Högre skolbetyg under pandemin

nov 9, 2022 | Utbildning

Varken inställda lektioner, distansundervisning eller hög sjukfrånvaro påverkade elevernas betyg negativt under coronapandemin. 
I nästan sex av tio grundskolor höjdes avgångsbetygen i grundskolan jämfört med betygen åren innan viruset spreds över världen. 

EN STOR DEL av Sveriges högstadieskolor bedrev i vintras i varierande utsträckning fjärr- eller distansundervisning, enligt en undersökning av Skolverket. Att döma av de betyg som landets nior fick några månader senare tycks det inte ha påverkat elevernas kunskapsutveckling negativt i någon större utsträckning. Inte heller det faktum att många elevers och lärares sjukfrånvaro ökade under pandemin eller att viktiga moment i undervisningen fick ställas in verkar ha spelat någon roll för betygsnivåerna.
För drygt ett år sedan frågade Lärarnas Riksförbund ett representativt urval av förbundets medlemmar om hur deras undervisning påverkats av den pågående pandemin.
*Fyra av tio uppgav att de inte kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt att de skulle genomföra.
*Nästan var tredje uppgav av centrala innehåll i kurs- eller ämnesplaner inte hanns med och tre av fyra menade att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.
Skolvärlden har analyserat Skolverkets slutbetygsstatistik – genomsnittligt meritvärde – för alla grundskolor där 25 elever eller fler gick ut årskurs nio under åren 2018, 2019, 2020 och 2021 (alltså minst 25 elever varje år), totalt 1 171 skolor:
*57 procent av skolorna redovisade högre genomsnittligt meritvärde under det coronadrabbade läsåret 2020/2021 än deras snitt för de två föregående läsåren åren innan pandemin slog till, det vill säga 2017/2018 och 2018/2019 (gemensamt snitt för de båda åren).
*23 procent av de undersökta skolorna redovisade minst 5 procent högre snitt läsåret 2020/2021 än snittet för läsåren 2017/2018 och 2018/2019.
– Att betygen fortsätter att öka är egentligen inte förvånande. Betygsutvecklingen i grundskolan har i princip varit linjär sedan de kriterierelaterade betygen infördes, säger Lärarnas Riksförbunds utredningschef Pontus Bäckström.
– Lägger du den svenska resultatutvecklingen i Pisa och Timss i samma graf som betygsutvecklingen ser du två olika bilder. Resultaten i Pisa och Timss (förutom de senaste undersökningarna) visar på i princip en linjär nergång i kunskaper samtidigt som betygen har utvecklats åt andra hållet.
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, som forskar om arbetsmarknads- och utbildningsekonomi, pekar på flera orsaker till betygsinflationen.
– En är att alla skolor vill förbättra sina resultat. Det lättaste sättet att göra det på, när det inte finns några spärrar, är att sätta högre betyg. Förra året var det kanske tio procent av eleverna som fick ett A. Att året efter ge elva procent ett A blir då ganska okontroversiellt. Fokuspunkten flyttas hela tiden uppåt.
– Konkurrensen mellan skolor och om elever har en viss betydelse, men huvudmannafrågan är viktigare. Även om det finns en stor spridning inom gruppen kommunala skolor och gruppen friskolor, visar alla undersökningar att friskolorna är mer generösa i sin betygs-sättning jämfört med resultaten på de nationella proven. De rättar dessutom de nationella proven generösare.

