Var femte stressas bort från jobbet

jul 9, 2022 | Arbetsmarknad

Var femte Akaviamedlem har under de senaste åren varit frånvarande från jobbet på grund av arbetsrelaterad stress. 
Många anser att de inte får tillräckligt stöd av sina chefer i samband med sjukdom, visar en ny undersökning. 

ENLIGT BERÄKNINGAR AV försäkringsbolaget Skandia uppgick 2018 kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar till 64 miljarder kronor, varav psykisk ohälsa svarade för cirka 30,7 miljarder kronor.
– Det är väldigt försiktiga beräkningar. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa dessutom ökade kraftigt fram till 2020 då de gick ner lite grann. Det var dock ett mycket speciellt år grund av pandemin, säger Jenny Wiener som är hälsoekonom på Skandia.
I en rapport som publiceras i dagarna konstaterar Skandia att stillasittande tjänstemän har väsentligt fler sjuk­dagar på grund av psykisk ohälsa än personer med kroppsarbeten.
– Många tror nog att människor som har jobb med hög lön och hög prestige, och som kräver lång utbildning, har låg sjukfrånvaro. Men när det gäller den psykiska ohälsan är det precis tvärtom. Det är dessutom sjukskrivningar som riskerar att bli långa, säger Jenny Wiener.
– En informatör löper till exempel tre gånger så hög risk att råka ut för en sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa än vad en jord­brukare gör och en jurist löper dubbelt så hög risk jämfört med en byggnadsarbetare.
Inom yrken som kräver högskoleutbildning domineras sjukskrivningarna av stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom.
– De här frågorna behöver uppmärksammas mycket mer än vad som sker idag. Ingen ska behöva bli sjuk av att jobba.
Under hösten har Akavia via enkäter frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om deras arbetsmiljö. Cirka 3 700 personer har valt att delta i undersökningen som bland annat visar:
*Tre av fyra har under det senaste året varje månad upplevt arbetsrelaterad stress.
*Hälften oroar sig för att deras framtida hälsa ska påverkas av arbetsrelaterad stress. Ungefär en lika stor andel uppger att de någon gång under de senaste fem åren har funderat på att byta arbete på grund av stress.
*Var fjärde anser att deras sömn under det senaste året påverkats av arbetsrelaterad stress.
*Var femte svarar att de under de senaste fem åren varit sjukskriven eller frånvarande från jobbet på grund av stressrelaterade besvär. 
*En märkbart större andel kvinnor än män uppger att de är oroade över att den framtida hälsan ska påverkas av arbetsrelaterad stress, vars sömn påverkas av stressen, som varit sjukskrivna på grund av den och som funderat på att byta jobb.
*Ungefär var tredje anser att de inte får tillräckligt stöd av sin arbetsgivare i samband med arbetsrelaterad stress.
– Jag tycker att det är mycket oroande att det är en så stor andel som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress, säger Akavias samhällspolitiske chef Patrik Nilsson.
– Det är också olyckligt att det är så många som upplever att de inte får tillräckligt stöd av sin arbetsgivare. Jag tror att det är hög tid att se över stora delar av arbetsmiljöområdet. Många av föreskrifterna är till exempel i grunden fokuserade på den fysiska arbetsmiljön. Dessutom har de väldigt lite med kontorsarbete att göra. Den typen av miljöer som våra medlemmar i allmänhet är verksamma i finns inte riktigt med.

