Det är inte bara Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat och lärarbehörighet som inte är offentliga efter den 1 september.
Det gäller även information om vilka skolor det finns i Sverige – kommunala såväl som privata.
BAKGRUNDEN ÄR ETT beslut av Statistiska centralbyrån (SCB) och en lagakraftvunnen dom i Kammarrätten som innebär att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter som inte ska lämnas ut.
På onsdagen beslutade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson att verket från den 1 september upphör med ”publicering av statistik på kommunnivå samt huvudmanna- och enhetsnivå i de skolformer där det förekommer enskilda huvudmän”.
Det innebär till exempel att uppgifter om betygsresultat, antal elever per lärare, föräldrarnas utbildningsbakgrund och andel behöriga lärare inte längre kommer att offentliggöras. Detsamma gäller även det så kallade skolenhetsregistret som innehåller uppgifter om vilka skolor det finns i Sverige, kontaktuppgifter till dessa och liknande.
Medan grundläggande uppgifter om exempelvis svenska militära förband är offentlig information som enkelt kan hämtas hem från Försvarsmaktens hemsida, är numera information om vilka lågstadie- och andra skolor det finns i Sverige sekretessbelagt hos Skolverket.
– SCB:s beslut gällde uppgifter som är marknadspåverkande. Men att publicera skolenhetsregistret är ju som att publicera vilken telefonkotalog som helst. Jag kan inte förstå hur det kan vara hemligt vilka skolor det finns i Sverige. Det är helt obegripligt, säger Jonas Vlachos som är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och utredningssekreterare i den i våras publicerade statliga ”Utredningen om en likvärdig skola”.
Som argument för att inte publicera uppgifter om enbart kommunala skolor hävdar Skolverket dels att kommunala och fristående skolor ska behandlas lika, dels att en publicering i många fall skulle leda till att det ”bakvägen” skulle gå att ta reda på uppgifter om fristående skolor.
– Det argumentet håller inte. Om man bara publicerar uppgifter för kommunala skolor i en kommun kan man inte baklänges räkna fram motsvarande uppgifter för eventuella friskolor i samma kommun. Det är helt enkelt omöjligt och något som jag mejlat ansvarig på Skolverket om. Men trots att det är logiskt omöjligt, så för man fram det argumentet.
– I sitt beslut lyfter Skolverket också fram likabehandlingsargumentet. Men där går man för långt i sin tolkning. Likabehandling ska ske i möjligaste mån. Det borde alltså gå att publicera information om kommunala skolor. Och det är inte oviktigt. Det handlar trots allt om 85 procent av grundskolorna och 75 procent av gymnasierna.
*Har det någon egentlig betydelse om Skolverket publicerar uppgifterna eller inte?
– Ja, det är mycket viktigt för att rektorer, lärare, forskare, journalister och allmänhet ska kunna granska och jämföra olika skolors resultat och förutsättningar.
– Efter den lagtolkning som gjorts har jag förståelse för att Skolverket inte publicerar uppgifter om friskolor, men inte varför man inte publicerar uppgifter om kommunala skolor och absolut inte varför man inte publicerar skolregistret, säger Jonas Vlachos.
DET HAR LÄNGE diskuterats att utöka offentlighetsprincipen till att även gälla privat ägda skolor. För några år sedan var riksdagens partier till och med överens om att så bör ske.
Så är inte längre fallet.
För drygt ett år sedan, i den första partiledardebatten efter Januariöverenskommelsen, gick Annie Lööf till hårt angrepp på regeringens planer på att öka insynen i friskolorna. I sociala medier kallade Centerpartiet samma dag planerna för ”en attack på den fria företagsamheten”.
Om offentlighetsprincip hade omfattat privat ägda skattefinansierade skolor hade kommarrättens dom sannolikt blivit annorlunda, enligt juridiska bedömare.
Ett argument mot att friskolorna bör omfattas av offentlighetsprincipen är att den krockar med lagstiftningen kring börsnoterade bolag.
– Det tycker jag är ett svagt argument. Men även om så skulle vara fallet kan man införa en offentlighetsprincip för fristående skolor. Sedan är det upp till de fristående skolorna att själva bedöma om den är förenlig deras åtagande som varandes börsnoterade bolag. Är den inte det, går det bra att avnotera sig från börsen. Det har Academedia gjort en gång till exempel.
I en skriftlig kommentar säger utbildningsminister Anna Ekström att utbildningsdepartementet under våren har arbetat stenhårt för att hantera coronapandemin.
– Jag har varit tvungen att lägga väldigt mycket åt sidan. Men den här frågan har vi prioriterat högt trots det ansträngda läget, eftersom det är av yttersta vikt att myndigheterna kan fullgöra sina uppdrag och att allmänhetens tillgång till information om huvudmän och skolor säkerställs.
– Därför har regeringen gett Skolverket i uppdrag att kartlägga och redovisa vilka författningsändringar och andra åtgärder som kan genomföras för att de och Skolinspektionen ska kunna få tillgång till sådana uppgifter som krävs för att myndigheterna ska kunna fullgöra sina uppdrag. Regeringen har också gett SCB i uppdrag att lämna förslag om hur behovet av socioekonomiska uppgifter inom det nationella informationssystemet för skolväsendet kan tillgodoses samt om hur Skolverket ska kunna ta del av andra nödvändiga uppgifter som ligger till grund för den officiella statistiken om skolväsendet och som Skolverket behöver för att kunna fullgöra sin instruktionsenliga uppgift.
SAMTIDIGT SOM REGISTRET över vilka skolor det finns i Sverige är hemligt i Sverige är det offentligt i EU och kan enkelt laddas hem via EU-kommissionens hemsida.
– Det beror på olika sekretessregler. Vi har levererat uppgifterna till dem, säger Skolverkets rättschef Cecilia Asker.
EU-kommissionen beskriver registret som ”Skolenheter i Sverige för förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. Uppgifterna avser läsåret 2019/20 och är fria för både privat och juridisk person att använda utan kostnad”.
Enligt kommissionens geodataportal är registrets huvudsyfte att fungera som urvalsram för statistikinsamling och undersökningar. Två gånger per år sker en uppdatering. Den senaste skedde den 4 juni i år klockan 14:35:58.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2020.
