Under de senaste två åren har den förre överbefälhavaren Håkan Syréns, 63, privata konsultbolag dragit in cirka tio miljoner kronor.
Bland kunderna finns företag i försvarsindustrin.
– Det är företag som uppskattar den typen av bakgrund, kunskap och nätverk som jag har.
I slutet av 2009 kröntes Håkan Syréns officerskarriär med att han blev ordförande i EU:s militärkommitté (EUMC) med uppgift att koordinera samarbetet mellan EU-ländernas försvarschefer, en slags ÖB för EU. Dessförinnan hade han hunnit med att både vara svensk spionchef och överbefälhavare.
Tre år senare efterträddes han i Bryssel av den franske generalen Patrick de Rousiers.
Samma höst konstaterade Sveriges nuvarande ÖB Sverker Göransson i försvarets personaltidning Försvarets Forum att Håkan Syrén höll på att avsluta sin karriär i Försvarsmakten efter 40 år. I samma nummer berättade Håkan Syrén själv att han ville ägna tid åt att vara mentor åt unga chefer.
Enligt Försvarsmaktens HR-centrum slutade Håkan Syrén i Försvarsmakten den 1 juli 2013, ungefär ett halvår efter att han startat sitt bolag In General AB.
Enligt verksamhetsbeskrivningen ska bolaget ”bedriva företagskonsultation, rådgivning och mentorskap vid organisationsförändringar samt därmed förenlig verksamhet”.
Håkan Syrén äger samtliga aktier i företaget och är dess styrelseordförande. I styrelsen sitter även hans hustru.
Efter den militära karriären har Håkan Syrén arbetat som välavlönad rådgivare åt bland annat försvarsindustrin.
2013 omsatte In General AB 4 546 025 kronor och året efter 4 817 373 kronor.
– Det är mycket pengar, säger Håkan Syrén när jag ber honom kommentera bolagets omsättning.
Du verkar eftertraktad och kan ta bra betalt?
– Ja, det är så det funkar. Jag har inte lagt ett öre på marknadsföring.
Vad gör ditt bolag?
– Jag arbetar bara för svenska företag. Jag har inga utländska uppdrag. Det är många som är intresserade av min syn på säkerhetspolitik och samordningen i Centraleuropa. Ett uppdrag som det är offentligt att jag har, är att jag är styrelseledamot i Rymdbolaget. Och det är en del verksamhet associerat till det.
Vad har du för kunder?
– Det ligger i sakens natur att jag inte vill tala om mina kunder. Men de är svenska.
Är det företag som levererar till försvaret?
– Ja, det är sådana företag som uppskattar den typen av bakgrund, kunskap och nätverk som jag har.
Företag som levererar till försvarssektorn?
– Ja det kan det vara. Det är försvarsrelaterad verksamhet och förändringsarbete, organisationsförändringar och kulturförändringar. Det är sådant som jag höll på med en hel del under ÖB-tiden.
Är du en dörröppnare?
– Nej. Det där är en fråga om läggning och personlig hållning. Jag är allt annat än en affärsman. Det jag själv gör är att jag försöker hålla mitt nätverk vid liv någorlunda, det europeiska nätverket. Men att jag skulle släppa in några affärsmän in i de där miljöerna … så arbetar inte jag helt enkelt.
En före detta svensk ÖB, som dessutom har varit ÖB för EU, borde väl vara en ganska bra dörröppnare i många miljöer?
– Absolut. Jag har mina nätverk. Men det är svårt att beskriva exakt hur det funkar. Jag försöker själv vara spindeln i nätet.
Vad säger du om kritiken mot att höga exofficerare tar uppdrag i försvarssektorn?
– Kritik och kritik. Jag tycker att det på väldigt goda grunder har varit ifrågasatt om man ska ha karantän mellan det att man lämnar och att man gör något annat. I utlandet finns exempel på det, även om det är väldigt korta tider. Sex månader och sådant där. Man skulle kunna överväga det. Det tycker jag är fullständigt rimligt.
– I mitt fall är det sex år sedan jag lämnade Försvarsmakten. Jag övervägde väldigt noga innan jag startade detta och när jag gjorde det hade det gått 3,5 år sedan jag lämnade.
Nja. Så är det väl inte riktigt? Du var ju EU-ÖB efter att du var svensk ÖB.
– Det är något helt annat. Jag hade i den rollen ingenting med försvarsindustrin eller materielplanering att göra över huvud taget.
