Förre kabinettssekreteraren Sverker Åström får inte se sin akt hos Säpo.
– Jag vet inte orsaken. Kanske beror det på de gamla misstankarna mot mig, säger han.
I våras begärde Sverker Åström, 87, att få se vad Säpo har för material om honom i sitt arkiv.
Den 11 juni i år beslutade den tillförordnade säpochefen Kurt Malmström att avslå Åströms begäran med hänvisning till första paragrafen i sekretesslagens femte kapitel där det bland annat står att sekretess gäller ”om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas”.
Sverker Åström har i dagarna överklagat säkerhetspolisens beslut till kammarrätten i Stockholm.
I sitt överklagande skriver han bland annat:
”Om det verkligen nu finns beslutade eller förutsatta åtgärder avseende min person i Säpo står vi inför ett närmast sensationellt avslöjande. Det skulle ju innebära att de misstankar som uppenbarligen fanns mot mig för 30-40 år sedan fortfarande spökar i Säpo”.
Det Sverker Åström syftar på är misstankar som fanns inom säkerhetspolisen om att han var sovjetisk spion.
I sitt överklagande skriver Åström också:
”När det så gäller den möjliga skadan för den framtida verksamheten blir mystiken än djupare. Den första frågan blir om den framtida verksamhet kan skadas genom att uppgifter lämnas ut avser just mig eller mera allmänt gäller Säpo:s arbetsmetoder. Om det förra är fallet gäller vad jag nyss sagt att misstankarna mot mig skulle kvarstå hur orimligt detta än kan förefalla. Om det avser arbetsmetoderna, skulle det innebära att Säpo har kvar och vill skydda de antikverade arbetsmetoder som man använde för tiotals år sedan. Detta förefaller en lekman vara en orimlig och för Säpo förolämpande tolkning.”
Sedan i våras ska i princip alla uppgifter i Säpos arkiv från tiden före 1949 vara offentliga.
Med den nya lagen som stöd fick jag för en tid sedan läsa de delar av Sverker Åströms akt som är äldre än 1949.
Enligt Säpo handlar det om 24 A4-sidor varav 13 sidor är anteckningar från ett föredrag om situationen i Sovjetunionen som Åström höll den 13 oktober 1943 för en grupp svenska diplomater och officerare.
Några anteckningar gäller middagsmöten med utländska diplomater.
Den äldsta noteringen är från telefonavlyssning av Joachim Schurek på den tyska legationen i Stockholm den 4 mars 1941.
– Det äldre materialet är avhemligat och det har han fått se. Däremot inte materialet efter 1949, säger Krister Hansén som är rotelchef på Säpo och bland annat ansvarig för registerfrågor. Det är väldigt vanligt att folk begär ut handlingar. Men det är mindre vanligt att de får ut dem, om det inte är uppgifter som är rent harmlösa eller överspelade av tidens gång.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningarnas Telegrambyrå (TT).
