Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade.
– Ett sätt att locka behöriga lärare till skolor med extra stora behov kan vara att ge dem som arbetar där mycket högre lön, säger Jan-Eric Gustafsson som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
EN GENOMGÅNG AV Skolverkets statistik för bland annat Göteborg ger flera tydliga exempel på hur andelen behöriga lärare kan skilja mellan olika kommunala grundskolor i samma kommun och med samma politiker som ytterst ansvariga.
*På Kärralundsskolan i välmående Örgryte till exempel, var föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund häromåret 2,7 på en 3-gradig skola. Andelen legitimerade och behöriga lärare var 99,7 procent.
*På Nytorpsskolan Angered var föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund samma år 1,6 på en 3-gradig skola och andelen legitimerade och behöriga lärare 47 procent.
Förhållandet ser ungefär likadant ut i många andra av Sveriges kommuner, visar vår jämförelse mellan lärarbehörigheten i de 50 kommunala grundskolor i Sverige (minst 20 lärartjänster, heltid) där föräldrarna läsåret 2020/2021 hade högst genomsnittlig utbildningsnivå (åk 9) och de 50 kommunala grundskolor där föräldrarna hade lägst genomsnittlig utbildningsnivå, enligt Skolverkets statistik.
Med lärarbehörighet avses andel legitimerade lärare som är behörig i minst ett undervisningsämne (omräknat till heltidstjänster).
På till exempel Äppelviksskolan i Bromma var föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund 2,8 på en 3-gradig skola och andelen legitimerade och behöriga lärare 87,7 procent. Motsvarande siffror för Akalla grundskola i en annan Stockholmsförort var 1,9 respektive 60,9 procent.
Med några få undantag är andelen behöriga lärare i allmänhet högre än rikssnittet i skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är förhållandevis hög (stor andel eftergymnasialt utbildade) och tvärtom i de skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är låg.
– Det är inget problem att vi har hög behörighet på vissa skolor. Problemet är att vi har få behöriga på en del andra. Det är ofta skolor där det är lite mer utmaningar. Man ska inte sticka under stolen med att det är ett tuffare uppdrag att arbeta på en skola i ett socialt utsatt område med barn som inte har det lika väl förspänt hemifrån, säger Göteborgs skolkommunalråd Axel Darvik (L).
ENLIGT SKOLLAGEN HAR alla barn rätt till en likvärdig utbildning. Skolan ska dessutom ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Verkligheten talar ett annat språk.
I en bilaga till den senaste (statliga) långtidsutredningen konstaterar forskarna docent Anna Sjögren, docent Helena Holmlund och professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visserligen att skolor med svaga elevförutsättningar har högre lärartäthet jämfört med skolor med starkare elever.
Men de skriver också att ”kommunala skolor med svaga elevförutsättningar samtidigt har lärare med lägre kompetens än kommunala skolor med starka elevförutsättningar” och att omsättningen av lärare är högre på skolor med svaga elevförutsättningar. Det sista gäller både behöriga och obehöriga lärare.
– Det blir sämre kontinuitet på dessa skolor, vilket är negativt. Forskning visar också att inte minst lärares erfarenhet har stor betydelse för undervisningens kvalitet. Elever som går på skolor med bättre förutsättningar har ofta lärare med längre erfarenhet, säger Helena Holmlund.
*Vad beror skillnaderna i lärarbehörighet mellan olika skolor på?
– En viktig förklaring är den allmänna bristen på behöriga lärare. En annan är att i valet mellan att arbeta på en skola med elever som har högutbildade föräldrar och en skola med elever som har lågutbildade föräldrar, väljer många behöriga det förstnämnda. Det är ofta lättare att bedriva undervisning på skolor där eleverna har bra stöd hemifrån.
– För de flesta lärare innebär det dessutom nästan ingen skillnad i lön att arbeta på en skola med svårare förutsättningar än lättare. I Sverige har det inte bedrivits en politik som på allvar använt löneinstrumentet för att styra behöriga lärare till utsatta områden.
I ett kompensatoriskt och likvärdigt skolsystem eftersträvas små kvalitetsskillnader mellan skolor och att de kvalitetsskillnader som finns ska snarare begränsa än förstärka familjebakgrundens betydelse för skolresultaten, till exempel föräldrarnas utbildningsnivå.
– I Sverige har vi i stället en antikompensatorisk fördelning av lärarkompetens. De elever som skulle behöva den högre kompetensen får den ofta inte. Den tenderar i stället att ges till de elever som har goda förutsättningar hemifrån och som inte har samma behov, säger Jan-Eric Gustafsson som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
– Detta är dock inget svenskt fenomen. På exempelvis Cypern och i en del andra länder flyttar man runt lärare i ett försök att komma åt problemet.
– Ett sätt att locka till sig behöriga lärare till skolor med extra stora behov skulle kunna vara att ge lärare som arbetar där mycket högre lön och andra förmåner än lärare som arbetar på andra skolor.
*Varför gör man inte det?
– Det kan vara så att man inte vill prioritera en så kraftig omfördelning av resurser mellan skolor som det i sådana fall skulle vara frågan om. Det kan ur politisk synvinkel vara impopulärt att behöva flytta resurser från en skola med elever med välutbildade föräldrar.
Göteborg skolkommunalråd Axel Darvik (L) säger att kommunen gör ”kraftiga satsningar på skolor i socialt utsatta områden”, ett påstående som med emfas tillbakavisas av flera som arbetar på dessa skolor som vi har pratat med. De talar istället som återkommande besparingar och nedskärningar.
*Att ni inte lyckas rekrytera behörig personal till skolor i utsatta områden beror väl på att lön och andra anställningsvillkor inte är tillräckligt bra?
– Det som jag hör är anledningen till att det är svårt att rekrytera till dessa skolor är bland annat man anser att det är stökigt där. Om du går till jobbet med en klump i magen och känner att du inte räcker till spelar det nästan ingen roll vad du får betalt. Det är ändå ingen som vill utsätta sig för det, säger Axel Darvik.
Linnea Lindquist, biträdande rektor för mellanstadiet på Nytorpsskolan i Angered och känd skoldebattör, menar att marknadsstyrningen av skolan och skolpengens utformning leder till stora problem, inte minst för skolor i utsatta områden.
– Många som bor i dessa områden flyttar ofta beroende på att de saknar förstahandskontrakt på sina lägenheter. Det gör i sin tur att det är stor elevomsättning på skolorna här.
– Elever som byter skola återkommande kan tappa hela kunskapsområden. Det är dessutom extra tungt att arbeta som lärare i en klass som förändras varje månad eller kanske till och med varje vecka. Till det ska läggas att en stor elevomsättning gör att vi hela tiden behöver gasa och bromsa när det gäller organisationen.
Ryckigheten och frånvaron av en stabil ekonomi leder, enligt Linnea Lindquist, bland annat till att stödet runt lärare och elever kan variera kraftig under samma läsår, inte på grund av att behovet förändras, utan att resurserna gör det.
– Ett av de stora problemen med dagens system är att vi har en skolpeng per elev. När elever flyttar försvinner ersättningen samtidigt som det kan dröja innan det kommer nya elever. Det gör att det är svårt att få till stånd en stabil organisation, vilket bland annat är viktigt för att kunna rekrytera behöriga lärare.
GÖTEBORGS GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGS SENASTE arbetsmiljöundersökning (2021) ger flera illustrativa exempel på skillnaderna i arbetsvillkor för lärare och andra som arbetar på en kommunal grundskola med hög andel behöriga lärare i ett socialt välmående område jämfört med att arbeta på en grundskola med låg lärarbehörighet i ett socialt utsatt område.
På Nytorpsskolan i Angered till exempel, uppgav hälften av de svarande att de inte alls – det fanns två olika starka svarsalternativ med denna innebörd – håller med om påståendet att de har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter.
58 procent uppgav att de inte alls – det fanns även på denna fråga två olika starka svarsalternativ med denna innebörd – håller med om påståendet att de har möjlighet att återhämta sig efter perioder av hög arbetsbelastning. Motsvarande svar bland de anställda på Kärralundsskolan i Örgryte var 25 respektive 27 procent.
62 procent av lärarna på Nytorpsskolan uppgav att deras arbetsbelastning ökat jämfört med föregående läsår. Bland lärarna på Kärralundsskolan var motsvarande andel 30 procent.
Häromåret anmäldes Nytorpsskolan till Arbetsmiljöverket av lärarfacken på grund av den bristfälliga arbetsmiljön på skolan med bland annat hot och våld mot personalen som återkommande inslag.
Cecilia Warnholtz, som förutom att vara föreningsombud och ordförande för Lärarnas Riksförbund i Göteborgs stad arbetar som lärare i svenska och engelska på Skälltorpsskolan i Hisingsbacka, säger att många skolor i förorten har hamnat i en ond spiral.
– Det är extra tungt att arbeta som lärare på dessa skolor. Det är stor brist på behöriga kollegor, det dras ner på kringpersonal, det blir mer hot och våld och det saknas resurser till särskilda undervisningsgrupper och dubbelbemanning i klassrummen. Föräldrar med kunskaper om skolsystemet och ambitioner flyttar sina barn till friskolor.
– Det gör att skolorna dräneras ytterligare på resurser samtidigt som arbetsbelastningen ökar på de behöriga lärare som väljer att arbeta kvar. Det är så mycket som gör att det i dag kan vara svårt att rekrytera behöriga till en del förortsskolor.
*Vad behövs?
– Mer pengar och resurser. Behoven är oerhört stora. Det skulle till exempel behövas tvålärarsystem på varje lektion och mer specialundervisning. I dag är lärarna ofta hänvisade till att klara alla typer av utmaningar i samband med den vanliga undervisningen i klassrummet. Det behövs också mer personal med annan kompetens och utbildning som arbetar med eleverna.
För att locka behöriga lärare till vissa socialt utsatta områden har regeringen fördubblat förstelärartillägget.
– Alla som arbetar på dessa skolor bör få ett rejält lönetillägg, inte bara förstelärare och rektorer, men det räcker inte att bara höja lönerna. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön – det gäller inte minst arbetsbelastningen – behöver förbättras kraftigt.
*Är det ett arbetsgivarmisslyckande att man inte lyckas rekrytera behörig personal till dessa skolor?
– Ja, men även ett stort politiskt misslyckande. Man fortsätter dessutom att bygga på segregationen genom olika typer av politiska beslut i stället för att försöka bryta den, säger Cecilia Warnholtz.
– Det har nu gått så långt att det krävs radikala förändringar för att den negativa utvecklingen ska brytas. Det räcker inte att smådutta här och där.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson har öppnat för att ytterligare begränsa skolornas möjligheter att anställda ickelegitimerade lärare.
– Jag tror att en sådan åtgärd skulle fungera som en blåslampa. Om inte kommuner och andra huvudmän längre kan anställa obehöriga tvingas de förbättra villkoren för att kunna locka och behålla behöriga lärare. Så länge de har möjlighet att anställa obehöriga, som dessutom är billigare, kommer de att göra det.
Cecilia Warnholtz berättar att hon har arbetat på Skälltorpsskolan, som är en högstadieskola, i cirka 25 år. Några av hennes tidigare elever tillhör i dag de så kallade förortsgängen.
– Samtidigt vet jag att vi har gjort skillnad och lyckats hålla en mängd ungdomar borta från elände. Tyvärr har antalet som vi inte kan hjälpa ökat, vilket är tragiskt, men det finns helt inte tillräckligt med personal. Som lärare kan man ibland verkligen känna sig uppgiven.
FÖR KNAPPT ETT år sedan slutade mellanstadieläraren Hai Phuong ”HP” Tran på Vättleskolan i Angered. I dag arbetar han på Tångenskolan i Tuve på Hisingen.
– Det är en betydligt större social- och etnisk blandning av elever på den här skolan jämfört med den som jag arbetade på tidigare. Behovet av tolkar under utvecklingssamtalen, till exempel, är betydligt mindre och föräldrarna är mer medvetna om vad som händer i skolan.
*Är lärarjobbet lättare på din nuvarande skola?
– Nej, men annorlunda. Det är framför allt den sociala delen av jobbet som skiljer. På den gamla skolan var det fler elever som kom till mig när de inte mådde bra och när det var något som inte stod rätt till i hemmet. Det är också mindre konflikter på rasterna här och jag behöver inte sitta i möten med föräldrar och elever i samma omfattning som tidigare.
– Dessutom hinner jag med mer i undervisningen, vilket beror på att eleverna här har en bättre grund att stå på. Ett område som kunde ta fem veckor på förra skolan, klarar vi på fyra veckor här.
HP Tran säger att han för sin egen del gjorde rätt som bytte skola.
– Jag tror inte att jag annars hade orkat fortsätta att arbeta som lärare. Nu orkar jag, även om jag fortfarande känner mig trött och otillräcklig ibland. Men det är en annan form av trötthet än tidigare.
Fakta: Föräldrars utbildningsnivå
Delas in i tre nivåer och poängsätts enligt följande:
1 poäng: Genomgången folkskola/grundskola.
2 poäng: Genomgången gymnasial utbildning.
3 poäng: Eftergymnasial utbildning.
En genomsnittlig utbildningsnivå beräknas för eleven om det finns uppgifter för båda föräldrarna. Annars är det den ena förälderns utbildningsnivå som används
Källa: Skolverket
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2022.