– Det som är intressant, och det man ifrågasätter, är relationer till industrier av olika slag. Jag har inte sett eller hållit i en materielplan på över sex år. När jag började med det här hade det gått över tre år. När det gäller karantän så uppfyller det alla förväntningar även om den inte är formulerad eller definierad.
Är du positiv till att införandet av karantänsregler utreds, vilket regeringen överväger?
– Ja. Missförstå mig rätt. Men då skulle man slippa den här typen av samtal om man visste exakt vad som gäller. Det finns också skäl att göra internationella jämförelser. Men jag vet sedan inte om det finns några konkreta exempel på där det har gått fel.
Det är väl ibland frågan om ganska subtila bedömningar?
– Det är frågan om en etisk och moralisk kompass. Det är det helt klart. Jag välkomnar om man kan få någon form av vettiga urvalskriterier om vad det är man ska tänka på. Det skulle underlätta både för uppdragsgivare och uppdragstagare.
Hur vanligt är det här bland generaler och amiraler?
– Internationellt är det mycket vanligt. Man är efterfrågad. Man behöver absolut inte marknadsföra sig. Det är så det funkar.
Hur får du uppdrag? Ringer de dig?
– Ja, det gör de.
Under In Generals första två år tog Håkan Syrén inte ut någon lön ur bolaget. Det behövde han knappast heller. Under företagets första verksamma halvår hade han – enligt Försvarsmaktens HR-centrum – en månadslön på 132 000 kronor plus diverse tillägg från försvaret. Totalt fick under perioden januari- juni 2013 cirka 850 000 kronor i lön från Försvarsmakten samtidigt som han drev sitt privata konsultbolag.
Sedan halvårsskiftet 2013 får Håkan Syrén, enligt Statens tjänstepensionsverk (SPV), en tjänstepension på 74 346 kronor brutto per månad.
Johan Hederstedt, Håkan Syréns företrädare som överbefälhavare, är mycket kritisk till att fd toppmilitärer arbetar åt försvarsindustrin.
2004 lämnade han Försvarsmakten och har sedan dess varit verksam som ledarskapskonsult.
– Jag arbetar bland annat med utveckling av ledningsgrupper i näringslivet och offentlig sektor och som coach. Men jag jobbar inte mot försvarsindustrin.
Har du aktivt valt bort den?
– Ja. När jag avgick som ÖB tyckte jag, av etiska skäl, att det inte passade att jag arbetade för försvarsindustrin. Jag hade så nära kopplingar och relationer till befattningshavare där, vd:ar och andra. Man träffas både i officiella och mer sociala sammanhang. Jag kände också att jag ville bygga upp något helt annat.
Trivs du?
– Mycket, men jag måste bli bättre på att tacka nej till olika uppdrag. Jag jobbar full tid och tjänar mycket mer nu än vad jag gjorde som ÖB, vilket ändå var ganska mycket. ÖB är en de högst betalda statstjänstemännen.
– Men det viktigaste är inte att tjäna pengar. Jag trivs otroligt väl med att jobba och att få chefer att utvecklas, att kunna bidra med kunskaper och erfarenhet.
Borde du ha gjort detta från början?
– Ha, ha. Jag har upptäckt att jag är en ganska duktig entreprenör.
Bör det regleras hur och när före detta generaler och andra statliga topptjänstemän får börja arbeta inom försvarsindustrin?
– Jag tycker att man ska fundera på att ha en karenstid. Jag vet att det diskuteras att man inte ska ta jobb med kopplingar till försvarsindustrin förrän efter tre eller fyra år.
Vore det bra?
– Jag tycker inte att det vore fel.
FD ÖB Johan Hederstedt är kritisk till att fd toppmilitärer arbetar åt försvarsindustrin.
Mycket talar för att gamla generalers sötebrödsdagar kan vara på väg att ta slut, åtminstone delvis. Regeringen vill utreda karensregler för toppofficerare och andra statliga chefer som vill börja arbeta åt försvarsindustrin.
– Det är på tiden. Många andra länder har redan sådana här regler, säger Allan Widman (FP) ordförande i riksdagens försvarsutskott.
Håkan Syrén är långt ifrån den ende general som efter en lysande militär karriär bestämt sig för att casha in även pekuniärt. Några enkla slagningar i Bolagsverkets register och de vanligaste mediearkiven ger ett otal exempel på generaler, amiraler och andra höga officerare som kort efter att de lämnat Försvarsmakten har fått välavlönade uppdrag inom försvars- och säkerhetssektorn, antingen som anställda eller som konsulter med egen firma.
Det som gör toppofficerarna och andra höga statliga tjänstemän intressanta för försvarsindustrin är inte deras företagskunnande, utan försvarsbudgeten.
Årligen köper Försvarsmakten in utrustning för mångmiljardbelopp. Med rätt ingångar och dörröppnare ökar såklart möjligheterna att vinna lukrativa kontrakt, både i Sverige och utomlands.
– Man ska inte från en dag till annan kunna byta sida vid förhandlingsbordet. Det bör åtminstone gå en viss tid efter att man har lämnat ett högt offentligt ämbete med de särskilda insikter, kännedom och nätverk som följer med det, säger Allan Widman.
I slutet på den så kallade inriktningspropositionen för Försvarsmakten som nu är under behandling i riksdagen skriver regeringen att ”behovet av, och möjligheterna till att införa, ett karenssystem för personal som lämnar statsförvaltningen till förmån för försvars- och säkerhetsindustrin bör ses över”. Som skäl anges försvarsområdets unika karaktär ”bland annat i fråga om sekretess och det nära samarbetet mellan industri och stat”.
Peter Jeppsson (S), tjänstledig löjtnant vid tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona och ledamot i riksdagens försvarsutskott, säger att det är svårt att hindra någon från att ta ett jobb.
– Däremot kan jag delvis hålla med om den kritik som har funnits och att det bör finnas någon form av karens. Sedan vet jag inte om den ska vara ett eller två år. Dessutom kan upphandlingskedjor pågå under många år. Det viktiga för mig är att man inte röjer hemliga uppgifter oavsett om man går till ett företag inom försvarsindustrin eller om man får ett annat uppdrag.
Allan Widman menar att karenstidens längd är ett problem som går att lösa.
– Många andra länder har karensregler där man bestämmer att man inom en viss tid från att man har lämnat ett ledande offentligt uppdrag är förhindrad att gå över till konkurrerande näringsintresse. Storbritannien är ett sådant exempel, Norge är ett annat.
Att helt förbjuda övergångar vore däremot inte rimligt:
– Det skulle ställa krav på staten att för all framtid försörja personer som har lämnat höga ämbeten. Men jag tycker att det bör gå en viss tid. Det är också så systemet ser ut i andra länder.
– Det som nu behövs är en utredning som ordentligt går igenom det här och kommer med förslag. Hänsynen till skattebetalarna ska komma i första rummet.
Vad är det som gör att Saab och andra företag vill ha hjälp av före detta höga officerare?
– De har strategiska kunskaper om statens investeringar och har väl utvecklade nätverk i de beslutande instanserna.
Varför har det tagit så lång tid att få till stånd en utredning?
– Jag tror inte det är industrin som har stretat emot. Det kan däremot finnas krafter inom den statliga förvaltningen och politiken som har gjort det.
Man vill inte ha begränsning för att det kan drabba en själv?
– Man kan inte utesluta att en del har tänkt den tanken.
Det är en misstanke som delas av Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Umeå universitet:
– Det är helt naturligt att det inte finns något intresse för detta hos personer som får sina arbetsmarknadschanser försämrade. Det finns ingen som har starkt och drivande intresse av att förändra systemet. Det här måste komma från politiskt ledningshåll.
– Sverige är ett av de länder som saknar övergångsregler eller karantänsbestämmelser kring vilka typer av jobb man kan gå till. Jag tror dock inte att det stora problemet är att den som har lämnat offentlig tjänst för det privata näringslivet använder sina gamla kontakter till sin nya arbetsgivares fördel. Risken är snarare att man börjar anpassa sitt beteende medan man fortfarande är kvar i offentlig tjänst.
Vad bör då göras?
– Det behövs en ordentlig utredning som tar tag i hela problematiken. Det är inte bra för svensk demokrati att det saknas regelverk. Men det här gäller inte bara höga officerare, utan alla typer av offentliga ämbeten där man har inköps- eller policyansvar.
Stefan Svallfors säger att Sverige har valt den sämsta möjliga kombinationen: inga karantänsregler när det gäller statliga topptjänstemän som vill gå över till det privata näringslivet, inga krav på öppenhet kring vilka uppdrag politiska och andra konsulter som arbetar mot den politiska sektorn har och ingen öppenhet när det gäller privata donationer till politiska partier.
– Hela det paketet är en öppen dörr mot korruption.
Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet, berättar att förbundet i grunden är emot ett karantänssystem.
– Ska man utreda den här frågan bör man titta på all statlig verksamhet, inte bara försvaret. Grundproblemet är detsamma oavsett vilken myndighet det är frågan om, även om det handlar om mycket pengar inom försvarssektorn.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens ordförande Anna Ek säger att det är vanligt med karantänsbestämmelser i det privata näringslivet.
– Det borde det så klart även vara när det gäller höga statliga tjänster. Dessutom borde konsultbranschen, framför allt när det gäller pr och lobby, vara betydligt öppnare. I dag är den extremt sluten, vilket är ett demokratiskt problem.
– Ett tydligt exempel på hur det inte bör få fungera är generalen Jan Jonssons agerande. När han var försvarets insatschef hävdade han, i samband med att svenska soldater tragiskt hade omkommit i Afghanistan att militärens fordon inte behövde bättre splitterskydd.
Tre månader efter att han hade slutat som insatschef skrev han en debattartikel i Svenska Dagbladet där han bland annat hävdade att: ”I Afghanistan hade ett skyddat fordon troligen räddat livet på de soldater som dog i bombattentatet i Mazar-i-Sharif 2005. ” Han skrev under artikeln med ”generallöjtnant, Försvarsmaktens insatschef 2000 – 2007 och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademin”.
– Vad han inte berättade var att han samtidigt arbetade som konsult åt Hägglunds som bland annat tillverkar splitterskyddade fordon, säger Anna Ek.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han inte vill spekulera i varför en del ledande personer i Försvarsmakten går över till försvarsindustrin.
– Det finns nog olika orsaker. Jag nöjer mig med att konstatera att det finns en problematik här och att vi är beredda att titta på den och ta till oss erfarenheter från andra länder. Vi kommer att ta tag i detta.
*Vad tycker du om att den tidigare ÖB Håkan Syrén startade bolag medan han fick lön av Försvarsmakten?
– Jag går inte in i enskilda fall. Jag konstatera att det finns ett behov av att se över det här och komma med ett förslag.
*Hur stort problem är det att personer går från höga positioner i staten till jobb i privata företag inom bland annat försvarssektorn?
– Det är svårt att exakt beskriva hur stort problemet är. Jag konstaterar att det finns kritik riktad mot detta och att man kan ha vissa etiska synpunkter på förhållandet.
*Gäller det även andra samhällsområden?
– Det kan säkert gälla i andra sammanhang också.
*Behövs liknande åtgärder även där?
– Det får du ta upp med de andra områdena i så fall.
*Regeringen är väl kollektivt ansvarig?
– Säg så här. Det kan finnas anledning att i olika sammanhang se över den här typen av etiska frågor. Det vi gör nu är att vi tar ansvar för vår del.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Resumé 2015.
Här är fler exempel militärer som har uppdrag för försvarsindustrin
Generalmajor Paul Degerlund.
Tidigare bland annat arméchef. Har arbetat inom Hägglunds AB. Driver bland annat företagen Contrive Management and Consulting AB och Advanced Technology Investments Scandinavia AB. Rådgivare åt företaget Midroc.
Generallöjtnant Kent Harrskog.
Tidigare bland annat flygvapenchef och militärsakkunnig på försvarsdepartementet. Rådgivare med mera åt Saab.
Generalmajor Håkan Pettersson.
Tidigare bland annat chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) samt kungens stabschef. Styrelseledamot i säkerhetsföretaget Comex som bland annat levererar avlyssningsfria datorer till försvaret.
Generalmajor Peter Lundberg.
Tidigare bland annat chef vid Försvarets materielverk, och vd Säkerhets-& försvarsföretagen. Driver Lambda Consulting AB som arbetar med strategisk utveckling av företag och organisationer.
Generallöjtnant Johan Kihl.
Tidigare bland annat chef för Försvarsmaktens högkvarter. Har bland annat varit konsult åt Saab och Ericsson. Sitter i styrelsen för företaget 4C Group AB som sysslar med risk- och krishantering.
Generallöjtnant Kjell Nilsson.
Tidigare bland annat chef för operationsledningen. Sitter i styrelsen för Comex.
Konteramiral Claes Tornberg.
Tidigare bland annat rektor för Försvarshögskolan och chef för kustflottan. Har varit vice styrelseordförande för utbåtstillverkaren Kockums. Styrelseordförande i fastighetsbolaget Svea Artilleri.
Brigadgeneral Håkan Bergström.
Driver Bergström Consulting AB som bland annat bedriver konsultverksamhet inom risk- och krishantering.
Generallöjtnant Folke Rehnström.
Tidigare chef för krigsförbandsledningen. Sitter i styrelsen för konsultbolaget Rote Consulting AB som bland annat arbetar med försvar och samhällssäkerhet.