Tuff arbetsmiljö för många lärare

jul 8, 2022 | Arbetsmarknad, Utbildning

Tre av fyra lärare anser att deras arbetsbelastning är för hög och åtta av tio att jobbet är psykiskt påfrestande. 
En stor del av lärarna har små möjligheter till återhämtning.
Extra tufft är det för många lärare i socialt utsatta områden. 

LÄRARKÅREN HAR I genomsnitt en betydligt sämre psykosocial arbetsmiljö än många andra yrkesgrupper. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljörapport (2020) rapporterar grundskollärare i genomsnitt högre arbetsbelastning och psykisk ansträngning än snittet för övriga yrken. En trolig förklaring – av flera – är att lärare i högre utsträckning än andra yrkesgrupper tvingas utföra arbetsuppgifter som ligger utanför själva kärn­uppdraget. Många lärare vittnar dessutom om hur de i arbetet utsätts för våld eller hot.
Bristande studiero, stök och bråk i klassrummen är andra faktorer som enligt forskningen påverkar lärarnas arbetsmiljö negativt och ökar stressen. Detsamma gäller brist på stödjande resurser – till exempel special­lärare – och goda möjligheter att hjälpa elever med extra behov.
Tidigare i år frågade Lärarnas Riksförbund ett representativt urval av förbundets medlemmar om deras arbetssituation. Svaren vittnar om en mycket pressad arbetsmiljö för många lärare, inte minst i grundskolan.
*75 procent uppgav att deras arbetsbelastning är för hög.
*Bland lärare i grundskolan var det mindre än hälften som svarade att de har möjlighet att ta pauser och raster för återhämtning. En mycket stor del uppgav att de inte har utrymme för återhämtning efter en period med mycket jobb.
*Drygt 80 procent ansåg att deras arbete är psykiskt påfrestande.
*En majoritet uppgav hög administrativ arbetsbelastning som ett av de största arbetsmiljöproblemen på deras arbetsplats.
*Mer än hälften svarade att de minst en dag i veckan känner sig tömda eller utarbetade vid arbetsdagens slut, var fjärde att de minst en dag i veckan känner att de är på bristningsgränsen för vad de orkar med och nästan var femte att de känner så minst flera gånger
i veckan.
Ulrich Stoetzer, psykolog, medicine doktor och sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor vid Arbetsmiljöverket, säger att det finns risk för ohälsa om arbetsbelastningen är för hög under längre tid, det vill säga om kraven överskrider de resurser som finns för att hantera dem:
– Arbetsgivaren ska i sitt systematiska arbetsmiljö­arbete undersöka och se till att det inte råder obalans mellan krav och resurser. Det står i såväl arbetsmiljö­lagen som i våra föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är dessutom inget nytt. Föreskrifterna, till exempel, har funnits i fem år. Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivaren att åtgärda eventuella brister.

I EN ARTIKEL i det kommande numret av vetenskapstidskriften ”Arbetsmarknad och arbetsliv” (ges ut av Karlstads och Göteborgs universitet) under­söker Pontus Bäckström, utredningschef vid Lärarnas Riksförbund och forskare i pedagogik vid högskolan
i Jönköping, varför lärare i friskolor ofta mår bättre än lärare i kommunala skolor, trots att det inte är ovanligt att lärare i friskolor undervisar mer.
– Det finns flera tänkbara förklaringar. En kan vara att det på friskolor ofta är mindre avstånd till chefen. Lärare som har en mer närvarande chef, och en chef som hjälper dem att prioritera bland arbetsuppgifterna, vittnar om en lägre arbetsbelastning. Hög arbetsbelastning korrelerar med psykisk påfrestning, säger Pontus Bäckström.
– En annan bidragande orsak kan vara elevsammansättningen, som ofta är mer gynnsam på friskolor. En hypotes jag prövar i artikeln är att lärare på fristående skolor kan uppleva en lägre grad av så kallad etisk eller moralisk stress i förhållande till eleverna än sina kollegor på många på kommunala skolor.
*Etisk stress?
– Det uppstår hos lärare när elever med stora behov inte får det stöd som deras lärare anser att de behöver. Att som lärare känna att man inte räcker till kan vara psykiskt mycket påfrestande.
Etisk stress har tidigare undersökts i förhållande till sjuksköterskor.
– Nu prövar jag den förklaringen kopplat till lärare. Det visar sig att den har mycket stark effekt på den upplevda psykiska påfrestningen.
– Min analys, som bland annat bygger på LR:s arbetsmiljöundersökningar, visar så klart att det finns kommunala skolor där lärarna inte upplever en etisk stress, men en stor del av skillnaderna mellan lärare på kommunala och fristående skolor tycks förklaras av detta.
Pontus Bäckström säger att den växande skolsegregationen påverkar lärarnas arbetsmiljö.
– Inte minst lärare på väldigt segregerade skolor får ofta lägga ner mycket tid på att annat än det som har med undervisningen att göra, vilket leder till ökad arbetsbelastning. Dessutom kan arbetsmiljön där vara psykiskt tuff då det finns stora behov som ska mötas med ofta knappa resurser, något som alltså kan leda till ökad samvetsstress.
– Men så behöver det inte vara. Mycket avgörs av vilka, och hur mycket, stödfunktioner det finns på skolan i förhållande till behoven och i vilken utsträckning lärarna kan fokusera på undervisningen.

FORSKARE VID SPECIALPEDAGOGISKA institutionen och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har i en ny studie undersökt hur lärares upplevda krav, kontroll och känsla av sammanhang samspelar med negativ stress. Studien bygger på enkätsvar från cirka 2 700 högstadielärare på drygt 200 skolor i Stockholm (kommunala och privata).
– Internationella undersökningar visar att lärare upplever hög arbetsbelastning och rapporterar höga stressnivåer jämfört med många andra yrkesgrupper. I Sverige ligger lärare särskilt högt, även i ett internationellt perspektiv.
– Vår utgångspunkt i den här studien har bland annat varit att försöka hitta skyddande faktorer, vad som kan göras på skolnivå för att minska den stress som lärarna upplever, säger Joacim Ramberg som är docent och forskare vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och har en bakgrund som gymnasielärare.
Det är från tidigare forskning känt att kombinationen av höga krav och låg kontroll ofta leder till hög stress på individnivå, vilket även Joacim Rambergs och hans kolle­gors studie bekräftar.
– Den visar också att lärare upplever en lägre stress om de samtidigt känner en hög känsla av samman­hang. Vi har även undersökt om kollegernas känsla av sammanhang påverkar den enskilde lärarens stressnivå.
*Gör den det?
– Ja. Om jag arbetar på en skola där många av mina kollegor upplever en känsla av sammanhang, meningsfullhet och begriplighet, påverkar det min individuella stressnivå i positiv riktning. Gruppens gemensamma känsla av sammanhang spiller över på individerna.
De flesta människor kan hantera hög arbetsbelastning och stress under kortare perioder, framför allt om de har möjlighet till en rimlig återhämtning.
– Allvarliga problem kan uppstå om de inte har det, om stressen bara pågår. Då kan den bli farlig. Och så verkar det vara för många lärare. Höga krav och låg kontroll är en väldigt dålig kombination, särskilt under längre tid, säger Joacim Ramberg.
*Vad bör man göra för att minska lärarnas stress, förutom att vid behov öka resurserna?
– En nyckel tror jag är att öka lärarnas autonomi och kontroll i kombination med att sänka kraven när det till exempel gäller administration. Det är även viktigt att på arbetsplatsen hitta en struktur och en organisation som gör att de som arbetar där känner delaktighet och samhörighet. Även om stressen inte minskar, hanterar man den då bättre.
Häromåret visade Joacim Ramberg i en annan studie hur lärarnas stressnivåer påverkar eleverna.
– Elever som har stressade lärare upplever sitt välmående i skolan sämre än elever som inte har det. De upplever också att de har sämre relationer med sina lärare, vilket i sin förlängning påverkar skolresultaten.

UNDER DE SENASTE tolv åren har Hai Phuong ”HP” Tran arbetat som lärare på olika förortsskolor i Göteborg. Sedan några år tillbaka undervisar han i svenska och SO på mellanstadiet på Vättleskolan i Angered.
En stor del av eleverna på skolan har inte svenska som modersmål, många har kommit till Sverige under de senaste åren.
– Men den största utmaningen i förortens skolor är inte det stora antalet barn med annat modersmål än svenska, utan många barns socioekonomiska bakgrund.
En del av eleverna har mycket begränsat stöd hemifrån och får inte få hjälp med exempelvis läxorna. Ibland för att föräldrarna har svag utbildningsbakgrund eller mycket begränsade kunskaper i svenska och av den anledningen har svårt att hjälpa sina barn, ibland av andra skäl. Till det ska läggas den utbredda trångboddheten, som ytterligare försvårar läxläsningen.
– Samtidigt som många av våra elever är i stort behov av extra stöd och anpassningar, skär man ner på antalet anställda på skolan. Man har till och med gjort sig av med legitimerade lärare.
*För att antalet elever har blivit färre?
– Nej, för att spara pengar. Antalet elever är detsamma. Resultatet ser vi bland annat i form av mer arbete för de lärare och annan personal som är kvar. Behoven har ju inte direkt minskat.
HP Tran berättar att han under de senaste åren upplevt lärarjobbet som allt tyngre och att han känner sig betydligt tröttare i dag än vad han gjorde tidigare.
– Jag har insett att jag får göra så gott jag kan. Det får räcka. Annars kommer jag att gå under.
– Som ny lärare vill man hjälpa alla elever. Men det finns det inte tid till. Behoven är för stora i förhållande till hur många vi är som arbetar här. En del elever behöver oerhört mycket stöd och anpassningar.
HP Tran säger att det inte är ovanligt att väl fungerande elever byter från Vättleskolan till en annan skola, till exempel när de ska börja på högstadiet.
– Det beror inte på att föräldrarna, enligt vad de säger, är kritiska till den här skolan eller lärarna här. Många är tvärtom mycket positiva till oss och jag känner att vi har föräldrarnas stöd. De byter framför allt på grund av de andra eleverna.
– När väl fungerande elever slutar försvinner positiva förebilder från klassrummen, vilket försvårar vårt jobb. Lika barn leka bäst. Men olika barn lär sig mest.
I den politiska retoriken heter det ofta att alla skolor ska vara bra skolor.
– Det är tyvärr en omöjlighet och en motsägelse. Så länge skolorna verkar på en marknad där det är tänkt att de ska konkurrera med varandra kommer det alltid finnas vinnare och förlorare.

I HÖSTAS BLEV läraren Ulrika Näslund på Nynässkolan i Gävle sparkad av en elev när hon skulle stoppa honom från att delta i ett slagsmål på skolgården.
– Jag är inte rädd för eleverna eller att vara på jobbet. De lärare som har fått ta emot slag eller sparkar har ofta hamnat i vägen när de har försökt avbryta ett slagsmål eller liknande. Jag uppfattar inte att man har försökt angripa oss. Så var det i alla fall för mig. Jag stod i vägen när jag skulle hindra en elev från att gå ut och delta i ett slagsmål på skolgården.
– Mest utsatta är elevcoacherna som rör sig i korridorerna. Ibland görs det en anmälan när en lärare eller elevcoach har fått en smäll, ibland inte. Ofta händer ingenting. Därför känns det inte så meningsfullt att anmäla.
Nynässkolan ligger i ett socioekonomiskt svagt område i Gävle. Lärarnas arbetsbelastning är hög, säger Ulrika Näslund som undervisar i svenska och engelska.
– Som lärare har jag mycket kontakt med socialtjänsten och, förutom traditionella utvecklingssamtal, många möten med elever som har problem och deras föräldrar. Ofta har vi med tolk på mötena, vilket gör att de tar extra lång tid.
– Många av eleverna på skolan är inte så starka kunskapsmässigt, delvis beroende på att de ganska nyligen har invandrat till Sverige. Samtidigt finns det elever som bara har varit i Sverige i några år som går ut svensk grundskola med godkända betyg.
– Ofta handlar det då om elever med bra skolgång i sitt tidigare hemland och välutbildade föräldrar. Hemförhållandena och föräldrarnas stöd är viktigt för elevernas resultat, precis som den egna inställningen till studier och att repetera hemma. Det räcker inte att bara plugga i skolan.
Ulrika Näslund säger att hon emellanåt får känslan av att inte räcka till. Behoven är för stora
– Jag kan också känna en oro för hur det ska gå för en del elever. Jag hoppas att gymnasiet eller vuxenutbildningen kan hjälpa dem så att de får ett värdigt liv och kan försörja sig själva.

Fakta: Årskurs nio Vättleskolan i Göteborg (2019)
Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå: 1,84.
Andel nyinvandrade: 17 procent.
Genomsnittligt meritvärde: 143 poäng.
Andel elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen: 24,6 procent.
Andel elever som var behöriga att studera på gymnasiets yrkesprogram: 44,9 procent.
Källa: Skolverket

Fakta: Så beräknas föräldrarnas utbildningsnivå
Genomgången folkskola/grundskola ger 1 poäng.
Genomgången gymnasial utbildning ger 2 poäng.
Eftergymnasial utbildning ger 3 poäng.
Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det deras genomsnittliga utbildningsnivå som används.
Källa: Skolverket

Fakta: Andel nyanlända elever
Som nyanlända elever räknas elever som har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren.
Källa: Skolverket

Fotnot: Skolverkets uppgifter om skolors genomsnittsbetyg, andelen nyanlända elever, föräldrarnas utbildningsnivå med mera är av kommersiella skäl sekretessbelagda sedan i fjol. Senaste offentliga uppgifter är från 2019, vilka används här.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2021.

”Politiskt hyckleri om skolan”

Växande segregation och försämrad likvärdighet. Obehöriga lärare och underkända elever. Marknadsstyrning. Det är några av valets hetaste skolfrågor....

Kvinnliga chefer – nästa krisbransch?

Chefers sjukfrånvaro ökar kraftigt. Extra utsatta är chefer som är kvinnor. – Vårt sätt att arbeta är ohållbart, säger fackförbundet Akavias...

Högre skolbetyg under pandemin

Varken inställda lektioner, distansundervisning eller hög sjukfrånvaro påverkade elevernas betyg negativt under coronapandemin. I nästan sex av tio...

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernernas miljardrullning

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också allt vinstrikare, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga...

Allt fler positiva drogtest på jobbet

Antalet som åker fast i ett drogtest på jobbet ökar. Ungefär var tjugonde test visar på ett positivt resultat. Många av de som fastnar har använt...

Ökad kontroll över lärarna

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat. Ett uttryck för...