Lärare pressas höja betygen

jul 9, 2022 | Utbildning

Var fjärde lärare har under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevers vårdnadshavare i samband med betygssättning. 
Var sjätte har utsatts för detsamma av sin chef, visar en ny undersökning. 

BETYGSSÄTTNING ÄR EN del av många lärares kärnuppgifter och myndighetsutövning. Under hösten har Skolvärlden genomfört en enkätundersökning bland ett representativt urval av Lärarnas Riksförbunds (LR:s) medlemmar i grundskolor (mellan- och högstadier) och gymnasier kring bland annat betygssättning.
Av 2 000 tillfrågade valde drygt hälften (55 procent) att delta.
*26 procent svarade att de under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevs vårdnadshavare i samband med betygssättning.
*16 procent uppgav att de under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av rektor eller chef i samband med betygssättning.
Det är en större andel lärare i privatskolor än i offentliga skolor som uppger att de utsatts att påtryckningar av chef eller rektor respektive vårdnadshavare.
Flera av lärarna i undersökningen beskriver hur påtryckningarna kan gå till, om hur de efter att ha satt ”för lågt” betyg hotats av föräldrar.
En lärare berättar till exempel hur en förälder tog kreditupplysning på henne efter att hon gett en elev ett lågt betyg. En annan berättar om en förälder som förklarade att om hon inte gav vederbörandes barn ett godkänt betyg skulle ”hon få med honom att göra”.
Flera lärare vittnar om hur föräldrar i samband med betygskontakter mer eller mindre öppet understryker sin utbildnings- eller yrkesbakgrund, position i samhället eller sina ”känningar”. En förälder påpekade till exempel i ett mejl till en lärare gällande hens barns betyg att hen var rektor (på en annan skola) och en annan att hon kände tjänstemän på skolförvaltningen.
Hot om anmälan till Skolinspektionen för tjänstefel om de inte sätter högre betyg – framför allt undviker betyget F – tycks vara ett återkommande inslag.
Flera lärare i undersökningen beskriver också hur rektorer pressat dem att höja betyg (”var inte så omständlig”) eller förklarat att det kan vara bra att göra så ”med tanke på att det snart är lönesamtal”. Lärare som ger höga betyg anses kompetenta och har en god ”lönepotential”.
Några lärare skriver att deras rektor på eget initiativ har höjt elevers betyg efter påtryckningar från föräldrar.
På en skola har styrelsen låtit personalen förstå att betygen ska öka. En annan har som policy att inga elever ska underkännas.
Punkt.

MARIA LEONARDSSON HAR arbetat som lärare i kemi och matematik och som skolledare sedan slutet på 1980-talet. För några månader sedan tillträdde hon en tjänst som verksamhetschef vid Hälsinglands utbildningsförbund efter att under många år ha varit rektor för Täljegymnasiet i Södertälje.
Hon säger att hon är bekymrad över hur villkoren för många lärares betygssättning har utvecklats.
– Betygssättning är en ansvarsfull och komplex process som ställer krav på avancerat tankearbete. Ska lärare på ett bra sätt kunna tillämpa de lagar och regler som finns gällande betyg måste de ges rätt förutsättning. Detta är en myndighetsutövning som kräver stark integritet.
– Lärare behöver i samband med betygssättningen känna sig trygga och fredade, ha möjlighet att stänga om sig, gå in i en bubbla och få tid att reflektera, gå igenom underlag och samverka med sina kollegor. En professionell diskussion och tolkning av styrdokumenten är grunden för en likvärdig och rättvis betygsättning.
*Ska inte elever få veta vad deras betyg grundas på?
– Självklart ska läraren kunna förklara vad som varit avgörande för de betyg som eleven har fått, men många lärare får i dag ägna orimligt mycket tid åt elever och vårdnadshavare som inte accepterar den bedömning som läraren har gjort. Det måste vara en rimlig balans.
– Något har gått fel när elever och vårdnadshavare fått mer eller mindre fritt spelrum att kontakta lärare och skolledare i syfte att påverka betygssättningen.
Enligt Maria Leonardssons erfarenheter kan påtryckningarna handla om allt från hot om att anmäla läraren till Skolinspektionen till antydningar om att skolans rykte står på spel.
– Ett kundperspektiv har vuxit fram i förhållandet mellan elever och vårdnadshavare å ena sidan och skolan å den andra. Lärarprofessionens autonomi sätts ur spel när elever, vårdnadshavare och rektorer tillåts påverka lärares betygssättning. Förutom att det är demoraliserande för yrkesskickliga lärare är det i sin förlängning inte bra för eleverna.
LR:s förste vice ordförande Svante Tideman säger att han är förvånad över att ungefär var fjärde lärare – LR-medlem – på mellan- och högstadiet samt i gymnasieskolan under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevs vårdnadshavare i samband med betygssättning.
– Det är en mycket hög andel och ett stort problem, inte minst för alla lärare som är direkt utsatta. Det är extra problematiskt om rektorer deltar i det här spelet och till exempel vill använda betygen som en form av marknadsföring av skolan. Lärare som utsätts för påtryckningar av föräldrar behöver i stället stöd av sin rektor.
*Varför är det så här?
– Jag tror att en viktig förklaring är marknadsfieringen av skolan. Utbildning har blivit en vara och eleverna är kunder. Jag har hört politiker säga det rent ut. Det är klart att det har betydelse och spiller över på lärarnas arbetsvillkor.
– Det har blivit lättare att ifrågasätta betygen efter att de har blivit ett konkurrensmedel mellan skolor. På öppna hus och i andra sammanhang lanseras vissa skolor med att de har goda betygsresultat. För några år sedan var det datorer till eleverna som var lockvaran.

LÄRARE BERÄTTAR FÖR oss om arbetsgivare som i praktiken har högre betyg som ett lönekriterium. Höga betyg innebär att läraren är duktig och en tillgång för skolan, vilket är positivt för löneutvecklingen.
– Hela komplexet med individuell lönesättning, betyg som urvalsinstrument och marknadsskolan har försatt lärarna i en väldig utsatt position. Ansvar och krav skjuts hela tiden längre och längre ut i organisationen för att till slut hamna hos lärarna som ofta är ganska ensamma. Det måste på varje skola finnas ordentliga stödfunktioner som står upp för lärarna. Rektorer bör ta större ansvar för den här typen av frågor, säger Svante Tideman.
Arbetsmiljöverket är en i raden av myndigheter och organisationer som under de senaste åren konstaterat att trycket på lärarna ökar, inte minst från elevers vårdnadshavare.
– Det är en del av den arbetsbelastning som många lärare lever under i dag och innebär en arbetsmiljö-utmaning för skolan, säger Kristian Hansson som sakkunnig inom skola och utbildning på Arbetsmiljöverket.
Andrés Jerez, gymnasielärare och som föreningsombud för LR inom Academediakoncernen, säger att föräldrars påtryckningar i samband med betygssättning är ett stort och växande arbetsmiljöproblem.
– Problemen är ofta störst på skolor med högpresterande elever. Elever och föräldrar förväntar sig att eleverna ska få höga betyg och ifrågasätter läraren om hen inte sätter ett A. Ifrågasättandet kan ske i form av direktkontakt med läraren eller så går man via rektorn. Tyvärr är det många lärare som inte får det stöd av sin rektor som de behöver.
Flera lärare lyfter fram ekonomiska förklaringar till en del rektorers bristande intresse eller förmåga att stötta lärare i samband med konflikter med elever och föräldrar.
– I dag är eleverna, och deras vårdnadshavare, kunder på en skolmarknad och skolornas uppgift har blivit att leverera en produkt. Är inte kunderna nöjda med den produkt som levereras kan de byta leverantör, säger Andrés Jerez.
Är det flera elever eller vårdnadshavare som bestämmer sig för att byta skola kan det få mycket stora konsekvenser för enskilda skolor.
– Det skapar en press på rektorerna som i sin tur sätter press på lärarna att ”leverera”. Samtidigt är betygssättning en regelstyrd myndighetsutövning, vilket en del föräldrar inte verkar förstå. Detta skapar tillsammans en dynamik som bara blir värre och värre.
*Har du själv varit utsatt?
– Oh ja. Jag känner knappast någon lärare som inte varit med om detta i någon form. Det händer till och med att rektorer ändrar betyg efter klagomål från föräldrar. Pressen gäller dock inte bara betygen, utan även växande krav från en del föräldrar och rektorer på att undervisningen i allt högre grad ska anpassas efter elevernas individuella behov.
– Den bristande respekten för lärarnas profession, som bland annat betygspåtryckningarna är ett uttryck för, är ett stort och växande arbetsmiljöproblem för många lärare.
Anne Pihlo, gymnasielärare och föreningsombud för LR i Borås, säger att många lärare känner av en ökande press från elever och deras vårdnadshavare.
– Jag tror att det är en press som åtminstone delvis beror på den anmälningskultur som under de senaste åren har brett ut sig i samhället, inte bara i skolan. Det är viktigt att vi som lärare har chefer som förstår detta och inte bara agerar utifrån elevers eller vårdnadshavarnas version av vad som har hänt.
– Den andra sidan av myntet är att människor har blivit mer medvetna om sina rättigheter, vilket så klart är något bra.

NYLIGEN GENOMFÖRDE LR i Malmö en arbetsmiljöundersökning bland medlemmar i den kommunala grundskolan. Undersökningen visar att cirka 13 procent av lärarna under de senaste tolv månaderna utsatts för press eller påtryckningar från elevers föräldrar gällande betyg och bedömning. Drygt åtta procent har utsatts av skolledare.
– Jag är mest upprörd över andelen som utsatts för påtryckningar av skolledare. Den borde vara noll. Jag har dessutom aldrig hört talas om en rektor som ifrågasätter varför en lärare sätter så höga betyg. När skolledare lägger sig i handlar det alltid om att öka måluppfyllelsen, säger Johan Åström som ordförande för LR i Malmö.
Han berättar att exempelvis ett F kan slå tillbaka oerhört hårt på den betygssättande läraren i form av både ett ifrågasättande från rektorn och extra arbete. Genom att sätta ett högre, men tveksamt, betyg undviks jobbiga konflikter samtidigt som arbetsbelastningen minskar.
– Att elever har synpunkter på sina betyg är en sak, men att föräldrar och skolledare hör av sig och försöker utöva påtryckningar på lärarna angående betygen innebär bland mycket annat en direkt fara för betygssättningens trovärdighet. Jag tycker att skolan länge har varit alldeles för dålig på att skydda sin egen verksamhet och har släppt in föräldrarna alldeles för långt. Det har gjort att en del föräldrar anser att de både har rätt och kompetens att själva bedöma sina barns arbeten.
Johan Åström menar att dagens emellanåt svårtolkade betygssystem har förvärrat problemen.
– Det kan vara svårt för elever och lärare att förstå nyansskillnaden mellan ett A och ett C. För många föräldrar är det hopplöst. Jag tror också att inställda nationella prov har bidragit till att problemen har förvärrats ytterligare. Lärare kunde tidigare i samtal med föräldrar och skolledare luta sig mot resultaten på de nationella proven.
Johan Åström betonar betydelsen av att rektorer står upp för sina lärare om föräldrar hör av sig för att exempelvis diskutera sina barns betyg.
– På en skola som jag arbetade på tidigare hade vi en rektor som var mycket tydlig mot föräldrarna att alla frågor kring betygen skulle ställas till honom, inte lärarna. Jag vet att han fick frågor om bland annat betyg som jag hade satt. Då svarade han att han hade fullt förtroende för sina lärares bedömningar, vilket kändes väldigt skönt.

 Fakta: Lärarröster ur undersökningen
”Föräldern förklarade att hen hört sitt barn tala engelska på semestern och det var definitivt bättre än ett D.”
”Både rektor och vårdnadshavare ifrågasätter min undervisningskvalitet om elever inte når önskvärda mål.”
”Om en elev inte blir godkänd anser rektorn att läraren inte ser till elevens bästa.”
”Vårdnadshavare ifrågasatte betyg och hotade med skolbyte.”
”Förälder vill jag ska ge deras barn enklare uppgifter så att de kan få ett högt betyg.”
”Vårdnadshavare mejlar och påpekar att vissa av kunskapskraven är irrelevanta och inte bör påverka betyget.”
”Upprörd förälder ringer och säger att jag har förstört hens barns chanser att komma in på Handelshögskolan.”*
”En del föräldrar använder sig av sina yrkestitlar och framhäver sin egen akademiska kompetens.”
”Biträdande rektorn skickade mejl till lärarna med uppmaning om att de ska sätta godkända betyg.”

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2021.

 

”Politiskt hyckleri om skolan”

Växande segregation och försämrad likvärdighet. Obehöriga lärare och underkända elever. Marknadsstyrning. Det är några av valets hetaste skolfrågor....

Högre skolbetyg under pandemin

Varken inställda lektioner, distansundervisning eller hög sjukfrånvaro påverkade elevernas betyg negativt under coronapandemin. I nästan sex av tio...

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernernas miljardrullning

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också allt vinstrikare, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga...

Ökad kontroll över lärarna

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat. Ett uttryck för...

Hemliga svenska skolor

Det är inte bara Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat och lärarbehörighet som inte är offentliga efter den 1 september. Det gäller...

Skolans IT-haveri

Det heter att smarta IT-system och digitala plattformar ska underlätta lärares och andras arbete i skolan. På många håll är det precis...

Många lärare i höstens val

Många lärare i höstens val

Lärare är en av de vanligaste yrkestitlarna på årets valsedlar. – Många av Sveriges tyngsta politiker har varit lärare, säger Johan Samuelsson som...