HÄROMÅRET DÖMDE SKOLVERKET i en rapport ut dagens betygssystem ur likvärdighetssynpunkt och konstaterade att ”om tilliten till betygen urholkas påverkas hela utbildningssystemets legitimitet.”
– Det är helt uppenbart att samma prestation eller kunskapsnivå kan generera olika betyg på olika skolor. Dagens system är både orättvist och ineffektivt, säger Jonas Vlachos.
– Det finns goda skäl till att använda betyg som urvalsinstrument för vidare studier, men det ställer stora krav på att systemet är rättvist. Vi kan inte fördela jätteviktiga samhälleliga nyttigheter som utbildningsplatser på basis av något som är helt godtyckligt och korrupt. Dagens system har stora legitimitetsproblem.
Anders Jönsson, professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad, menar att systemet inte är konstruerat för att vara likvärdigt.
– Det är därför inte konstigt att vi har en situation som vi har.
Många lärare anser att tolkningen av de olika betygsstegens kunskapskrav är en svår del av betygssättningen.
– Det är glidande skalor som är påhittade och godtyckliga. De är dessutom inte alltid förankrade i ämnets språk, vilket gör att många lärare har svårt att tolka dem. Lärare är dock inte en homogen grupp. En del känner mer igen sig i kursplanerna och har lättare än andra att tolka de begrepp och ord som står där och göra bedömningar, till exempel beroende på vilket ämnar de undervisar i.
– Om inte betygskriterierna är extremt tydliga ingår det alltid ett moment av tolkning vid betygssättning. I vårt system är utrymmet för tolkning mycket stort. Undervisningsmässigt kan det vara bättre med glidande skalor. Bedömningsmässigt är det hopplöst. När övergår något från att vara utvecklat till att bli välutvecklat? Det går inte att veta.
Anders Jönsson berättar att han tillsammans med kollegor har genomfört experimentella studier där lärare utifrån samma underlag fått sätta betyg på elever med kursplanernas kriterier som bas.
– Trots samma underlag har de i hög grad satt olika betyg. Det beror bland annat på att de på olika sätt har vägt samman underlagens olika delar. Även vad gäller nationella prov kan skillnader i betygssättningen vara mycket stora, ibland upp till fyra steg.
*Vad ska man göra?
– Det finns inget enkelt svar. Alla system har sina svagheter. Kanske bör man helt enkelt lägga ner försöken att göra betygen likvärdiga, åtminstone i grundskolan. De elever som vill komma in på populära gymnasielinjer och -skolor får skriva frivilliga nationella prov.
Enligt LR:s utredningschef Pontus Bäckström har kombinationen av fritt skolval och konkurrensen mellan skolor lett till en väldigt speciell situation.
– Den enda motkraft som finns mot ständigt högre betyg är lärarna själva och de nationella proven. När vi frågar lärarna om påtryckningar mot deras betygssättning finner vi att det nästan uteslutande handlar om att de ska sätta högre betyg – extremt sällan lägre – och denna press är större på skolor som ligger i ”konkurrensutsatta” områden, det vill säga där det finns flera skolor med olika huvudmän.
– Vi har dessutom skapat ett utvärderingsmonster, en matris- och kriteriehets och en avprickningskultur som påverkar lärarnas arbetsmiljö. I förbundets remissvar till ämnesbetygsutredningen pekade vi på detta och sa att vi inte stänger dörren för att byta betygssystem.

FÖR ATT MINSKA problemen med den bristande likvärdigheten har Skolverket bland annat skissat på en modell där betygen modereras utifrån skolornas resultat på de nationella proven.
– I ett sådant system är det lärarnas ansvar att på den enskilda skolan bedöma eleverna i förhållande till varandra, medan staten ska se till att skolorna hamnar på rätt nivå i förhållande till varandra. Jag tror att det är en sådan väg man behöver gå om man vill råda bot på dagens problem. Sedan kan man alltid diskutera de exakta tekniska lösningarna, säger Jonas Vlachos.
– En utmaning är hur man ska göra i ämnen som saknar nationella prov. Det känns inte helt logiskt att exempelvis knyta betyget i idrott och hälsa till resultatet på det nationella provet i matematik. Samtidigt krävs det nog att man på något sätt även knyter betygen i de ämnen som saknar nationella prov till de nationella provresultaten om det ska bli någon ordning. Inte minst i de ämnen som saknar nationella prov är likvärdigheten i dag under all kritik. Det finns dessutom tydliga systematiska skillnader. Vissa friskolekoncerner uppvisar exempelvis mycket höga betyg i hemkunskap, medan andra gör det i slöjd eller musik.
*Kan betyget F vara kvar i ett sådant system?
– Jag har svårt att förstå hur man ska kunna kombinera ett normerat system med betyget icke godkänt. Skulle det till exempel införas samma normering som under det relativa betygssystemet skulle en skola, för att behålla sitt snitt, tvingas sänka flera elever från A till B för att kunna ge en elev som skrev F på det nationella provet ett E i betyg. En sådan här förändring förutsätter att man jämnar ut betygsskalan och hanterar icke godkänt i en särskild ordning, säger Jonas Vlachos.
– Ett annat problem med att koppla skolans snittbetyg till resultaten på de nationella proven är att det då blir väldigt attraktivt att se till att svaga elever inte skriver proven. Det finns en del tekniska och juridiska aspekter att fundera kring.

