Ökande skillnader mellan skolor

av | sep 11, 2021 | Utbildning

Den svenska grundskolan glider allt mer isär, både socialt och geografiskt.
I en del kommuner är nästan alla högstadielärare legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisar i, i andra mindre än hälften.
Mellan enskilda skolor är det ännu större skillnader.
Välkommen till det nya Skolsverige.

 

Larm om brist på behöriga lärare är ett stående inslag i samband med att ett nytt läsår ska börja. I en del kommuner, och på många skolor, är det numera troligare att det är en obehörig lärare som möter eleverna än en behörig. Läsåret 2020/21 var till exempel samtliga lärare som undervisade i engelska (åk 7–9) i Laxå obehöriga, enligt Skolverkets statistik. I Hultsfred och Arjeplog var mindre än 15 procent av högstadiets matematiklärare behöriga och inga av svensklärarna i Norberg och Söderköping (åk 7–9). Statistiken ser ungefär lika dyster ut i många andra ämnen och kommuner.
Dessvärre är det mycket som talar för att lärarbristen kommer att fortsätta. Enligt Skolverkets senaste lägesbedömning väntas det om knappt 15 år saknas cirka 45 000 nyutexaminerade lärare och förskollärare om inget dramatiskt inträffar.
Bristen på behöriga lärare drabbar inte bara eleverna. Den ökar även arbetsbelastningen på de lärare som är behöriga, konstaterar Ulf Landquist som är biträdande föreningsombud för LR i Västerås och SO-lärare på Viksängsskolan i samma stad.
– Här i Västerås är det framför allt brist på behöriga lärare i matematik, NO, moderna språk och de praktiskt-estetiska ämnena. Det gäller även på min skola. Av 57 lärare är det 13 som är obehöriga, varav ett par håller på att utbilda sig till lärare samtidigt som de arbetar. Att han obehöriga kolleger innerbär för de behöriga mer arbete vid till exempel bedömning och betygssättning. Men det kan också innebära handledarskap och allmän stöttning. Många av de obehöriga som jag genom åren har arbetat med på olika skolor har haft den kompetens som krävs för att de ska klara arbetet på ett tillfredsställande sätt. En del har haft goda ämneskunskaper i botten och även haft bra fallenhet för yrket. Ändå har obehöriga lärare inneburit merarbete och problem för oss som är behöriga.
Ulf Landquist säger att enligt hans erfarenhet är det sällan som behöriga lärare som hjälper obehöriga får kompensation för det i form av exempelvis nedsatt undervisningstid.
– Till det ska läggas bristen på speciallärare som försvårar situationen ytterligare för många lärare. För att underlätta rekryteringen av nya lärare behöver yrkets status höjas och jobbet bli mer attraktivt, och det gäller inte bara i Västerås utan i hela landet. Det innebär bland annat högre lön i kombination med långsiktiga satsningar på att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön.
– Lärarjobbet behöver också renodlas. Lärarna ska fokusera på undervisningen och det som hör därtill. Rastvaktning och annat som många lärare gör i dag får andra anställda i skolan ta hand om.
Enligt Ulf Landquist ligger lärarna i Västerås i allmänhet lågt lönemässigt jämfört med många av sina kollegor som arbetar i angränsande kommuner.
– Västerås kommun har möjlighet att höja skolpengen och lönerna, men har valt att inte göra det, vilket har bidragit till bristen på behöriga lärare.

Läsåret 2020/21 var Sjöbo den kommun i Sverige där andelen legitimerade och behöriga (i minst ett av de ämnen som de undervisade i) högstadielärare var lägst, 40 procent. I engelska var andelen behöriga lärare mindre än tio procent, enligt Skolverkets statistik som avser både kommunala och privata huvudmän.
– En förklaring till den låga behörigheten är att det är relativt få lärare som bor i kommunen samtidigt som det inte varit så lätt att få lärare från andra delar av Skåne att pendla hit, säger Peter Nilsson som är LR:s föreningsombud i Sjöbo. Det beror på att arbetsvillkoren inte är tillräckligt bra. Visserligen ligger lönerna på Skånesnittet, men det räcker uppenbarligen inte för att förmå behöriga lärare att vilja pendla hit. Ett sätt att göra det attraktivare att arbeta som lärare i Sjöbo är att höja lönerna, en annan är att förbättra arbetsmiljön. Ytterligare en viktig åtgärd är ett renodla lärarjobbet och ta bort sådant som inte har med undervisningen att göra.
Häromåret slogs de kommunala högstadierna samman i Sjöbo, bland annat med motiveringen att ett samgående skulle göra det lättare att rekrytera behöriga lärare.
– Så har det också blivit, även om jag ännu inte har någon exakt statistik över hur mycket som behörigheten har ökat, säger Mikael Wahlberg som är rektor för Färsingaskolan med cirka 450 elever.
– Med ett större högstadium kan vi erbjuda mer attraktiva tjänster. Vi har till exempel förhållandevis många enämneslärare här. För en del lärare är det attraktivt att kunna specialisera sig, vilket vi bland annat har märkt i samband med rekryteringar.
Det finns fler ljus i behörighetsmörkret, om än svaga. Läsåret 2020/21 ökade, enligt Skolverket, andelen legitimerade lärare i grundskolan med behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen något, från 70,1 procent till 70,9 procent. Behörigheten är dock fortfarande lägre än vad den var för några år sedan och i allmänhet väsentligt högre i kommunala skolor än i fristående.

