Mer än hälften av Sveriges kommuner köper eller hyr in psykologtjänster till skolan.
Det är inköp som blir allt mer omfattande, visar en granskning av Psykologtidningen.
– Vi har inget annat val. Vi får inte tag på någon skolpsykolog att anställa, säger verksamhetschef Pia Ehrnlund Bengtsson vid Vimmerby kommuns barn- och utbildningsförvaltning.

Marknaden för psykologkonsulter växer snabbt inom en rad områden. För att ta reda på om det även gäller den offentliga skolan har vi frågat Sveriges kommuner i vilken utsträckning de köpte eller hyrde in psykologtjänster till skolområdet (förskola, fritids, grundskola och gymnasium) under 2016 och 2017. Av 290 kommuner har 210 valt att svara på våra enkätfrågor, det vill säga 72 procent.
Undersökning visar bland annat:
*120 kommuner, 57 procent av de svarande kommunerna, uppger att de köpte eller hyrde in psykologtjänster till skolverksamheten under 2016 och 2017. Arbetsuppgifterna var bland annat handledning av personal, utredning av elever och konsultationer.
*De sammanlagda inköpen av psykologtjänster ökade med 30 procent mellan 2016 och 2017, visar en genomgång av svaren från de 107 kommuner som har valt att uppge inköpens storlek.
*I nästa samtliga fall är det frågan om inköp från privata leverantörer, allt från enskilda psykologer till stora uthyrnings/bemanningsföretag. Men det finns även exempel på kommuner som köpt in psykologtjänster från en grannkommun.
*Timarvodenas storlek varierade mellan 650 kronor och 2 600 kronor. Genomsnittsarvodet var på cirka 1 260 kronor per timme.
– Vi har en överenskommelse med Sorsele kommun om tjänsteköp av skolpsykolog motsvarande tio procent av en heltid. För det betalar vi 650 kronor per timme. Den privata leverantören som vi har anlitat för observation, handledning och utbildning av elevhälsans personal har vi betalat 1 300 kronor per timme, skriver Fredrik Westerlund som är utbildnings och kulturchef i Arjeplogs kommun.
*Under de båda undersökta åren köpte svenska kommuner in psykologtjänster till skolan för åtminstone ett par hundra miljoner kronor.
Av de kommuner som valt att lämna ut kopior på sina avtal med psykologleverantörer, toppar Robertsfors kommun i Västerbotten arvodesligan när det gäller vissa tjänster. Enligt det nuvarande avtalet med Rova & Sjögren Psykologi AB i Umeå, som tecknades i november 2017, ska företaget en dag i veckan fungera som skolpsykolog. Arvodet för det uppdraget är 7 000 per vecka, vilket inte är speciellt högt. För övrig konsultation ska kommunen, enligt avtalet, däremot betala 1 300 kronor per påbörjad halvtimme, förutom när det gäller psykologutredningar och utbildningsinsatser för skolpersonalen som har ett fast pris på 29 000 kronor respektive 15 000 kronor per halvdag.
Anna Blom, utredare på Skolinspektionens analysenhet, säger att det är upp till varje skolas huvudman att se till att det finns en fungerande elevhälsa och att psykologer är en viktig del av den.
– Hur anställningsförhållandena ser ut är inget som vi har i uppdrag att undersöka eller är något som vi lägger oss i. Men enligt skollagen ska psykologerna vara med i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan och inte bara arbeta åtgärdande.
*Gör de det?
– I ungefär en tredjedel av de skolor som vi har granskat har de inte varit del av det hälsobringande och förebyggandet arbetet. Detta är ett område som vi ofta utfärdar föreläggande på. 
– På många skolor kommer psykologen bara in för att utreda elever. Det blir lite av brandkårsutryckningar.
Även Lena Svedjehed, vice ordförande i Psifos (Psykologer i förskola och skola) och skolpsykolog på elevhälsan i Umeå, betonar det långsiktiga, strukturerade och förebyggande elevhälsoarbetet.
*Varför hyr skolor och kommuner då in externa psykologer? 
– En förklaring är att man på vissa håll har svårt att rekrytera psykologer. Men jag tror också att en del kommuner inte har förstått att man kan och bör använda psykologer till mer än att göra utredningar.
– Historiskt kom skolpsykologer till för att sortera och bedöma vilka barn som kunde gå i vanlig klass och vilka som behövde specialklass. Det lever fortfarande kvar på en del håll.
*Är rekryteringsproblemen en lönefråga?
– Lönen kan vara en del precis som övriga arbetsvillkor. Som psykolog behöver man ha möjligheter till samverkan med andra kollegor, vilket ibland kan vara svårt i en liten kommun.
Pia Ehrnlund Bengtsson, verksamhetschef för grund- och särskola vid Vimmerby kommuns barn- och utbildningsförvaltning, berättar att hon under de senaste två åren med ljus och lykta sökt efter en skolpsykolog att anställa.
– Vi har fått sammanlagt en behörig sökande. Henne hade jag upprepade samtal med, men det blev till slut inget.
*På grund av lönen?
– Jag vet inte. Så långt kom vi inte i diskussionen.– När vi inte får tag på någon skolpsykolog att rekrytera är det framför allt det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som blir lidande. Det är dessutom något som vi enligt skollagen är skyldiga att bedriva. Men det klarar vi inte när vi inte har någon egen psykolog. 
*Vad gör ni nu?
– Jag vet inte hur vi ska göra. Vi får helt enkelt inte tag på någon. Både vi och våra elever behöver den här kompetensen.