FÖRUTOM ATT DET är orättvist och i onödan slår ut elever, är det nuvarande betygssystemet ett arbetsmiljöproblem för många lärare, enligt Nicklas Mörk som är matematik-lärare på Fröviskolan i Lindesberg. Högstadieskolan, med cirka 230 elever, ligger i centrala Frövi, knappt tre mil norr om Örebro och i de sydöstra delarna av Lindebergs kommun.
Han säger att han inte är överraskad över att avgångsbetygen i årskurs nio ökade i Sverige under pandemin (även om de på just hans skola minskade), trots varierande grad av distansundervisning och hög frånvaro bland både elever och lärare.
– Hade vi haft ett fungerande betygssystem borde det ha synts på nivåerna att vi har haft en pandemi, men i dag ligger det i skolsystemets DNA att måluppfyllelsen och genomsnittsbetygen ska öka varje år oavsett elevernas kunskapsutveckling, och så har det varit sedan det målrelaterade betygssystemet infördes 1994.
Till det ska, enligt Nicklas Mörk, läggas ett konkurrensdrivet växande tryck från skolhuvudmän på lärare och rektorer att öka måluppfyllelsen och betygen.
– Det är många arbetsgivare som i praktiken har högre betyg som ett lönekriterium, även om det inte står utskrivet formellt. Höga betyg innebär att du är en duktig lärare, vilket är positivt för din löneutveckling. Ökar inte betygen är det underförstått att du som lärare har gjort ett sämre jobb.
– Framför allt är det betyget F som ska undvikas. Den lärare som sätter sådana drabbas dessutom ofta av en massa extra arbetsuppgifter och otrevligheter. Det ska fyllas i blanketter, det blir extra möten, påtryckningar och många kan bli arga – elever, föräldrar, rektorer och huvudmän. F-betyget har blivit ett arbetsmiljöproblem. Vi människor vill i grunden undvika det som är otrevligt, vilket också bidrar till en glidning uppåt.
Förutom att betygen används som ett slags kvalitetsindikator på lärarnas arbete, påverkar de också vad som ska betraktas som bra och dåliga skolor.
– De skolor som ökar måluppfyllelsen anses som bra skolor och får beröm, oavsett hur de gör det. Skolor som inte ökar måluppfyllelsen anses som dåliga, säger Niklas Mörck.
Ett tydligt exempel på det sistnämnda inträffade i partiledardebatten i SVT den 10 oktober i år. M-ledaren Ulf Kristersson förklarade bistert i ett replikskifte kring friskolornas vinstuttag att 26 av Sveriges 28 sämsta skolor är kommunala. Han byggde felaktigt sitt påstående på Skolinspektionens nyligen publicerade granskning av 28 grundskolor som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. Skolinspektionen karaktäriserar dock inte skolorna som ”Sveriges sämsta”.
Nationalekonomiprofessorn Jonas Vlachos menar till och med att om Skolinspektionen tagit hänsyn till elevunderlaget och den bristande likvärdigheten i betygssättningen hade helt andra skolor granskats.
Skolinspektionen konstaterar själv i sin rapport att utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på de granskade skolorna är låg och att andelen nyanlända elever är hög, faktorer som de flesta bedömare, möjligen med undantag för Ulf Kristersson, anser har stor betydelse för skolresultaten.

NICKLAS MÖRK SÄGER att dagens betygsdiskussion felaktigt ofta utgår ifrån att det finns tydliga gränser mellan de olika betygsstegen.
– Men det finns inga skarpa gränser. Det som avgör vilket betyg läraren väljer att sätta är tolkningar, dels av vad eleven kan, dels av kunskapskraven och betygskriterierna. Alltid när det handlar om bedömningar finns det mer eller mindre omedvetna variationer. En del lärare är till exempel strängare än andra i sina bedömningar. Till det ska läggas olika former av påtryckningar och fördomar mot elever, vilket tillsammans påverkar likvärdigheten negativt.
För att minska betygsinflationen och öka likvärdigheten har det i olika steg införts regler om att lärare i samband med betygssättningen ska använda resultaten på nationella prov som stöd.
– Men det har inte fungerat. Dessutom finns det inte nationella prov i alla ämnen.
*Vad ska man göra?
– Jag tycker att man bör gå vidare med Skolverkets idéer om moderering av betygen. I ett sådant system ansvarar staten för att betygen är nationellt likvärdiga, medan de enskilda skolorna ansvarar för den lokala likvärdigheten. Det innebär att en skolas snittbetyg ska rimma väl med skolans gemensamma resultat på de nationella proven, men att betygen kan variera mellan och inom klasserna.
– En svår nöt att knäcka är hur man ska göra i ämnen som saknar nationella prov.
I höstas aviserade utbildningsminister Anna Ekström (S) att hon vill se över behörighetskraven till gymnasiet.
– När den skarpa godkändgränsen infördes trodde politikerna att det skulle vara en liten andel elever som blev underkända och inte kunde gå vidare, men under hela den här tiden har vi sett att en ganska stor andel elever slås ut.
Nicklas Mörk vill helt skrota F-betyget i grundskolan.
– Det tillför inte skolsystemet något. Däremot slår det ut elever. Jag anser att det enda syftet med betygen ska vara att använda dem till urval. Förutom den bristande likvärdigheten, och att ett visst mått av godtycklighet avgör om en elev får ett F i stället för ett E eller tvärtom, kan det vara helt förödande för en persons möjligheter senare i livet om hen inte kommer in på gymnasiet.
*Innebär inte det sänkta krav?
– Nej. En elev som exempelvis får ett F i matematik i årskurs nio klarar sannolikt inte av att läsa naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Däremot finns det förmodligen flera andra program som hen skulle klara av och som personen helt i onödan utestängs från. Jag tycker intagningskraven till de olika programmen bör variera i större utsträckning än vad som är fallet i dag. Det skulle förmodligen även leda till att fler klarar gymnasiet.
Enligt förespråkarna behövs betyget F, i kombination med tidiga betyg, för att skolan i tid ska upptäcka elever som behöver stöd.
– Så fungerar det inte. Vi har i dag inte tillräckligt med resurser för att kunna hjälpa alla elever som är i behöv extra stöd. Det leder till att det är de elever som har föräldrar som kan systemet, och som strider för sina barn, som får mest stöd, inte de elever som behöver stödet mest. Barn till föräldrar som inte säger något offras.
– Dessutom behöver stödet i allmänhet sättas in mycket tidigare än vad som sker i dag. Att i först i slutet av grundskolan ge elever med svårigheter extra stöd är ofta för sent.
Nicklas Mörk säger att de flesta lärare som arbetar på lågstadiet ganska exakt – utan några betyg – kan avgöra vilka elever som behöver extra stöd.
– Problemet är den stora bristen på sådant stöd, inte kunskap om vilka elever som behöver det. Det absolut viktigaste är att tidigt lära eleverna läsa ordentligt. Många elevers problem med matematiken till exempel, beror på bristande läsförståelse.