Det är inte bara på grund av bristen på behöriga sökande som skolor – såväl kommunala som privata – inte enbart anställer legitimerade och behöriga lärare. En del huvudmän, till exempel Internationella engelska skolan, är i lag undantaget från grundregeln om att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas i grundskolan.
Andra har av ekonomiska skäl valt en mer defensiv rekryteringsstrategi. Skolpengen är densamma oavsett hur låg andel av lärarna på en skola som är behöriga, samtidigt som behörig personal i allmänhet har högre lön än obehörig.
Tidigare i år visade Lärarnas Riksförbund i en rapport att det är långt ifrån ovanligt att huvudman eller rektor förnyar tidsbegränsade anställningar av obehöriga lärare i stället för att aktivt försöka rekrytera behörig personal till tjänsterna. Enligt rapporten sparar skolorna varje år cirka tre miljarder kronor på att anställa obehöriga lärare.
– Förutom att man bryter mot intentionerna i skol-lagen och kommunens egna riktlinjer när man inte ens försöker rekrytera behöriga och legitimerade lärare till dessa tjänster, innebär det att behöriga och legitimerade lärare inte har möjlighet att söka dem. Det gör det också svårare att omplacera lärare som är i omställning på grund av exempelvis övertalighet på en skola, konstaterade Pär Boström, lärare i samhällsorienterande ämnen på Mellringeskolan och biträdande föreningsombud för LR i Örebro, för en tid sedan i en intervju med Skolvärlden.
Linn Silverby är lärare i engelska på Peder Skrivares skola i Varberg, en av Sveriges största gymnasie-skolor med cirka 1 800 elever, och LR:s ordförande i samma stad. Hon berättar att lärarbehörigheten ännu så länge är relativt god i den halländska metropolen.
– På gymnasiet är den nästan hundra procent. Inom grundskolan är behörigheten något sämre och dessutom minskande, framför allt när det gäller vissa lärarkategorier. I dag finns det obehöriga lärare på i princip varje grundskola.
På många skolor saknas det tydliga rutiner kring obehöriga lärare.
– Det gäller till exempel eventuell handledning och vem som i sådana fall ska svara för den. Det finns i allmänhet ingen tid avsatt i de behörigas tjänster för att hjälpa obehöriga som behöver stöd, inte ens när det gäller planering och betygssättning. Att hjälpa en obehörig med betygssättningen innebär en hel del extra arbete om man ska ta uppdraget seriöst. Självklart bör man få kompensation för det.
Linn Silverby säger att växande arbetsbelastning ofta är den utlösande faktorn när en lärare i Varbergs grundskolor väljer att sluta.
– Under de senaste åren har såväl undervisningstiden som klass- och gruppstorlekarna ökat. Lägg därtill stora dokumentationskrav och en mängd kringuppgifter som till exempel att agera rast- och matvakt. Årets löneökning, 1,8 procent, bidrar inte till att öka intresset för att stanna kvar. 1,8 procent innebär inte ens kompensation för inflationen.
– I stället för att försämra villkoren för lärarna borde man förbättra dem. Det skulle kanske kunna locka tillbaka åtminstone en del av alla dem som under senare år har valt att lämna skolan i förtid.
Enligt Linn Silverby söker skolor efter behöriga lärare framför allt i samband med terminsstarterna.
– Har man inte fått tag på någon behörig lärare, och i stället anställt en obehörig, fortsätter man ofta inte att söka efter en behörig tills att man har lyckats, vilket så klart borde vara det enda rimliga tillvägagångssättet.

Nyligen konstaterade Delegationen mot segregation i en rapport att segregationen i Sverige har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Skolan är inget undantag. I våras genomförde undersökningsföretaget Exquiro Market Research på uppdrag av LR, Sveriges Skolledarförbund och LO en enkätundersökning bland ett representativt urval av Sverige högstadierektorer, både kommunalt och privat anställda. Cirka 700 rektorer deltog i undersökningen som bland annat visar att skolors möjligheter att rekrytera behöriga skiljer sig kraftigt åt beroende på bland annat deras geografiska läge och elevernas sociala bakgrund och väntas göra så även framöver.

Lite förenklat kan man säga att ju större behov av en behörig lärare en elev har, desto lägre är sannolikheten att hen undervisas av en sådan.
Några exempel ur undersökningen:
• Enligt de svarande rektorerna är det betydligt större brist på bland annat ämnesbehöriga lärare på landsbygden än i storstadsregionerna.
• Rektorerna i storstadsområdena är betydligt mera optimistiska om möjligheterna i framtiden att kunna anställa behöriga lärare än sina kollegor i mindre städer och på landsbygden.
• En betydligt större andel av rektorerna på skolor där det går barn med föräldrar som har hög utbildningsbakgrund anser sig ha goda möjligheter att inom fem år tillsätta alla lärartjänster med behöriga lärare än rektorerna på skolor där barnens föräldrar har låg utbildningsbakgrund.
• Såväl klyftan mellan stad och land som mellan olika socioekonomiska grupper växer.

Stiftelsen Bladins skola, med nästan 150 år på nacken, driver för-, grund- och gymnasieskolor i Malmö med sammanlagt drygt 1 500 elever. Enligt Skolverkets statistik hade drygt 93 procent av lärarna på Bladins svenska grundskola läsåret 2020/21 pedagogisk högskoleexamen. Cirka 80 procent av lärarna var legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisade i.
År 2020 var föräldrarnas genomsnittliga utbildnings-nivå 2,53 (åk 9) på en skala mellan 1 och 3, där 1 innebär genomgången grundskola eller motsvarande och 3 genomgången eftergymnasial utbildning. 98 procent av eleverna i årskurs nio uppnådde kunskapskraven. Deras genomsnittliga meritvärde var 287 poäng och andelen nyanlända noll procent.
Bladins skoldirektör Magnus Wahlberg säger att lärarbehörigheten är hög i stiftelsens samtliga skolor.
– Vi har i allmänhet många sökande till våra tjänster och har hittills haft relativt lätt att rekrytera behöriga lärare. Det kan dock ibland vara svårt att få till vissa ämneskombinationer. Även om det inte finns något enkelt svar på hur man lyckas rekrytera och behålla behöriga och engagerade lärare, tror jag att en viktig del är att forma ett kollegium som trivs tillsammans, som stöttar, utmanar och hjälper varandra. Min erfarenhet är att lärare vill vara i ett professionellt sammanhang där de får arbeta tillsammans med kollegor som vill samma sak.
– En annan del är lönesättningen. Det är viktigt att erbjuda konkurrenskraftiga löner, vilket jag tycker att vi gör. Vi försöker också ta bort onödig administration och liknande så att lärarna kan fokusera på sitt kärnuppdrag.
Drygt fyra mil norrut utmed Öresunds kust ligger en annan före detta varvsstad, Landskrona. Västervångskolan är en av kommunens största grundskolor med cirka 750 elever fördelade på årskurserna F–9.
Förra läsåret var cirka 70 procent av skolans lärare legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisade i. 58 procent av eleverna i årskurs nio uppnådde kunskapskraven. Deras föräldrar hade en genomsnittlig utbildningsnivå på 1,97, det vill säga säga knappt gymnasium. Andelen nya anlända elever var 16 procent, enligt Skolverkets statistik.
I sommar har skolans rektor Lina Johansson arbetat med att försöka rekrytera behöriga lärare till antal vakanta tjänster.
– Det, och hur vi ska bli mer attraktiva som arbetsgivare, arbetar vi med året runt. Vi får ofta många sökande till tjänster på låg- och mellanstadiet. Den största utmaningen är att få tag på behöriga lärare i matematik och NO, framför allt på högstadiet.
Lina Johansson säger att lärarbristen inte kan lösas lokalt, trots mer eller mindre framgångsrika projekt och initiativ.
– Det krävs nationella insatser. De finns i dag helt enkelt inte tillräckligt många behöriga lärare i förhållande till behoven, framför allt inom språk, matematik och NO, samtidigt som alla elever har ätt till just behöriga lärare.
– Vi har länge pratat om lärarbristen, men vad gör vi som nation den dag den får ännu större effekt än vad den har i dag? Jag tror att vi som skolorganisation behöver bli mycket mera kreativa. Digitaliseringen och hur vi nyttjar den är bara en del av det.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden 2021.

Striden om skolpengen

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernerna allt större och rikare

Skolkoncernerna allt större och rikare

Bakom nästan två av tre nya privatskolor står någon av friskolekoncernerna. – Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna, säger Håkan...

Här går flest i friskolor

Här går flest i friskolor

Varannan grundskoleelev i Upplands Väsby går i en friskola.Det är högst andel i Sverige.– Den kan öka ytterligare. Det viktiga är föräldrar och...

Stora skillnader i skolresultat

Stora skillnader i skolresultat

Trots att det geografiska avståndet mellan Sjöbo och Lomma bara är några mil, skiljer det mycket i skolresultat. I Lomma kan nästan alla elever som...

Från Waldorf till börsen

Från Waldorf till börsen

Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och...

Kvarts miljon underkända elever

Kvarts miljon underkända elever

Under de senaste tio åren har 142 597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat...

Snart är var femte lärare pensionär

Snart är var femte lärare pensionär

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare...