla sektorer).
*2020 började lärares och förskollärares relativa löner att sjunka igen, trots fortsatt stor brist på behöriga, och har därefter fortsatt att göra det.
– Det finns flera olika orsaker till nedgången. En viktig är de stora besparingar som pågått i skolsektorn under flera år och som i år har blommat ut i full kraft, säger Pontus Bäckström.
– Under lång tid har inte statsbidragen till skolan räknats upp i takt med inflationen och kostnadsökningarna. Samma sak är det med kommunernas skolbudgetar. I stället talar man om ”effektiviseringar”. Tillsammans gör det att finansieringen gröps ur.
Undersökningen visar bland annat också:
*Skillnaderna mellan yngre och äldre lärares löner har under de senaste decennierna minskat, i en del fall mycket kraftigt.
*I mitten på 1990-talet var till exempel genomsnittslönen för en grundskollärare i åldern 55 – 64 år cirka 35 procent högre än för en motsvarande lärare i åldern 25 – 34 år. 25 år senare hade den skillnaden mer än halverats.
*1999 stannade högstadielärarkollektivets löneutveckling vid 58 års ålder. 2021 inträffade det vid 49 års ålder.
– Lönespridningen har ändrat karaktär. Fram till runt millenniumskiftet drevs den i mycket högre utsträckning än idag av erfarenhet och meritering. Nu drivs den av bland annat karriärtjänster och lärarlönelyft. Sambandet mellan lön och erfarenhet i yrket har minskat över tid, säger Pontus Bäckström.
– Även lärarbristen har bidraget och bidrar. När det för cirka 20 år sedan, efter 1990-talets budgetsaneringar, infördes ett statsbidrag för att höja lärartätheten ökade efterfrågan på lärare med resultat att ingångslönerna steg kraftigt. Den effekten kvarstår än idag.
*Högre ingångslöner gör väl läraryrket mer attraktivt?
– På det sättet är det bra med höga ingångslöner. Baksidan är om inte äldres och mer erfarna lärares löner utvecklas i samma takt och att de känner att de inte premieras och uppskattas.
– Har du till exempel arbetat i 15 år som lärare, och dessutom är välmeriterad, kan det vara ganska så nedslående om det kommer in en nyexad och får högre lön än vad du har. Det gör något med lusten, motivationen och viljan att vara kvar i yrket.
*Detta är väl inget unikt problem för anställda på förskolor och skolor?
– Nej. Samtidigt finns det yrken där det inte alls fungerar så och där det finns en tydlig struktur för medarbetarnas karriärgång. Läkare och universitetslärare är två exempel.
CAISA JOHANSSON BERÄTTAR att hon är uppvuxen i en ”lärarfamilj”, läste naturvetenskapliga ämnen på universitet och tog en magisterexamen i biokemi.
– Jag kompletterade den med en lärarutbildning och har arbetat i nästan 20 år som lärare i matematik, kemi, biologi och naturkunskap på gymnasiet, komvux och högstadiet i Degerfors. Jag var även förstelärare och arbetslagsledare.
– Framför allt i början tyckte jag att det var kul att arbeta som lärare, även om det kändes som en nagel i ögat när jag fick veta att mina ingenjörskolleger kanske tjänade 20 000 kronor mer i månaden än vad jag gjorde.
Med tiden växte i frustationen över situationen i skolan.
– Jag kom ofta hem från jobbet och var arg över hur saker och ting fungerade, över byråkratin, över hur lite utrymme och frihet lärare har. Jag kände att jag skulle kunna göra saker ting mycket bättre för eleverna, men saknade verktyg och möjligheter att göra det. Ofta var det någon regel som satte stopp.
Stora nivåskillnaderna i klasserna, framför allt på högstadiet, försvårade möjligheterna att bedriva bra undervisning.
– Samtidigt som många av eleverna hade med sig ett F i matematik när de kom upp till högstadiet, var det flera som hade ett A. Som ensam lärare är det svårt att hantera en så stor spännvidd bland eleverna i samma klass, framför allt om den är stor. Det blir ofta inte bra för någon.
– Till det ska läggas växande krav på individuell anpassning, men utan ökade resurser. Hur ska en ensam lärare till exempel kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt? Det går inte.
Tyngande dokumentationskrav, New Public Management och marknadisering av skolan bidrog till att hon till slut fick nog.
– Eleverna har blivit som kunder. Skulle man dessutom tillrättavisa den som inte uppträdde korrekt kunde det upplevas som en kränkning.
Våren 2020 sade hon upp sig.
– Jag började arbeta som processingenjör på ett amerikanskt läkemedelsföretag i grannkommunen Karlskoga.
– Vi tillverkar inte tabletter, utan de aktiva substanserna i läkemedlen. Min uppgift – lite förenklat – är att designa och utveckla produktionslinjer. Det är jättespännande och kul.
*Tjänar du mer som processingenjör än vad du gjorde som lärare?
– Företaget som jag arbetar på är känt här i regionen för att inte ha de högsta ingenjörslönerna. Ändå tjänar jag cirka 5000 kronor mer i månaden än om jag hade arbetat kvar som lärare plus att jag får ersättning för övertid, vilket jag inte fick som lärare. När företaget går bra får vi bonus.
– Dessutom kan jag räkna med en betydligt bättre löneutveckling. Jag har också en större frihet och mer självbestämmande.
*Saknar du skolan?
– Nja. Jag kan sakna eleverna och den tillfredställelse som uppstår när man lyckas få en elev att verkligen förstå något. Jag vill att alla ska älska naturen som jag gör. Det var min drivkraft från början.
Helt har Caisa Johansson inte lämnat skolan.
– Efter att jag slutade som lärare blev jag invald i Degerfors kommuns kultur- och utbildningsnämnd för Vänsterpartiet. Jag vill göra en insats och använda mina kunskaper och erfarenheter från lärartiden.
*Hur har det gått?
– När jag kom in i nämnden blev jag till en början överraskad över okunskapen på en del håll. Det finns fakta och naturlagar som vi måste förhålla sig. Gravitationen är inget att tycka något om. Den finns, oavsett vad vi anser om den.
FACKFÖRBUNDET SVERIGES LÄRARE hoppas i året avtalsrörelse uppnå löneökningar som är i nivå med det så kallade märket (3,3 procent) plus kompensation för vad man anser sig ha förlorat under fjolåret.
Många befarar att löneökningarna ska ske till priset av ökad arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö.
– Skolsystemet ska vara behovsstyrt, kompenserande och utgå ifrån elevernas behov. Då kan man inte, som många huvudmän gör idag, i förväg bestämma hur mycket skolan får kosta. Innan man fastställer prislappen bör man analysera behoven och hur de eventuellt har förändrats, säger Pontus Bäckström.
– Att varje år dessutom dra av en viss procentsats och kalla det för ”effektivisering” är väldigt bakvänt i ett system som ska vara behovsstyrt och kompenserande.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2024.