Fakta: Höjde betygen trots inställd undervisning
*57 procent av skolorna redovisade högre genomsnittligt meritvärde under det coronadrabbade läsåret 2020/2021 än deras snitt för de två föregående läsåren åren innan pandemin slog till, det vill säga 2017/2018 och 2018/2019 (gemensamt snitt för de båda åren).
*23 procent av de undersökta skolorna redovisade minst 5 procent högre snitt läsåret 2020/2021 än snittet för läsåren 2017/2018 och 2018/2019.
*Den genomsnittliga ökningen (för de skolor som ökade) var 5 procent.
*Den genomsnittliga ökningen för alla undersökta skolor (inklusive de vars meritvärde minskade) var 2 procent.
*Av de 100 skolor i undersökningen som 2021 hade högst genomsnittligt meritvärde var det 62 som hade högre genomsnittligt meritvärde 2021 än snittet för de två föregående läsåren innan pandemin slog till.
*Av de 100 skolor i undersökningen som hade högst genomsnittligt meritvärde åren innan pandemin slog till var det 35 som ökade sitt genomsnittligt meritvärde 2021 jämfört med snittet för läsåren 2017/2018 och 2018/2019.
*Av de 100 skolor i undersökningen som 2021 hade lägst genomsnittligt meritvärde var det 37 som hade högre genomsnittligt meritvärde 2021 än snittet för de två föregående läsåren åren innan pandemin slog till.
*Av de 100 skolor i undersökningen som 2021 lägst genomsnittligt meritvärde åren innan pandemin slog till var det 81 som ökade sitt genomsnittligt meritvärde 2021 jämfört med
snittet för läsåren 2017/2018 och 2018/2019.
*I de 20 skolor som höjde betygen mest under pandemiåret var andelen legitimerade lärare som var behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisar lägre än snittet för riket som helhet (62 procent jämfört med 70,9).

Mikael Bergling
Första publicering:
 Tidskriften Skolvärlden 2021.

 

”Politiskt hyckleri om skolan”

Växande segregation och försämrad likvärdighet. Obehöriga lärare och underkända elever. Marknadsstyrning. Det är några av valets hetaste skolfrågor....

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernernas miljardrullning

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också allt vinstrikare, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga...

Ökad kontroll över lärarna

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat. Ett uttryck för...

Hemliga svenska skolor

Det är inte bara Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat och lärarbehörighet som inte är offentliga efter den 1 september. Det gäller...

Lärare pressas höja betygen

Var fjärde lärare har under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevers vårdnadshavare i samband med betygssättning. Var...

Skolans IT-haveri

Det heter att smarta IT-system och digitala plattformar ska underlätta lärares och andras arbete i skolan. På många håll är det precis...

Många lärare i höstens val

Många lärare i höstens val

Lärare är en av de vanligaste yrkestitlarna på årets valsedlar. – Många av Sveriges tyngsta politiker har varit lärare, säger Johan Samuelsson som...