Trött på ständiga omorganiseringar slutade Annika Flenninger som kommun- och landstingsanställd psykolog och startade eget.
– Under de första åren var det ganska tufft. Därefter har det gått bra.
Annika Flenningers verksamhet utgår från Västerås där hon bor.
– Även om jag är mycket mobil, försöker jag framför allt arbeta i Mälardalen och Dalarna. När jag föreläser, vilket jag gör en del, reser jag över hela landet.
En stor kundgrupp är skolor och skolförvaltningar. Men hon har även uppdrag inom habiliteringen och barnpsykiatrin.
*Vad gör du när du är ute på skolor?
– Ganska typiskt psykologiarbete, till exempel konsultationer, handledning av lärare och annan skolpersonal, utredningar av elever och remisskrivande. På många skolor har jag arbetat återkommande i sju eller åtta år och har ett bra samarbete med lärare och specialpedagoger. 
– På en del arbetsplatser är jag den psykolog som har varit där längst. Jag finns visserligen inte där varje dag, men återkommer flera gånger per termin. Och när jag inte är på plats kan det hända att en specialpedagog eller rektor ringer och frågar om något. 
*Finns det en risk för att det blir för många inhyrda psykologer och för få anställda?
– När jag var anställd skolpsykolog diskuterades ofta psykologrollen. Vad är bäst: medarbetare eller konsult? Nu har jag provat båda rollerna. Jag tycker att det finns många fördelar med att vara konsult. Jag kommer till exempel in mer objektivt i de olika ärendena och det är lättare att se mönster och beteenden när man inte är involverad i det dagliga arbetet. 
– Nackdelen med konsultpsykologer är att vi samtidigt inte är en del av det vardagliga arbetet i skolans elevhälsoteam och riskerar att missa möjligheter till påverkan och att implementera psykologiska aspekter i hela organisationen. På de ställen där jag har arbetat i många har jag ändå lyckats få till en del förändringar. Jag tror att det bästa är om det finns en fungerande basorganisation av psykologer som kompletteras av inhyrda vid arbetstoppar eller för speciella arbetsuppgifter.
*Vilken betydelse har lönen för många kommuners svårigheter att anställa psykologer?
– Den är en viktig faktor. Men jag tror också att det har betydelse att det på många skolor och förvaltningar bara finns en psykolog. Min erfarenhet är att vi psykologer behöver kollegor att diskutera våra specifika frågor med. När jag var anställd i en större kommun var jag samordnare för skolpsykologerna där och såg då till att vi fick möjlighet att träffas, diskutera, fortbilda oss och driva våra frågor. Vi blev en stark psykologgrupp.
Annika Flenninger berättar att hon för ungefär tio år sedan, efter att under 20 år arbetat som anställd psykolog i kommun- och landstingsvärlden, sade upp sig och startade eget.
– Jag arbetade visserligen på en trevlig arbetsplats, men hade blivit allt mer trött på ständiga omorganisationer, på lönefrågan, på tidsstudier och på att så mycket tid och energi gick åt till själva organisationen. Jag ville arbeta mer med barn och familjer. Och så ville jag testa om det skulle gå att driva eget.
*Hur får du kunder?
– Bland annat genom att personer som jag har samarbetat med tipsar andra som söker psykologtjänster. Jag brukar också bli uppmanad att vara med i offentliga upphandlingar, vilka dock ibland vara ganska så svåra. Det gäller inte minst alla handlingar som ska fyllas i. De som sköter upphandlingar av psykologtjänster har ofta också hand om upphandlingar av spik, morötter och annat, vilket gör att de ibland frågar efter fel saker och inte vet vilka kriterier som är viktiga.    

Mikael Bergling
Första publicering: Psykologtidningen

Share This