Födelseland styr val av skolform

av | sep 19, 2021 | Utbildning

Barn födda i länder med hög utbildningsnivå som har invandrat till Sverige går i friskola i betydligt större utsträckning än barn från fattiga länder, visar en ny granskning.
Skillnaderna kan vara en förklaring till varför en större andel utlandsfödda elever i friskolor lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet än i kommunala skolor.
– Man kan fundera över vilka friskolorna egentligen vänder sig till, säger segregationsutredaren Björn Åstrand.

Trots olika mer eller mindre omfattande satsningar fortsätter elever med utländsk bakgrund – oavsett om de är födda i Sverige eller har invandrat hit – att lämna grundskolan med gymnasiebehörighet i betydligt lägre utsträckning än sina kamrater med helsvensk bakgrund.
I maj 2020 publicerade Friskolornas riksförbund en uppmärksammad rapport (”Se skolans verkliga utmaningar”) där det bland annat lyftes fram att friskoleelever med utländsk bakgrund – det gäller både elever som är födda i Sverige och invandrare – uppnår gymnasiebehörighet i större utsträckning än elever med samma bakgrund som går i kommunala skolor.
Utländsk bakgrund är dock ett ganska trubbigt begrepp. Alla elever med utländsk bakgrund – oavsett om de har invandrat till Sverige eller är födda här – har inte samma bakgrund. Inte minst föräldrarnas utbildningsnivå varierar samtidigt som det är väl belagt att just föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för barnens skolresultat.
– Den faktor som alltid sticker ut när man undersöker vilka elever som går i friskolor är föräldrarnas utbildningsbakgrund som i allmänhet är högre än i jämförbara kommunala skolor. Dessvärre finns det ofta ganska dåliga data kring föräldrarnas utbildningsbakgrund när det gäller invandrade elever från fattigare länder, säger Björn Åstrand som är lektor vid Umeå universitet och som på regeringens uppdrag utrett hur skolsegregationen ska kunna minska och likvärdigheten öka.
På vårt uppdrag har Statistiska centralbyrån tagit fram statistik över vilka elever som var inskrivna i den svenska grundskolan HT 2019 och som börjat i grundskolan under de tre senaste åren (2017, 2018 eller 2019). I statistiken ingår elever med svenskt personnummer (som det finns uppgift om födelseland), totalt 405 117. Av dessa var 72 413 födda utomlands. 7 011 av dessa gick i en friskola, det vill säga knappt tio procent.
Av de som var födda i ett land med mycket högt HDI-värde (Human Development Index) var andelen friskoleelever 18 procent medan den var 5 procent bland dem som var födda i ett land med lågt HDI-värde.
Human Development Index (HDI) används för att jämföra välståndet i olika länder och är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP.
Granskningen visar också bland annat:
• Bland barn som var födda i Nordamerika var det 26 procent som gick i en friskola. Motsvarande andel bland barn födda i Afrika var 6 procent.
• Bland barn som var födda i Afghanistan var det 2 procent som gick i en friskola. För barn födda i Eritrea var andelen 3 procent och Syrien 6 procent, medan motsvarande andel för barn födda i USA var 28 procent, Storbritannien 27 procent, Tyskland 25 procent och Indien 42 procent.

Statistiken och HDI-talen kan åtminstone till viss del förklara skillnader när det gäller föräldrars benägenhet och förmåga att välja skola åt sina barn, även om givetvis inte alla som har invandrat till Sverige från ett och samma land har samma bakgrund eller förutsättningar.
– Det är också en väldigt stor skillnad om man från sitt hemland är van vid ett välja skola eller om den stora frågan har varit att överhuvudtaget få tillgång till skolutbildning åt sina barn. En annan viktig faktor som kan påverka andelen utrikesfödda i svensk friskola är varför man har kommit till Sverige. Är det som flykting, okvalificerad arbetskraftsinvandrare, efterfrågad specialist eller kanske som gästforskare? Och vad vet man i sådana fall om det svenska skolsystemet och dess valmöjligheter, säger Björn Åstrand.
– De som kommer hit för att arbeta som exempelvis gästforskare, läkare eller ingenjörer har ofta tidigt i processen fått information om vårt skolsystem. Dessutom har de en förmåga att fråga efter information och ställa krav. Ofta kan val av skola vara en del i rekryteringen.
Även var i Sverige familjerna bosätter sig har betydelse för deras möjlighet att välja skola åt sina barn.
– Man kan till exempel anta att de som kommer från länder med hög HDI i högre utsträckning bosätter sig där det finns arbete, och det är ofta i de större städerna. Där finns det i allmänhet dessutom både möjlighet till skolval och en skolvalskultur. Flyktingar däremot, bosätter sig ofta där de blir anvisade och det kan vara mindre orter utan skolvalsmöjligheter.
– Man kan också fundera över vilka friskolorna vänder sig till och hur de arbetar med rekrytering. Tar de till exempel fram material på flera olika främmande språk? Ett generellt mönster är att friskolor i huvudsak rekryterar elever med starkare social bakgrund. Kommunala skolor har däremot en skyldighet att erbjuda en skolplats till alla barn i kommunen. Det kan vara ytterligare en delförklaring till skillnaderna.
Björn Åstrand säger att vad som avgör vilka barn som går på vilka skolor och varför är ett understuderat område i Sverige.
– Det behövs mer forskning och en mer långsiktig och systematisk uppföljning och bevakning av skolsegregationen än vad vi har i dag. Vi saknar mycket data och har alldeles för trubbiga begrepp.
*Har det någon betydelse vilka barn som går i kommunala skolor respektive friskolor?
– Ja. Vi har olika mål med den svenska skolan, till exempel att den både ska kvalificera och socialisera individerna, men också vara en demokratisk mötesplats. Om vi inte får en allsidig social sammansättning på skolorna, om inte unga medborgare från olika bakgrunder möts, lär sig att respektera, umgås och fungera tillsammans med varandra, försvagas hela samhället.
– Tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Det övergripande mönstret är att den svenska skolsegregationen ökar, i stället för att minska, vilket bland annat OECD påpekat.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2020.

