Stora skillnader i skolresultat

av | mar 4, 2020 | Utbildning

Trots att det geografiska avståndet mellan Sjöbo och Lomma bara är några mil, skiljer det mycket i skolresultat.
I Lomma kan nästan alla elever som lämnar grundskolan studera vidare på något av gymnasieskolans nationella program. I Sjöbo når nästan var femte elev inte upp till behörighetskraven, bland pojkarna är andelen ännu större.

Den genomsnittlige Sjöbo­bon är sämre utbildad än svensken i allmänhet.

Den genomsnittlige Sjöbo­bon är sämre utbildad än svensken i allmänhet. Foto: Mikael Bergling

Peter Nilsson, Lärarnas Riksförbunds kommunombud i Sjöbo, säger att han är mycket orolig för hur det ska gå för en del av hans elever.
– Det behöver satsas mer på skolan. Med dagens resurser klarar vi inte att möta de behov som finns.
För några veckor sedan presenterade Skolverket statistik som visar att andelen behöriga elever till gymnasieskolan ökar, förutom när det gäller elever som nyligen kommit till Sverige. Ökningen är dock mycket svag.
Johan Gustafsson, rektor på Emanuelskolan i Sjöbo, berättar att även i Sjöbo förbättras skol­resultaten.
– Vi har höjt oss rejält i år, framför allt på den här skolan. I fjol klarade 66 procent av niorna gymnasiebehörigheten. I år var andelen cirka 85 procent.
Snittet för samtliga nior i Sjöbo kommun var 80,6 procent. Precis som i övriga Sverige har flickorna i genomsnitt betydligt högre betyg i Sjöbo än pojkarna. I våras var det till exempel mindre än hälften av pojkarna på Färsingaskolan som gick ut nian efter att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Motsvarande andel bland flickorna på Emanuelskolan var 90 procent.
– Vi ser växande skillnader mellan killars och tjejers skolresultat. Killar är ofta mer lustbetonade. Många tar lätt på skolarbetet. De får dåliga betyg, men mår ändå bra. Tyvärr är det fortfarande en hel del av dem som tror att de kan få jobb direkt efter nian, säger Johan Gustafsson.
– Med många tjejer är det tvärtom. De satsar stenhårt på skolan och får mycket bra betyg, men har ändå ångest. Jag har under de senaste tio–femton åren i skolan mött många tjejer med självskadebeteende och stressymptom, ja till och med 15–16-åriga tjejer som är utbrända för att de har så höga krav på sig själva.
Sjöbo är en traditionell skånsk lantbruks­kommun. Av cirka 2 500 företag i kommunen är 700 verksamma inom jordbruket. Förutom sin marknad, och Fritiof Nilsson Piraten, är Sjöbo mest känt för att 1988 ha arrangerat en lokal folkomröstning om flyktingmottagning. En överväldigande majoritet av de röstande kommuninvånarna sade nej till att kommunen skulle ta emot 15 flyktingar.
Under en debatt i kommunfullmäktige inför folk­omröstningen förklarade kommunens starke man Sven-Olle Olsson (C):
– Det förstår ni väl, kära sjöbobor, att libaneser som kommer från en våldskultur inte slutar vara kriminella över en natt.
När det avslöjades att han inför folkomröstningen, tillsammans med övriga ledningen för Sjöbo­centern, samarbetade med fascistiska Nysvenska rörelsen uteslöts han ur partiet.
– Vi vill inte ha några bruna löss i vår gröna fana, sa den dåvarande centerledaren Olof Johansson.
Sven-Olle Olsson svarade med att starta Sjöbo­partiet, som 1994 blev kommunens största med 31,8  procent av rösterna. Senare gick han med i Sverige­demokraterna. Sedan flera år tillbaka tar Sjöbo emot flyktingar, 25 stycken per år enligt avtal med Migrationsverket.
I valet 2014 blev Moderaterna kommunens största parti med 24 procent. Näst största parti blev Sverige­demokraterna med 20,75 procent. Sjöbopartiet, som fortfarande driver kravet på att kommunen inte ska ta emot några flyktingar, fick 7,16 procent. I dag styr Alliansen kommunen tillsammans Sjöbopartiet.