FÖR DRYGT FEM år sedan började Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) att gälla. De behandlar till exempel arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Frågor kring stress och arbetsklimat hänger ofta samman med hur arbetet är organiserat, förhållandet mellan krav och resurser och hur det sociala samspelet på jobbet fungerar.
Arbetsplatser med låg sjukfrånvaro kännetecknas ofta av väl utvecklade friskfaktorer. Det kan till exempel vara ett bra fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, stor delaktighet, gott ledarskap, bra möjligheter till kompetensutveckling och prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning.
– Det finns dessutom ett stort värde för arbetsgivarna att se till att medarbetarna mår bra. Ökat välmående leder i allmänhet till högre produktivitet, säger Patrik Nilsson.
Teknikutvecklingen har gjort det möjligt för allt fler att arbeta på distans, vilket inte minst har varit tydligt under de senaste ett och ett halvt åren då många av smittskyddsskäl helt eller delvis arbetat hemifrån.
Den nya mobiliteten har inneburit ökad flexibilitet och möjligheter för många att själva avgöra var och när arbetet ska utföras. Autonomin har ökat och det har blivit lättare att få ihop privatlivet med arbetslivet.
Det är i det sammanhanget extra noterbart att ungefär sex av tio svarande i Akavias undersökning uppger att de i dag upplever mindre arbetsrelaterad stress jämfört med före pandemin.
– Våra medlemmar uppskattar i grunden flexibiliteten och tycker att det är bra att man i ökad utsträckning själv kan avgöra var och när man utför sitt arbete, även om det inte är bra för alla.
– En stor utmaning är att, samtidigt som vi tar till vara på den nya teknikens möjligheter, säkra en bra arbetsmiljö. Det som nu pågår är på många vis revolutionerande. Vårt sätt att arbeta i tid och rum håller på att förändras i grunden. Det är spännande att se vad som kommer ur detta. Förhoppningsvis blir det något mycket bra. Men det kommer nog att göra ont på vägen, säger Patrik Nilsson.
*Hur förändras arbetsgivarens arbetsmiljöansvar av att vi arbetar hemifrån i allt större utsträckning?
– Oavsett var man arbetar är arbetsgivaren alltid arbetsmiljöansvarig. Men för att kunna ta det ansvaret även när vi är utspridda är det extra viktigt att ha bra rutiner och tydliga avstämningar och uppföljningar. Samtidigt som väldigt mycket hänger på cheferna om detta ska fungera, behöver medarbetarna vara tydliga med hur de mår.
Vanessa Quero arbetar som senior jurist på juristbyrån ”Familjens Jurist” med internationell privaträtt, ekonomisk familjerätt och arvsrätt som inriktning. Hon berättar att arbetet till och från kan vara stressigt.
– Enligt min erfarenhet är det ganska individuellt hur man klarar stress, samtidigt som det är något som det flesta inte kan från början utan behöver lära sig. Så var det åtminstone för mig. Jag har lärt mig att prioritera och hantera stressen. 
– Jag tror att det är helt avgörande att man kan prata öppet med sina chefer om detta, och att man som medarbetare verkligen berättar om man har för mycket att göra eller om man behöver stöd.
Vanessa Quero säger att det är viktigt att det på arbetsplatserna finns ett klimat som gör att unga och nyanställda vågar vara öppna med hur de mår och larmar om de har för mycket att göra.
– Samtidigt är det kanske då man är minst benägen att säga något. Det är enklare för äldre och seniora medarbetare.
*Är det så för dig?
– Jag tycker att min arbetsledning är väldigt mån om att jag inte ska ha för mycket att göra och styr bort mycket jobb. Det är också accepterat här att tacka nej till uppdrag. Dessutom får ingen boka in mig i kalendern utan att först ha frågat. Så var det inte tidigare.
– Även om vi i viss utsträckning själva styr över vår arbetstid och kan arbeta hemifrån om vi vill det, uppmanas vi att exempelvis inte svara på mejl sent på kvällarna och liknande.