Fakta: Så stor andel av utlandsfödda elever – som var inskrivna i den svenska grundskolan HT 2019 och som börjat i grundskolan under de tre senaste åren – gick i svensk friskola:

HDI-värde, Human Development Index
• Född i land med mycket högt HDI-värde 18 %
• Född i land med högt HDI-värde 10 %
• Född i land med medelhögt HDI-värde 15 %
• Född i land med lågt HDI-värde 5 %

Född i ett av de tio högst rankande HDI-länderna (med fler än 50 elever i undersökningen):
• Schweiz 28 %
• Österrike 27 %
• Finland 26 %
• Singapore 25 %
• Tyskland 25 %
• Nederländerna 17 %
• Irland 17 %
• Danmark 15 %
• Norge 11 %
• Island 9 %

Födelsevärldsdelar
• Oceanien 28 %
• Nordamerika 26 %
• Sydamerika 16 %
• Europa 15 %
• Asien 8 %
• Afrika 6 %

Födelseområden
• EU 16 %
• Norden 14 %

Födelseland
• Indien 42 %
• USA 28 %
• Storbritannien 27 %
• Tyskland 25 %
• Kina 21 %
• Spanien 17 %
• Danmark 15 %
• Italien 13 %
• Rumänien 12 %
• Turkiet 11 %
• Grekland 11 %
• Polen 11 %
• Norge 11 %
• Saudiarabien 10 %
• Pakistan 9 %
• Serbien 8 %
• Thailand 7 %
• Irak 7 %
• Somalia 7 %
• Etiopien 6 %
• Syrien 6 %
• Iran 5 %
• Vietnam 4 %
• Eritrea 3 %
• Afghanistan 2 %
Andel elever (i procent) som  inskrivna i svensk grundskola höstterminen 2019, som börjat i svensk skola under de senaste tre åren (HT 2017, 2018 och 2019) och som gick i svensk friskola. I undersökningen ingår enbart elever med svenskt personnummer (som det finns uppgift om födelseland). Totalt antal utlandsfödda elever i undersökningen: 72 413.

 

Striden om skolpengen

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernerna allt större och rikare

Skolkoncernerna allt större och rikare

Bakom nästan två av tre nya privatskolor står någon av friskolekoncernerna. – Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna, säger Håkan...

Ökande skillnader mellan skolor

Ökande skillnader mellan skolor

Den svenska grundskolan glider allt mer isär, både socialt och geografiskt. I en del kommuner är nästan alla högstadielärare legitimerade och...

Här går flest i friskolor

Här går flest i friskolor

Varannan grundskoleelev i Upplands Väsby går i en friskola.Det är högst andel i Sverige.– Den kan öka ytterligare. Det viktiga är föräldrar och...

Stora skillnader i skolresultat

Stora skillnader i skolresultat

Trots att det geografiska avståndet mellan Sjöbo och Lomma bara är några mil, skiljer det mycket i skolresultat. I Lomma kan nästan alla elever som...

Från Waldorf till börsen

Från Waldorf till börsen

Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och...

Kvarts miljon underkända elever

Kvarts miljon underkända elever

Under de senaste tio åren har 142 597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat...

Snart är var femte lärare pensionär

Snart är var femte lärare pensionär

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare...