De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större.
Många av dem blir också allt vinstrikare, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga lärare, mindre kostnadskrävande elever och genom att betala lägre löner än vad kommunala skolor gör.
I DAGARNA ÄR det 30 år sedan skolminister Beatrice Ask (M) lade fram proposition 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor som innebar startskottet på den största förändringen av det svenska skolsystemet på decennier.
Många av de friskolor som grundades de första åren efter att friskolepropositionen (egentligen flera) antagits av riksdagen hade ideell, specialpedagogisk eller religiös inriktning.
Men ganska snart växte det fram renodlade skolföretag och så småningom stora skolkoncerner. Skolan blev en marknad.
– Från början var friskolereformen något positivt. Men i och med att det utvecklats en skolmarknad har det blivit ganska så destruktivt för det svenska skolsystemet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
En av arkitekterna bakom friskolereformen var Anders Hultin (M), då politiskt sakkunnig i utbildningsdepartementet. I dag driver han den växande privatskolekoncernen Watma och är bara ett exempel på den nära kopplingen mellan politiker, offentlig förvaltning och skolföretag.
En annan är Friskolornas chefslobbyist Ulla Hamilton, som förutom att vara vd för Friskolornas riksförbunds även är ledamot av Sveriges största offentliga skolhuvudmans högsta beslutande organ (Stockholms kommunfullmäktige) som återkommande fattar beslut med stark påverkan på bland annat friskolor.
För bara några dagar sedan valdes Per-Arne Andersson, som under 13 år var direktör och chef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och regioner (tidigare SKL), till förbundets nya ordförande och vars tidigare chef Håkan Sörman sitter i styrelsen för Sveriges största friskolekoncern Academedia. Det gör även Anne-Marie Begler som i sin tidigare roll som generaldirektör för Skolinspektionen bland annat hade till uppgift att se till att Academedia och andra skolföretag följde regelverket.
*Chef för public affairs (PA) på Academedia är Alice Teodorescu Måwe som tidigare var huvudsekreterare för Moderaternas idéprogram.
*Exempel på tidigare ordföranden i Friskolornas riksförbund är den före detta finansministern Kjell-Olof Feldt (S) och den tidigare utbildningsministern Lars Leijonborg (FP/L).
*Raul Wallenbergskolorna ägs och drivs av Per-Egon Johansson, före detta kristdemokratisk parti- och stats sekreterare.
*En av Internationella engelska skolans styrelseledamöter är det tidigare statsrådet Gunilla Carlsson (M). Bolagets PA-chef Linda Norberg, var tidigare presschef för Moderaterna och ordförande i utbildningsnämnden i Nacka kommun.
*I Kunskapsskolans styrelse sitter det före detta statsrådet Tobias Krantz (L). Vice vd är Mikaela Valtersson som tidigare var riksdagsledamot (MP).
*Tellusgruppens huvudägare är den före detta L-politikern Bijam Fahimi. Styrelseledamot är bland andra det tidigare skolborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).
*Styrelseordförande i Aprendere skolor är Paul-Eric Lindquist, för detta kommunstyrelsens ordförande (M) på Lidingö och landstingsråd i Stockholms läns landsting.
Det finns fler exempel.
Många företag, inte minst i skolsektorn, är direkt beroende av politiska beslut för sin existens, vilket har gjort att god politisk förståelse och bra politiska kontakter har blivit allt viktigare precis som en utvecklad förmåga att formulera sina egna intressen så att de låter som allmänintressen.
I höstas avgick Jannice Rockstroh som kommunalråd (S) och ordförande i barn – och utbildningsnämnden i Tyresö kommun för att bli rektor för Innovitaskolan – en del av friskolekoncernen Academedia – i Farsta i södra Stockholm.
Tyvärr vill inte Jannice Rockstroh, som i skrivande stund fortfarande är ledamot av kommunfullmäktige i Tyresö, ställa upp på en intervju och berätta vad hon anser om den aktuella skoldebatten och vad hon tror att bland annat ändrade köregler och förändrad skolpeng kan leda till.
”Jag förstår att du vill intervjua mig om den aktuella debatten, men jag hoppas att du respekterar att jag gärna avstår”, skriver hon i ett mejl.
EN STICKPROVSGENOMGÅNG AV några av de största privata skolkoncernernas aktieböcker visar på en blandning av ägare. På skärmen dyker det upp pensionsfonder, riskkapitalister, några av Sveriges mest kända artister och idrottsstjärnor, religiösa församlingar, tidigare politiker och statliga topptjänstemän, en av Sveriges mäktigaste mediedirektörer, ventilationsföretag, betongtillverkare, en djurrättsorganisation och en livsmedelsaffär söder om Malmö.
Även adresserna visar på stor spännvidd, till exempel Köpenhamn, Oslo, New York, Stockholm, Boston, Tallinn, Dublin, Luxemburg, Häljarp, Geneve, Zürich och Säffle.
