Sex av tio kommuner annonserar inte efter behöriga och legitimerade grundskollärare trots att de har många anställda som är obehöriga.
Det visar en granskning av annonserna i Arbetsförmedlingens platsbank.
Enligt Skolverkets statistik råder det brist på behöriga lärare i princip alla kommuner. Läsåret 2020/21 – som är det senaste som det finns statistik för – kunde ingen kommunal huvudman stoltsera med att samtliga lärare i deras grundskolor var legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisade i. Behörighetslistan toppades av Vännäs utanför Umeå med en behörighet på 90,2 procent (omräknat till heltidstjänster). Sämst var Jokkmokk, Högsby och Ragunda med en behörighet på under 50 procent.
Mycket talar för att situationen ser ungefär likadan ut idag.
Trots att det på många lärartjänster saknas behöriga lärare är det vanligt att skolans huvudmän – kommunala såväl som privata – inte fortsätter att aktivt söker efter legitimerad och behörig personal efter att terminen har startat.
– Det tar så oerhört mycket tid att rekrytera, säger en rektor. En annan menar att det inte är bra för skolans image att för ofta annonsera efter behörig personal.
– Det är ungefär som när man ska sälja ett hus. Man ska inte låta annonsen ligga ute hur länge som helst. Det ger lite känslan av desperation.
Den 6 september i år, alltså några veckor in på terminen, var det 174 av Sveriges kommunala huvudmän som inte hade en enda annons i Arbetsförmedlingens platsbank om att de sökte efter grundskollärare på heltid för tillsvidareanställning.
Det vill säga 60 procent av kommunerna.
De kommunala huvudmän som trots allt annonserade gjorde det ofta i mycket blygsam omfattning. Stockholms stad med 975 000 invånare annonserade till exempel efter elva nya grundskollärare och Helsingborg med 148 000 invånare efter tre.
Johan Fahlström, rektor för Mellringeskolans årskurs 7–9 i Örebro, berättar att det bland skolans lärare finns några som är obehöriga.
– Inför varje läsår annonseras lediga tjänster ut. När jag har fått personalen på plats, vill jag i allmänhet behålla den under hela läsåret. Det gäller även de som är obehöriga. Det är bra för barnen.
*Varför fortsätter du inte att annonsera efter behöriga lärare till att då fåt tag på någon att anställa?
– För att jag behöver ha en så stabil organisation som möjligt. Jag prioriterar stabiliteten i personalgruppen när jag har behöriga och legitimerade lärare som kan stötta upp.
– Jag har också ett ansvar för den som vill komma hit och göra ett bra jobb även om personen inte är formellt utbildad. Jag vill inte bara säga upp den.
Pär Boström, lärare i samhällsorienterande ämnen på Mellringeskolan och biträdande föreningsombud för LR i Örebro, är mycket kritiskt Johan Fahlströms agerande.
– Självklart bör man fortsätta att annonsera efter behöriga lärare tills att man får tag på lämpliga att anställa. Allt annat är ett brott mot skollagens intentioner och bidrar till att likvärdigheten i skolan minskar. Alla elever har rätt att utbildas av behöriga och legitimerade lärare.
– Jag tycker att det är hög tid att Skolinspektionen granskar hur skolhuvudmännen agerar på det här området och i vilken utsträckning de följer bestämmelserna istället för att manipulera dem.
*Varför fortsätter inte skolorna att söka efter behöriga efter att terminen har startat?
– Det finns säkert flera olika skäl. Men ett är ekonomiskt. Obehöriga är i allmänhet billigare att anställa än behöriga och legitimerade lärare.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden 2021.
