Allt fler positiva drogtest på jobbet

jul 10, 2022 | Arbetsmarknad, Juridik

Antalet som åker fast i ett drogtest på jobbet ökar. 
Ungefär var tjugonde test visar på ett positivt resultat. 
Många av de som fastnar har använt cannabis eller kokain.

EFTER ATT HA fått tips om att det brukades kokain öppet i bankens lokaler sökte en narkotikahund i höstas i hemlighet igenom Avanzas kontor på Regeringsgatan i centrala Stockholm.
– Även om vi inte hade sett eller uppmärksammat några sådana problem tidigare, bestämde jag mig för att ta reda på om ryktet var sant eller falskt. Vi hyrde därför in en narkotikahund som letade igenom kontoret under tre nätter, berättar Avanzas vd Rikard Josefson. 
– På några ställen hittades det spår efter narkotika. Vad för slags vet vi inte med säkerhet, men med största sannolikhet var det kokain. Hunden markerade tydligt på ett antal platser. Oomtvistat har det förvarats narkotika på kontoret.
Av vem eller vilka är i skrivande stund fortfarande okänt.
På ett personalmöte informerade Rikard Josefson Avanzas cirka 550 anställda om upptäckten.
– Jag sa att det som hänt var oacceptabelt och att vi kommer att införa slumpmässiga drogtester av personalen, vilket vi också har gjort. Dock har testningen stannat av en del på grund av pandemin. Vår tanke är att testa 20 – 30 anställda i månaden.
– Vi har nolltolerans mot droger på vårt företag. Men vi är samtidigt väldigt tydliga med att om det är någon medarbetar som åker fast i ett drogtest, eller som känner att den har en drogproblematik, vill vi som arbetsgivare först och främst rehabilitera medarbetaren.
Rikard Josefson säger att han inte är en naiv person och att han även tidigare förstod att det förekommer droger runt bland annat Stureplan i Stockholm.
– Men när jag satte mig in i frågan blev jag väldigt överraskad över hur pass accepterat det är med så kallade partydroger. Jag har haft många samtal med unga medarbetare som har berättat att de själva visserligen inte tar droger, men att många att av dem som de umgås med tid till annan tar kokain.
*Hur stort problem är droger i finansbranschen?
– Lika stort som samhället i stort. Jag tror att det är ganska stor sannolikhet att exempelvis företag i Stockholms innerstad med många unga och socialt aktiva människor anställda har problem med detta. För att få bättre grepp över sin situation vet jag att några banker förbereder liknande aktiviteter som vi har gjort.
– Det pratas mycket om gängkriminalitet, skjutningar och om hur unga tar partydroger på Stureplan. Men inte lika mycket om hur detta hänger ihop. Jag tycker att den som köper kokain och andra droger bör fundera lite över var pengarna till slut hamnar och om det är en typ av verksamhet som man vill stödja.

ANTALET URINPROV FRÅN drogtester i arbetslivet som analyserats vid Karolinska universitetslaboratoriet – som är störst i Sverige på detta område – fördubblades under perioden 2010 till 2019 (för att minska under pandemin av lätt insedda skäl). Det som framfört allt undersöks är förekomsten av cannabis, amfetaminer, bensodiazepiner, opioider och kokain.
Under senare år har i genomsnitt ungefär vart tjugonde urinprov innehållit något av de undersökta substanserna. En del positiva fall har dock berott på legal användning av narkotikaklassade läkemedel. Samtidigt är det många substanser som inte testas rutinmässigt.
Den vanligaste drogen som upptäcks är cannabis. Ett positivt cannabistest beror så gott som alltid på otillåten användning. Förskrivning av medicinsk cannabis förekommer i mycket begränsad omfattning i Sverige.
Drogtestning i arbetslivet kan i allmänhet ske vid följande tillfällen och sammanhang:
*I samband med nyaanställning.
*Slumpmässig testning.
*Misstanke om drogpåverkan (kan även gälla för alkoholpåverkan).
*I samband med incident eller olycka.
*I samband med rehabilitering.
*För att kunna köra visa fordon måste föraren blåsa i alkolås.
– Det är viktigt att arbetsgivaren har en alkohol- och drogpolicy och en handlingsplan där det bland annat framgår på vilket sätt man drogtestar sin personal och hur man därefter använder resultatet, säger Urban Svensson som är företagsläkare och så kallad MRO (medical review officer) vid företagshälsan Previa.
– Även om det inte finns någon garanti för att den som i samband med nyanställning klarar ett drogtest inte senare använder droger, signalerar testet vad det är som gäller på det här företaget och kan på det viset även ha en förebyggande effekt.
Samma sak gäller för oplanerade slumpmässiga tester.
– En del av de som testar positivt för exempelvis cannabis försöker komma undan genom att hävda att de har intaget det någonstans i världen där det är legalt. Men det hjälper inte. Drogprovet görs utifrån arbetsgivarens krav och policy som de anställda lovar att följa när de skriver under anställningskontraktet, säger Urban Svensson.
Provtagning kan antingen ske hos företagshälsan eller i anslutning till arbetsplatsen. Oavsett lokal, ska en noga säkerhetskedja som till stor del påminner om rutinerna vid dopingprov inom idrotten följas. Det innebär bland annat speciell utbildade provtagare, två olika analysmetoder (screening och verifiering), A- och B-prov, tydliga sekretessregler och möjlighet att vid positivt resultat begära analys av B-provet vid ett annat för arbetsplatsdrogtester ackrediterat laboratorium.
Den slutliga bedömningen av analysresultatet ska göras av en läkare som har genomgått en så kallade MRO-utbildning. MRO-läkarens uppgift är bland annat att bedöma och utesluta alternativa medicinska förklaringar till ett positivt analyssvar (till exempel mediciner som ordinerats av läkare) och att meddela resultatet vid ett personligt samtal med den som testats.
*Polisanmäler ni eventuellt positiva resultat?
– Nej. Den enda som får reda på att det blivit ett positivt provresultat är den kontaktperson hos arbetsgivaren som den som testats har samtyckt att vi informerar.

I FLERA LÄNDER i Europa öppnas det för en legalisering av narkotika. Den nya koalitionsregeringen i Tyskland – Socialdemokraterna, Fridemokraterna och De Gröna – till exempel, förbereder en legalisering av hasch och marijuana. Inom vissa gränser ska såväl försäljning som innehav och bruk vara tillåtet. Försäljning är tänkt att ske i licensierade affärer, nästan som ett Systembolag för cannabis.
I december röstade Maltas parlament igenom en lag som gör personligt bruk av cannabis lagligt samt att inneha sju gram och att odla fyra plantor.
Kommissarie Lennart Karlsson, som är ordförande i Narkotikapolisföreringen, skräms av den pågående liberaliseringen i synen på narkotika.
– Vi ser mer och mer narkotika ute i samhället, även inne på arbetsplatserna. För tid en sedan avslöjades det till exempel hur en person satt och packade narkotika på ett bankkontor. Det blir också fler och fler ”vanliga” människor som använder narkotika. När det gäller kokain och cannabis finns hela skalan från de som är superberoende, men som ändå klarar av att hålla upp en fasad och dölja sitt beroende, till de som använder droger kanske några gånger i månaden.
– Narkotikaanvändning är dessutom något som är väl spritt. Det finns poliser som beställer narkotika på Darknet såväl som personal inom vården, socialtjänsten eller andra delar av samhället. När det gäller kokain är användarna ofta män. Många bor i innerstad, är ganska skötsamma, socialt väletablerade och har barn. Ett ännu större problem är dock missbruk av läkemedel.
Lennart Karlsson säger att polisen i allmänhet inte bedriver någon riktad verksamhet mot just arbetsplatser för att upptäckta illegal droganvändning.
– Men min bild är att det i allmänhet är ett väldigt bra samarbete mellan näringslivet och polisen. Ibland tar en arbetsplats tar kontakt med oss och berättar att de har problem med droger. Vi kan då åka dit och söka igenom lokalerna med narkotikahund. Kanske lägger vi extra fokus på vissa individer.
*Bör man genomföra fler drogtester på arbetsplatser?
– Tester är bra. Men det räcker inte att bara testa. Det gäller att även att ha en handlingsplan eller policy för vad som ska hända om man upptäcker att någon exempelvis använder illegala droger, en plan som fokuserar på rehab för att få personen tillbaka i produktion igen. Det är trots allt det viktigaste. Undantag gäller för vissa verksamheter där man av säkerhetsskäl bara får en chans.
Till skillnad mot på en del företag genomförs inte slumpmässiga drogtester av personal inom exempelvis rättsväsendet.
– Jag tycker att alla som arbetar inom rättsväsendet bör omfattas av slumpmässiga drogtester. Det gäller i synnerhet poliser. Det är extremt anmärkningsvärt att det inte redan är så. Vi talar trots allt om en verksamhet med våldsmonopol, där 75 procent av de anställda bär vapen och människor som under vissa förutsättningar får bryta mot grundläggande trafikregler.
– Under senare år har dessutom antalet poliser som rapporteras för narkotikabrott ökat. Det är en mycket oroande utveckling.

FÖR DRYGT 15 år sedan startade Martin Sjöberg, 52, tillsammans med en kollega företaget Ljung & Sjöberg som har specialiserat sig på att hantera olika typer av missbruk och beroendeproblematik i arbetslivet. Bland kunderna finns både stora och små företag, myndigheter och organisationer.
– När man frågar HR-funktioner får man ofta till svar att de inte har några problem med missbruk på deras arbetsplats. I verkligen är det sällan så. Många är duktiga på att upprätthålla fasaden och på jobbet dölja sin beroendeproblematik. Det har ingen betydelse om det är frågan om arbetsplatser med många eller få välutbildade. Detta är ett väldigt utbrett och demokratiskt problem som finns i alla yrkesgrupper.
– Det som många med beroendesjukdomar har gemensamt är att de har ett jobb, som dessutom i allmänhet är det sista som man släpper. Familjen har ofta stuckit långt tidigare
Precis som flera av sina kolleger har Martin Sjöberg gjort en egen beroenderesa.
– Jag började dricka alkohol när jag var 18 år och ta droger något år senare. Ganska snabbt var jag fast och utvecklade redan under universitetstiden ett drogberoende.
Efter att ha pluggat företagsekonomi och ekonomisk historia på Stockholms universitet flyttade Martin Sjöberg till Belgien där han tog en examen i ekonomi och beteendevetenskap och arbetade på en rekryteringsbyrå.
Tillbaka i Stockholm var det fritt fall.
– När jag väl slog i botten och kände att jag inte stod ut längre var jag riktigt illa däran. Jag missbrukade alkohol, kokain, heroin. Hade dagliga självmordstankar, återkommande överdoser och hjärtstillestånd.
Efter en behandling för 22 år sedan kom vändningen. Sedan dess har Martin Sjöberg återkommande gått på självhjälpsmöten för personer med alkohol- och drogproblem. På ett sådant träffade han Fredrik Ljung som han senare startade sitt företag tillsammans med.
– Vi jämförde våra erfarenheter, och de liknande varandra. Trots att vi var unga, nästan döende och hade kostat våra arbetsgivare mångmiljonbelopp i misstag, hade vi fått hålla på ganska ostört i flera år. Det är tragiskt. Åtminstone den skada som vi orsakade borde ha gjort att våra arbetsgivare av ren självbevarelsedrift agerat. Men det gjorde man inte.

UNDER DE SENASTE decennierna har droganvändningen i samhället ökat. Explosionsartat bland personer under 40 år, enligt flera av de bedömare som Akavia Aspekt har pratat med.
– I stora grupper har det blivit socialt accepterat att under helgerna använda droger som komplement eller alternativ till alkohol, säger Martin Sjöberg.
– Det är en helt annan, och mer obehaglig, verklighet idag än för 30 år sedan. Utbudet av droger har nog aldrig varit så stort. Dessutom har priserna rasat jämfört med vad exempelvis jag betalade.
Martin Sjöberg säger att det att det på arbetsplatserna behöver finnas tydliga processer för att upptäcka, utreda och rehabilitera eventuellt drogmissbruk.
– Det är viktigt att förstå att det här handlar om människor som har en sjukdom, men som inte anser det. Idag bygger många policys på att människor ska vara hjälpsökande. Men så är det i princip aldrig när vi talar om beroendesjukdom.
– Förutom att utbilda chefer i vad de ska vara vakna på och hur de ska agera, behöver man ha en tydlig struktur på arbetsplatsen som chefen kan luta sig mot och som gör att hen kan ta tag i problemen tidigt. Men chefer ska inte ta på sig en slags läkarroll och försöka ställa diagnos, inte heller en terapi- eller föräldraroll. Chefer ska initiera kartläggning och ställa krav.
*Gör man det idag?
– På många håll finns det en stor okunskap om hur man ska agera. Det man gör är att ofta som att behandla cancer med penicillin.

ÄVEN OM DET i allmänhet inte tillåtet att vara påverkad eller förvara narkotika på jobbet finns det inte någon lag i Sverige som uttryckligen säger att arbetsgivare har rätt att alkohol- och drogtesta sin personal. När det gäller privata arbetsgivare vilar den möjligheten i stället på tre ben:
*Överenskommelser i kollektivavtal.
*Skrivningar i anställningsavtal.
*Arbetsgivarens så kallade arbetsledningsrätt, som dock inte får ske i strid mot lag eller god sed på arbetsmarknaden.
Det behöver även ske en avvägning mellan arbetsgivarens intresse av att drogtesta och arbetstagarens intresse av att värna sin personliga integritet. Testningen ska dessutom alltid vara rimlig i förhållande till den verksamhet som bedrivs.
Den som vägrar att delta i ett alkohol- eller drogtest kan bli uppsagd.
– Hittills har arbetsgivaren aldrig förlorat ett mål i Arbetsdomstolen som gäller rätten att genomföra drogtester, säger Annamaria Westregård som är docent i handelsrätt vid Lunds universitet.
– Men arbetsgivaren måste alltid ha bra skäl till varför man vill testa, till exempel säkerhet eller att man vill ha en drogfri arbetsmiljö. Den krävs inte arbetsgivaren har en alkohol- och drogpolicy för att få genomföra tester, men det är bra att ha det. Det behövs också en plan för vad man ska göra om någon testar positivt.
Provtagning kan till exempel ske i samband med nyanställning, efter misstanke eller slumpmässigt.
Offentligt anställda har ett starkare skydd mot integritetskränkande tester än vad privatanställda har.
– Inom den offentliga sektorn är arbetstagaren enligt regeringsformen skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Det är ett skydd som bara kan begränsas genom lag, vilket också har skett via lagen om offentlig anställning, säger Ellen Hall som är förbundsjurist på fackförbundet Akavia.
– En arbetstagare som har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd kan medföra risk för bland annat människors liv, personliga säkerhet och hälsa kan i vissa fall vara skyldig att genomgå periodiska hälsoundersökningar. Skyldigheten förutsätter stöd i kollektivavtal eller föreskrift av regeringen.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Akavia Aspekt 2022.

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Därför avgick kommuntopparna

Under den nuvarande mandatperioden har drygt 200 kommunal- och regionråd avgått i förtid. De flesta har lämnat av privata skäl eller för att de har...

Kvinnliga chefer – nästa krisbransch?

Chefers sjukfrånvaro ökar kraftigt. Extra utsatta är chefer som är kvinnor. – Vårt sätt att arbeta är ohållbart, säger fackförbundet Akavias...

Ökad kontroll över lärarna

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat. Ett uttryck för...

Lagarbete för högsta säkerhet

I Malmö byggs Sveriges största domstolsbyggnad. Det blir ett hus fullt av teknik och säkerhet. – Det är enormt mycket installationer, säger...

Hemliga svenska skolor

Det är inte bara Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat och lärarbehörighet som inte är offentliga efter den 1 september. Det gäller...

Lärare arbetar gratis en månad per år

Lärare arbetar gratis en månad per år

Lärares undervisningstid och arbetsbelastning ökar – trots löften om motsatsen. Många lärare undervisar betydligt mer än vad de får betalt för. Ofta...

Var femte stressas bort från jobbet

Var femte stressas bort från jobbet

Var femte Akaviamedlem har under de senaste åren varit frånvarande från jobbet på grund av arbetsrelaterad stress. Många anser att de inte får...