Under framför allt det senaste decenniet har de stora friskolekoncernen vuxit kraftigt, ofta genom att köpa mindre skolföretag. Många av koncernerna går i dag ekonomiskt bra (se grafik). Stordrift i kombination med långt utvecklad samordning, fjärran från de ursprungliga tankarna om lokal styrning, är en förklaring. Andra är förhållandevis låg lärartäthet, lägre lärarlöner än sina kommunala motsvarigheter och en förmåga och vilja att attrahera en stor andel elever från studievana hem som ofta är mindre kostnadskrävande, allt enligt traditionell marknadsekonomisk logik.
Skolpengen är lika hög oavsett hur stor – eller låg – andel av lärarna på en skola som är legitimerade och behöriga eller hur låg lärartätheten är.
Ytterligare en elev per grundskollärare innebär till exempel i snitt drygt 100 000 kronor per år i extra inkomst till skolan eller skolföretage. Två elever drygt 200 000 kronor.
Det, och att obehöriga i allmänhet tjänar sämre än behöriga lärare, är enligt kritikerna tydliga ekonomiska incitament för att hålla nere såväl behörigheten som lärartätheten.
– Dagens system fungerar inte gentemot de fristående skolorna. Därför vill vi ha en statlig finansiering som går ut till skolorna baserat på det faktiska elevunderlaget. För en skola med elever som har goda förutsättningar att klara undervisningen även med låg lärartäthet kan det vara okej att ha lite större klasser. Men då ska skolan inte få samma ersättning som för elever som behöver en högre lärartäthet, säger Åsa Fahlén.
*Är det rimligt att en skola får samma ersättning per elev oavsett andelen behöriga lärare?
– Jag tycker att det är rimligt att en legitimerad och behörig lärare har högre lön än någon som inte är behörig. Samtidigt måste systemet vara utformat så att det inte finns ett incitament att anställa ickebehöriga lärare.
– Det behövs hårdare prövningar och tydligare krav på den som vill anordna skola. Är det ens undervisning som bedrivs när den som står längst fram inte är lärare? Skolor som till exempel inte har matematiklärare ska inte få bedriva matematikundervisning. Punkt slut.
Åsa Fahlén menar att det också är hög tid att se till alla skolor som verkar inom det svenska skolsystemet omfattas av svenska behörighetsregler när det gäller lärare, även skolor som bedriver stora delar av sin undervisning på engelska. Ett sådant exempel är Internationella engelska skolan.
– Jag förstår inte varför de ska ha ett undantag.
*De har kanske lärare som har genomgått kvalificerade engelska eller amerikanska lärarutbildningar?
– Går det att exempelvis validera utländska läkares och sjuksköterskors utbildningar borde det även gå med lärares så att de blir legitimerade efter att de har genomgått kompletterande utbildning i till exempel det svenska skolsystemet, svensk betygssättning och den svenska läroplanen. Det kan inte vara ett stort problem.
Det politiska intresset för att ändra skolpengssystemet så att exempelvis huvudmän med låg lärarbehörighet och lärartäthet får lägre ersättning är dock svagt.
JOHAN ANDERSSON ÄR VD för företaget Mellby gård som är utbildningskoncernen Academedias största ägare. Bolaget, som har sitt huvudkontor på Anna Lindhs plats i centrala Malmö, började köpa in sig i Academedia för sex år sedan och är idag koncernens absolut största ägare. I slutet på februari, efter att kursen fallit, befäste man sin position genom att köpa aktier i bolaget för ytterligare 33 miljoner kronor.
Därutöver äger Mellby Gård, som startades av Johan Anderssons pappa industrimannen Rune Andersson, helt eller delvis bland annat servettillverkaren Duni, herrkonfektionsföretaget Oscar Jacobson, modekedjan Kapp Ahl, optikerkedjan Smarteyes och småhustillverkaren Älvsbyhus. Systerföretaget Mellby gård jordbruk föder upp travhästar samt cirka 18 000 slaktsvin per år.
Johan Andersson säger att han tycker att det är bra att den svenska skolan är under debatt.
– Utbildning är en otroligt viktig samhällssektor som engagerar många människor. Just nu är intensiteten i debatten extra stor, bland annat beroende på en del aktuella propositioner.
– Jag önskar dock att debatten i större utsträckning handlade om sådant som på riktigt skulle vara till nytta för att utveckla skolan. Jag tycker till exempel att vi har förlorat några år genom att ständigt debattera huvudmannafrågan, vilka huvudmän som ska få verka i skolan och vilka som inte ska få göra det. Det finns många bra saker som vi i stället kunde ha lagt krutet på, till exempel att skapa egna nationella kunskapsmätningar.
*Varför är ni – Mellby Gård – engagerade i skolbranschen?
– Utbildning är kanske det viktigaste vi har i samhället. Att vara en del av utbildningssektorn, att kunna skapa bra utbildningar åt fler och fler, känns angeläget, stimulerande och väldigt kul.
– Vi tror dessutom att det är en verksamhet som kan växa ytterligare. Friskolesektorn är förhållandevis liten i Sverige. Academedia – som redan finns i Tyskland – kan även växa internationellt.
*Vilket innebär ökade kommersiella möjligheter?
– Academedia är ingen filantropisk investering för vår del. Även om vi är i utbildningssektorn för att vi tycker att det är viktigt och kul, är det klart att vi även gör det på kommersiella grunder. Vi vill få avkastning på vår investering.
Johan Andersson, som sitter i Academedias styrelse, verkar inte speciellt orolig för att de förslag på skolans område som just nu är högaktuella i den politiska debatten och som skulle kunna leda till ekonomiska försämringar för privata friskoleföretag, ska bli verklighet.
– Det är inget som gnager hos mig. Många av förslagen saknar parlamentariskt stöd. Vi har i sommar varit i denna sektor i sex år och har blivit lite luttrade. Jag tror att friskolorna kommer att ha en väldigt stor roll för svenskarna även i framtiden.
FRISKOLAN CARLSSONS SKOLA i Stockholm delar inte ut eventuell vinst till några privata ägare. Det finns nämligen inga. Skolan ligger på Kommendörsgatan några hundra meter från Karlaplan på Östermalm i Stockholm som är ett av Sveriges ekonomiskt mest välmående områden.
I höstas var 86,8 procent av skolans pedagogiska personal legitimerad och behörig. I matematik var behörigheten 100 procent, i svenska 89 procent och engelska 79 procent, enligt Skolverkets statistik.
Lärartätheten är god, 12,1 elever per lärare jämfört med 13,0 som är snittet för Stockholm. I förhållanden till flera av de stora kommersiella friskolekoncernerna är lärartätheten till och med mycket god.
Ann-Christine Obbel, som är förstelärare och Lärarnas Riksförbunds ombud på skolan, berättar att hon har arbetet på Carlssons skola i 23 år.
– Även om det är en ganska så stor skola, vi är cirka 100 anställda varav drygt 60 lärare och nästan 700 elever från förskoleklass till årskurs nio, så känns den som en liten skola. Det är nära till det mesta och korta beslutsvägar. Den låga personalomsättningen gör att man känner och pratar med alla som arbetar här, lärare såväl som vaktmästare, städare och annan personal.
– Trots att lokalerna är slitna och till åren komna, är det trivsamt här. Det tror jag bidrar till att det är få som slutar och att det är lätt att rekrytera ny personal. Jag var dock själv tveksam till att börja arbeta här.
*Varför då?
– Jag arbetade tidigare som lärare på kommunala skolor i Botkyrka och Lidingö och tackade faktiskt först nej till en tjänst här. Jag ansåg att friskolor inte var något för mig. Men året efter ändrade jag mig och sökte en utannonserad tjänst som jag fick.
Precis som många andra av de äldsta och mest attraktiva friskolorna i Sverige drivs Carlssons skola – som i år fyller 150 år – utan vinstsyfte. Ägare är en ideell förening med föräldrar som har barn i skolan som medlemmar.
En stor majoritet av eleverna på skolan kommer från studievana hem. Enligt Skolverkets senaste statistik har ungefär nio av tio elever på skolan eftergymnasialt utbildade föräldrar.
Cirka 9000 barn i kö för en plats på Carlssons skola, varav cirka 1500 till förskoleklass (68 elever tas in per år). Många föräldrar ställer sina barn i kö redan på BB, vilket dessutom uppmanas av skolan.
På sin hemsida skriver den att ”…i nuläget bör man därför ställa sitt barn i kö redan när det är nyfött. ”
För att inte bara elever som är födda i början på året ska komma in infördes 2005 ett kösystem som bland annat bygger på antal dagar mellan födseln och anmälningsdatumet. Ju närmare anmälningsdatum i förhållande till födelsedatum, desto bättre könummer. Om flera barn har samma antal ködagar tillämpas vid intagning lottning.
Syskonförtur gäller när minst ett barn i familjen redan är inskriven eller går på skolan och elever i förskoleklass har förtur i samband med intagning till årskurs ett.
Fakta: Ersättning till privatskolor
*När friskolereformen infördes 1992 sattes ersättningen till friskolor (grundskolor) till 85 procent av kommunens kostnad för en genomsnittlig elev. Regeringen Bildt motiverade den lägre ersättningen med kommunernas större ansvar.
*1996 föreslog regeringen Persson i en proposition (som antog av riksdagen) att ersättningen skulle höjas till 100 procent. I gengäld skärptes kraven på friskolorna. Bland annat skulle friskolorna vara öppna för alla, en friskola som fick bidrag skulle inte få ta ut några avgifter och friskolorna skulle i likhet med de kommunala skolorna sörja för skolhälsovård.
Grafik: Miljardrullningen
https://skolvarlden.se/artiklar/sa-kan-friskolekoncernerna-fortsatta-vaxa-sig-storre-och-rikare
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2022.