HÄROMÅRET KONSTATERADE ARBETSSMILJÖVERKET i en rapport att det årligen avlider cirka 770 personer i Sverige på grund av arbetsrelaterad stress.  Även långa arbetsveckor och natt- och skiftarbete ökar risken för bland annat stroke och hjärt- och kärlsjukdom och andra sjukdomar som kan leda till döden.
Första kvartalet 2020, alltså strax innan pandemin fick ordentligt fart i Sverige, svarade psykisk ohälsa för de 41,3 procent av alla pågående sjukfall, enligt en rapport från Försäkringskassan.
– Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är tillsammans med ergonomiska problem den främsta orsaken till sjukfrånvaro från jobbet. Det gäller inte bara i Sverige utan generellt i EU, säger Ulrich Stoetzer som är psykolog, medicine doktor och sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket.
– En tydlig riskfaktor är när kraven och resurserna inte är i paritet med varandra. Om arbetsbelastningen är obalanserad under en längre tid kan folk bli sjuka. 
Den stressrelaterade psykiska ohälsan utgör, enligt Försäkringskassans statistik, för en växande del av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos. 
Kvinnor löper generellt 25 procent högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjukfall med psykiatrisk diagnos är motsvarande siffra 31 procent och för stressrelaterad psykisk ohälsa är skillnaden ännu större: 41 procent. Stressrelaterad psykisk ohälsa är vanligast i åldern 30–39 år.
Petra Lindfors, professor i psykologi med särskild inriktning på arbets- och organisationspsykologi och verksam vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, säger att hög arbetsbelastning inte behöver vara ett problem.
– Det viktiga är att den höga arbetsbelastningen inte är för långvarig, att den inte bara pågår och pågår. När det exempelvis är dags för kvartals- och årsrapporter kan arbetsbelastningen öka rejält för vissa grupper. Men de som arbetar med detta är ofta förberedda på att det kommer att ske och vet att det lugnar ner sig efter ett par veckor. Under sådana förutsättningar behöver hög arbetsbelastning inte vara något större problem.
Hon menar att det är svårt att veta i vilken utsträckning den arbetsrelaterade psykiska ohälsa har ökat.
– Vi uppmärksammar den psykiska ohälsan på ett helt annat sätt idag än vad man gjorde förr. Det finns en större medvetenhet och dialog om problemen, vilket är mycket bra.
Teknikutvecklingen har gjort det möjligt för allt fler att arbeta på distans och själv avgöra var och när arbetet ska utföras.
– Det passar många, men inte alla. För dem som inte kan sätta gränser, som låter arbete och fritid flyta ihop för mycket, kan det bli ett problem. Det är viktigt att arbetsledningen är uppmärksam på detta och ser till att finns tydliga policys kring bland annat hur och när medarbetarna förväntas ta kontakt med varandra, svara på mejl och telefonsamtal. Under en väldigt intensiv arbetsperiod är det kanske rimligt att höra av sig till en kollega och även förvänta få svar klockan åtta på kvällen. Men då ska det vara överenskommit i förväg. Ett mycket stort ansvar vilar på cheferna för att detta ska fungera, säger Petra Lindfors.
En annan förklaring till arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan vara hårt slimmade, ibland nästan anorektiska, organisationer.
– Att veta att ingen gör mitt arbete om jag är borta några dagar på grund av exempelvis sjukdom, att högarna med arbetsuppgifter växer, kan vara mycket stressande och bidra till att många arbetar även när de är sjuka. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan uppstå av många olika skäl. Förmodligen är orsaken en kombination av flera.

SUSANNE ÄR EN av många som har blivit sjuk av jobbet. Hon är yngre medelåldern, arbetar sedan flera år tillbaka som konsult och tycker mycket om sitt arbete. Innan hon blev sjuk hade hon för det mesta långa och väldigt intensiva arbetsdagar, ofta utan ordentliga pauser.
– Kulturen på företaget är att vi hela tiden ska prestera på topp. Som konsulter har vi dessutom ett debiteringskrav att förhålla oss till. Att antalet debiterade timmar ligger till grund för kommande lönesamtal är inte en oviktig faktor i sammanhanget. Jag försökte dock undvika att arbeta under helger.
För något år sedan kände Susanne att det var något som inte riktigt stämde med henne.
– Jag började glömma saker, tappa ord och hade svårt att se sammanhang. Från att ha varit hyffsat snabbtänkt kände jag mig alltmer trög. Saker och ting tog längre tid än vanligt. För att ändå kunna leverera arbetade jag extremt intensivt och en del kvällar.
– Jag hade svårt att koppla av jobbet och kunde till exempel vakna mitt i natten för att kontrollera att jag hade skickat ett mejl som jag skulle och att allt var lugnt. Samtidigt växte en känsla inom mig att av att min hjärna inte fungerade som den brukade göra. Det blev mer och mer kaos i huvudet.
Susanne berättar om ett tillfälle då en kund frågade om hon verkligen mådde bra och om de inte skulle avbryta mötet.
– Då brast allt. Tårarna strömmade, jag fick panik och trodde att något hade brustit i huvudet på mig. Jag klarade inte av att formulera en mening längre, än mindre läsa en mening och förstå dess innebörd.
Susanne tog kontakt med vården som konstaterade hon hade tydliga och klara tecken på utmattningssyndrom.
Hon sjukskrev.
– Det var inte ett alternativ att gå tillbaka till jobbet i det skick jag befann mig i. Det enda som var aktuellt var sömn, vila och återhämtning
Ett halvår senare började hon på eget initiativ arbeta igen.
– Läkaren tyckte att jag skulle fortsätta att vara sjukskriven. Kompromissen blev att jag började arbeta deltid och så har det fortsatt.
På rehabmöten har Susanne tillsammans med företagshälsovården och hennes arbetsgivare lagt upp en plan för hur hon ska komma tillbaka.
– En del är att jag ska arbeta utan tidspress. Min ambition är att succesivt öka arbetstiden för att så småningom vara tillbaka på hundra procent. Jag älskar mitt jobb och vill verkligen komma tillbaka och vara bland kollegerna.
*Hur mår du idag?
– Mycket bättre. Det är som natt och dag jämfört med hur det var när det var som värst. Men jag har fortfarande vissa kognitiva svårigheter. Allt tar lite längre tid och jag kan inte prestera som tidigare. Jag är också tröttare, även om det har blivit bättre. I början var jag tvungen att vila tre eller fyra timmar efter att ha arbetat några timmar. Både hjärnan och kroppen var helt slut. Så är det inte längre. Samtidigt känner jag en viss oro för att jag inte ska få tillbaka min vanliga hjärnkapacitet.
– Jag tar sömntabletter för att kunna slappna av och sova ordentligt under nätter. I övrigt är min ordination vila, återhämtning och succesiv ökad fysisk aktivitet. I början kunde jag bara gå runt kvarteret. Efterhand blev promenaderna lite längre. Sedan en tid tillbaka har jag börjat träna på gym.
Susanne säger att hon inte borde ha prioriterat arbetet så högt som hon tidigare gjorde.
– Jag behöver bli bättre på att säga nej och inse mina begränsningar. Samtidigt är det lätt att dras med när man ser hur duktiga andra är, hur mycket de arbetar och presterar. Man vill vara lika bra själv, men känner kanske att man inte riktigt duger, att man alltid kan göra saker och ting lite bättre.
– Men även om var och en har ett personligt ansvar, är detta framför allt en ledningsfråga. Det är ledningen som sätter ramarna på en arbetsplats, som gör budget och bestämmer vilka mål som ska uppfyllas.
*Vad bör man göra?
– Till att börja med bör vi prata mer om dessa frågor lokalt ute på arbetsplatserna. Jag tror att det är många som sitter med samma känsla och tankar som jag hade. Det är kanske extra viktigt i konsultbranschen där så mycket handlar om att kunna leverera debiterbar tid. Men vi är inte maskiner, utan människor.

ENLIGT ULRICH STOETZER på Arbetsmiljöverket kräver den nya tekniken inga större regelförändringar på arbetsmiljöområdet.
– Det som däremot kan behövas är nya sätt att tillämpa dem, till exempel när vi arbetar hemifrån. Vi behöver också fler studier som försöker ta reda på hur vi påverkas av den ökad tillgängligheten och att arbeta just hemifrån.

Fakta: Skandias beräkningar.
De samhällsekonomiska beräkningarna utgår från de sjukskrivningsdagar då sjukpenning och rehabiliteringspenning betalades ut, det vill säga sjukskrivningsperioder längre än 14 dagar. Kostnaderna för de första 14 sjukdagarna som betalas av arbetsgivaren är inte inräknade. Beräkningarna begränsas till att uppskatta värdet av inbetalade skatter som går förlorat då arbete inte utförs under dessa sjukdagar. De inkluderar inte själva kostnaderna för vård eller utbetalningarna av sjuk- och rehabiliteringspenning. Uträkningen för samhällsförlusten av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa baseras på antagandet att psykisk ohälsa står för lika stor andel av samhällsförlusten med sjukskrivningar som andelen av Försäkringskassans registrerade sjukskrivningsepisoder.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Akavia Aspekt 2021.

Kvinnliga chefer – nästa krisbransch?

Chefers sjukfrånvaro ökar kraftigt. Extra utsatta är chefer som är kvinnor. – Vårt sätt att arbeta är ohållbart, säger fackförbundet Akavias...

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Allt fler positiva drogtest på jobbet

Antalet som åker fast i ett drogtest på jobbet ökar. Ungefär var tjugonde test visar på ett positivt resultat. Många av de som fastnar har använt...

Ökad kontroll över lärarna

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat. Ett uttryck för...

Lärare arbetar gratis en månad per år

Lärare arbetar gratis en månad per år

Lärares undervisningstid och arbetsbelastning ökar – trots löften om motsatsen. Många lärare undervisar betydligt mer än vad de får betalt för. Ofta...

Tuff arbetsmiljö för många lärare

Tuff arbetsmiljö för många lärare

Tre av fyra lärare anser att deras arbetsbelastning är för hög och åtta av tio att jobbet är psykiskt påfrestande. En stor del av lärarna har små...