Enligt Statistiska centralbyrån är en genomsnittlig Sjöbo­bo sämre utbildad, tjänar mindre och röstar i lägre utsträckning i politiska val än svensken i allmänhet. Även skolresultaten är lägre än rikssnittet. Under de senaste fem åren (2012–2016) har i genomsnitt 80,3 procent av niorna i Sjöbo uppnått gymnasiebehörighet. Under samma period var det 30 procent som inte klarade att uppnå kunskapsmålen i samtliga ämnen.
– Jag har arbetat i ett år som rektor i Sjöbo och jag måste säga att det är socialt väldigt trevliga elever. Men det finns inte samma studietradition här som det finns i exempelvis Lund och Lomma. Där har man en enorm förväntan på skolan, på lärarna och på att eleverna ska lyckas, säger Johan Gustafsson.
– Vi behöver förvänta oss mer av våra elever och visa att vi verkligen tror på dem. Samtidigt tycker jag att vi gör ett bra jobb och tror att en vändning är på gång. Under det sista året har vi bland annat haft speciella insatser för att kunna möta elever med särskilda behov, vi håller på med en lågstadiesatsning för att tidigt få till bättre skriv- och läsförmåga och försöker genom tidiga insatser inom elevhälsan redan i förskolan eller årskurs 1 upptäcka normbrytande beteenden.
Räcker det?
– Hade jag varit politiker hade jag dragit slutsatsen att vi måste satsa mer. Vi måste kompensera ännu mer.

Peter Nilsson undervisar i svenska och SO på Emanuel­skolan i Sjöbo.

Peter Nilsson undervisar i svenska och SO på Emanuel­skolan i Sjöbo. Foto: Mikael Bergling

I Lärarnas Riksförbunds rankning av Sveriges skolkommuner placerar sig Sjöbo i år på plats 269 av 290. När det gäller elevresultaten (2015) hamnar kommunen på plats 285.
– Detta är mitt åttonde år i Sjöbo och jag har hur trevligt som helst på jobbet. Det är bra stämning på skolan, fina lokaler, hög teknisk standard, trevliga elever, små problem med vandalisering, nästan ingen mobbning och bra föräldraengagemang, dessutom ökande deltagande på föräldramötena, säger Peter Nilsson undervisar i svenska och SO på Emanuel­skolan i Sjöbo.
– Men arbetsbelastningen på oss lärare är alldeles för hög. I fjol arbetade jag 80 procent som lärare och hade fackliga uppdrag på 20 procent. Ändå hade jag lika mycket undervisningstid som 2008 då jag arbetade 100 procent. I år har jag minskad undervisningstid, men det beror på att jag är förstelärare och processledare.
Vad beror de svaga resultaten på?
– Det finns säkert många förklaringar. Viktigare faktorer är låg lärartäthet, låg andel behöriga lärare, hög arbetsbelastning och för låg skolpeng i förhållande till behoven. Resurserna räcker helt enkelt inte till för att skolan ska klara sitt kompensatoriska uppdrag.
– Såväl lärarbehörigheten som lärartätheten måste öka. I Ystad ett par mil bort till exempel, finns det en vikariepool. Här måste vi gå in och vikariera för varandra. Vi behöver också mer stödpersonal till de elever som har särskilda behov. Dessutom behöver arbetsbelastningen och pressen på kollegorna minska för att inte fler ska gå in i väggen.
Vad händer med de elever som inte klarar grundskolans behörighet till gymnasiet?
– En del studerar på det individuella programmet, ett antal står nere vid busstationen. Jag träffar med jämna mellanrum före detta elever där. Jag vet att några har suttit inne. Det är tragiskt.
Enligt oppositionsråd Cecilia Olsson Carlsson (S) behöver Sjöbo en lokal skolkommission som går till botten med skolans problem.
– Tyvärr tycker inte den politiska majoriteten att det är en bra idé.
Behövs det mer pengar?
– Jag tror att det krävs mer än att bara anslå mer pengar. Det här är även ett lednings- och styrningsproblem.
Sedan drygt ett år tillbaka är Mats Dahl biträdande för- och grundskolechef i Sjöbo. Han säger att en vändning är på gång.
– Sjöbo skiljer sig inte från andra kommuner. Skolresultaten är i första hand en produkt av undervisningen.
Är undervisningen dålig eftersom skolresultaten är svaga?
– Det är en undervisning som inte alltid har varit anpassad till alla elevers behov. Vi fokuserar nu på att få till bra anpassningar. Från förvaltningsledningens sida följer vi tillsammans med rektor och elevstödsamordnare från och med årskurs 1 upp varje elev fyra gånger per år. Vi går igenom hur eleven ligger till, vad skolan gör för att möta elevens behov och vad skolan planerar att göra.
– Förra hösten hade vi en övning som gick ut på att vi mentalt försatte oss i en situation där 95 procent av niorna klarade gymnasiebehörigheten. Därefter ställde vi oss frågan vad vi hade gjort för att komma dit. De åtgärderna som vi genomför nu är sådana som kom fram vid det tillfälligt.
Hur ligger ni till om fem år?
– Då har vi kommit över 90 procent. Målsättningen är att alla som går ut nian ska vara behöriga till gymnasieskolan och det tror jag går. Men då krävs det att många bitar faller på plats, allt från mötet mellan eleven, pedagogen och föräldern till hur vi hanterar ekonomin i kommunen. I dag har vi inte all den kompetens som vi behöver för att nå alla elever.
Behövs det mer pengar?
– Jag kan inte säga att vi har dåliga resurser. Det finns dessutom inget rätlinjigt samband mellan pengar och elevresultat. Vi kan använda de resurser vi har i form av organisation, personal och ekonomi på ett bättre sätt. Det finns utvecklingsmöjligheter inom alla områdena.

Stefan Lundgren (M), som pluggade på lärarhögskolan i Malmö innan han blev kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo, styr kommunen från sitt tjänsterum på andra våningen i kommunhuset, mitt emot byns klassiska gästgivargård.
– 2020 ska vi vara Sveriges bästa skolkommun. När man hamnar på en viss nivå är risken stor att man accepterar den nivån i stället för att vilja bli bättre. Men det ska vi bli. Det känns också som om en vändning är på gång med de satsningar som vi har gjort på elevteam, individuell uppföljning och liknande. Samtidigt återstår det en del att göra. Vi har till exempel svårigheter med behörigheten bland lärarna, men det är vi ju inte ensamma om.
Stefan Lundgren berättar att en grupp företagare i kommunen instiftat ett stipendium som ska stimulera Sjöboungdomarna att satsa på skolan.
– De som i år gick ut nian med ett meritvärde på över 300 poäng fick tusen kronor vardera. Det var ett 20-tal ungdomar som klarade det.

På bara några decennier har den gamla industriorten Lomma förvandlats till en Sveriges mest välbeställda och attraktiva kommuner med en stor andel högavlönade och välutbildade medborgare. Foto: Mikael Bergling

Fyra mil fågelvägen från Sjöbo, vackert beläget utmed Öresunds kust, ligger det som Stefan Lundgren drömmer om att Sjöbo ska bli – Sveriges bästa skolkommun.
På bara några decennier har den gamla industriorten Lomma förvandlats till en Sveriges mest välbeställda och attraktiva kommuner med många högavlönade medborgare och fastighetspriser som vida överstiger rikssnittet. Under de senaste tio åren har bostadsrättspriserna ökat med 200 procent och befolkningen med nästan 25 procent.
På området där en av Sveriges största arbetsmiljöskandaler ägde rum ligger i dag ett av de mest populära bostadsområdena. Eternitfabriken var en av Lommas största arbetsgivare från starten 1906 fram till nedläggningen 1977. Uppskattningsvis 250 av arbetarna drabbades av lungcancer på grund av arbete i fabriken. Åtminstone 40 dog.
Ett par kilometer därifrån ligger Alnarp med Sveriges lantbruksuniversitet där prins Carl Philip för några år sedan studerade till lantmästare.
Resultaten i kommunalvalen visar tydligt hur övergången från bruksort till välbeställd villaförort har förändrat befolkningssammansättningen. 1973 fick Socialdemokraterna 43,4 procent av rösterna och Moderaterna 22,5. 2014 var förhållandet i princip det omvända. Då fick Moderaterna 45,7 procent och Socialdemokraterna 21,5.
I dag är den genomsnittlige Lommabon betydligt mer välutbildad och har högre inkomster än svensken i allmänheten. Lärarlönerna är högre än i de flesta andra svenska kommuner precis som behörigheten och elevresultaten.
Jämfört med exempelvis Sjöbo är skillnaderna mycket stora, framför allt när det gäller pojkar. 96,5 av pojkarna som i våras gick ut årskurs nio i Lomma var behöriga att studera vidare på något av gymnasieskolans nationella program. Bland pojkarna i Sjöbo var motsvarande andel 70,1 procent.
Docent Anna Sjögren vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att variation i skolresultat till ungefär hälften kan förklaras av socioekonomiska faktorer.
– Samtidigt har skolan ett uppdrag att kompensera för skillnaderna. Det innebär att mer resurser behöver gå till barn som behöver det. Vi vet också från forskningen att lärartäthet, kvaliteten på lärarna, hur skolan är organiserad och liknande har betydelse för skolresultaten.
Pia Sahlén, lärare i matematik och NO på Rutsborgskolan i Bjärred och ordförande i LR:s kommunförening i Lomma, säger att det i kommunen finns höga förväntningar och krav på skolan, inte minst från elever och föräldrar.
– Jag tror inte att man kan hamna i topp utan att ha höga ambitioner och stora förväntningar. Många tror till exempel att Lomma kommun satsar extra mycket pengar på skolan, men det gör den inte. Däremot finns en kultur här som går ut på att utbildning är viktigt och att det är bra att vara duktig i skolan.
Hur stor betydelse har föräldrarna för Lomma­elevernas resultat?
– Stor. Det är viktigt att föräldrarna har en positiv inställning till utbildning och en förväntan om att barnen ska vara duktiga i skolan.
Till skillnad mot i många andra kommuner är det i Lomma små skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat.
– Förväntningar, föräldrarnas såväl som skolans och elevernas, tror jag är en stor del i att jämna ut skillnaderna mellan pojkar och flickor. Och förväntningarna är höga här, oavsett kön.

Mikael Bergling
Första publicering: 
Tidningen Skolvärlden 2016

 

 

 

 

 

Snart är var femte lärare pensionär

Snart är var femte lärare pensionär

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare...

Rekordökning av lärarbristen

Rekordökning av lärarbristen

Bristen på legitimerade och behöriga lärare ökar dramatiskt. Risken är stor att flera områden i Sverige om några år inte kommer kunna rekrytera...

Från Waldorf till börsen

Från Waldorf till börsen

Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och...

DDR i svensk skola

DDR i svensk skola

Under 1970- och 1980-talen åkte tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal på utbildning i kommunistdiktaturen DDR. Många av dem...

Kvarts miljon underkända elever

Kvarts miljon underkända elever

Under de senaste tio åren har 142 597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat...

De tjänar miljoner på lärarbristen

De tjänar miljoner på lärarbristen

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster. Under perioden 2014-2016 ökade de största företagen på skolområdet sin...

Stora nedskärningar inom skolan

Stora nedskärningar inom skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär...