Striden om skolpengen

av | okt 4, 2021 | Ekonomi, Utbildning

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått med underskott. 
En del kommuner har till och med tvingats föra över pengar till skolföretag som inte längre finns.

ONSDAGEN DEN 17 juli 2019 skickade personal vid Eskilstuna kommuns ekonomiavdelning 3 513 735 kronor till JB Education AB:s (John Bauer-skolorna) konkursbos konto i Swedbank, som kompensation för att den egna skolverksamheten gick med underskott under perioden 2010–2013.
Grannkommunen Strängnäs betalade året efter ut 3 638 950 kronor – exklusive administrationsavgift på tre procent och momskompensation på sex procent – till olika privata skolhuvudmän med elever från Strängnäs i sin verksamhet. Bidragen betalades ut för att Strängnäs egen grundskoleverksamhet redovisat underskott efter att man tappat elever till just friskolor.
Flen, en annan sörmländsk kommun, skickade samma år 1 066 377 kronor till friskolehuvudmän för att den egna grundskolan gått med underskott. Året innan betalades ut det ut 1 332 531 kronor av samma skäl. Pengarna gick bland annat till Internationella engelska skolan i Eskilstuna och Kunskapskapsskolan i Nyköping respektive Katrineholm.
På liknande sätt betalade Hässleholm i fjol ut cirka 4,5 miljoner kronor i bidrag till friskoleföretag. Nästan hela summan gick till Thoréngruppen och Internationella engelska skolan.

EXEMPLEN OVAN ÄR inte på något vis unika. Vi har via mejl frågat Sveriges 290 kommuner om de under 2019 och/eller 2020 betalat ut ekonomisk kompensation till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten (grund- eller gymnasieskola) redovisat underskott.
245 kommuner har valt att besvara enkäten, det vill säga drygt 84 procent.
Av de svarande uppger 62 kommuner, det vill säga cirka 25 procent, att de har betalat ut ersättning, allt från några tusenlappar per år till flera miljoner kronor. De kommuner som inte har betalat ut någon extra ersättning har enligt sina företrädare inte haft någon skolverksamhet som har gått med underskott, inte haft några barn eller ungdomar skrivna i kommunen som gått i en friskola eller så har de av andra skäl valt att inte betala ut någon ersättning. Det sistnämnda kan vara i strid med regelverket och leda till att de hamnar i rätten så småningom, vilket flera redan har gjort och förlorat.
I våras nekades till exempel Värmdö prövningstillstånd av Kammarrätten i Stockholm efter att ha överklagat en dom i Förvaltningsrätten gällande extra bidrag som gick i Kunskapsskolans favör.
Den så kallade likabehandlingsprincipen anger att skolpengen per elev ska vara densamma för privata och kommunala skolhuvudmän. Om till exempel en kommuns grundskoleverksamhet går med underskott i förhållande till sin budget, kanske efter att ett antal elever har lämnat den kommunala skolan till förmån för en nyöppnad privat skola, ökar genomsnittskostnaden per elev i den kommunala skolan och därmed även skolpengen. Enligt regelverket ska kommunen då retroaktivt ersätta de privata skolhuvudmännen med mellanskillnaden (även om det finns möjlighet att under vissa förutsättningar kvitta underskottet mot ett eventuellt överskott under de kommande åren).
– Ett problem i det här sammanhanget är att den kommunala skolans kostnader nästan inte minskar alls när elever flyttar till friskolor, eftersom eleverna i allmänhet kommer från flera olika kommunala skolor, säger Åke Zetterberg som är ekonomichef vid barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvall.
– Två eller tre färre elever i en klass leder inte till lägre utgifter. Antalet lärare till exempel, behöver vara detsamma som tidigare och lokalhyran minskar inte för att det är några färre elever i klassrummet.
Åke Zetterberg berättar att den kommunala skolverksamheten i Sundsvall under flera år har gått med underskott i förhållande till sin budget. Sedan 2016 har underskotten vuxit.
– Det finns ett starkt samband med att fler elever och vårdnadshavare väljer friskolor framför kommunala skolor.
– Det har inte gått att minska den kommunala skolkostymen i samma utsträckning, även om det säkert finns mer som vi kan göra. Under de senaste två, tre åren har vi gått back med mer än 100 miljoner kronor per år.

SKÖVDE ÄR EN annan kommun som har betalat ut extra ersättning till friskoleföretag. Åren 2019 och 2020 förde kommunen över drygt 2,7 miljoner kronor till Raoul Wallenbergskolan i kompensation för att den kommunala skolverksamheten gått med underskott.
Raoul Wallenbergskolan – som inte har något att göra med diplomaten som räddade ungerska judar undan förintelsen – är en av flera snabbsnabbväxande skolkoncerner. Företaget bildades 2006 av Per Egon Johansson som tidigare var partisekreterare för Kristdemokraterna, statssekreterare i kommunikationsdepartementet under regeringen Bildt och vd för Bilprovningen.
Vi har i mejl, sms och telefonsamtal utan framgång försökt få en intervju med Per Egon Johansson som är företagets vd och huvudägare om hur han bland annat ser på systemet med skolpeng.
Magnus Sannö, Lärarnas Riksförbunds föreningsombud i Skövde och lärare på Rydskolan i samma stad, är kritisk till det nuvarande systemet.
– Jag har svårt att se varför friskolor ska få extra pengar per elev bara för att den kommunala skolan inte klarar sin budget. Friskolornas kostnader har ju inte ökat. Det finns i dag ett slags korrelation mellan friskolornas vinster och den kommunala skolans underskott som inte är rimlig.
*Hur borde det fungera?
– Skolorna borde ha en grundbemanning utifrån antalet klasser, en bemanning som därefter kompletteras med extra resurser beroende på elevernas individuella behov.
– Även om dagens skolpengsystem gör att det kan vara svårt för kommunen att planera sin skolverksamhet på ett rimligt sätt, är det inte det som är vårt största problem. Det är underfinansieringen av skolan. Skolpengen i Skövde är alldeles för låg. Dessutom har vi ett stående så kallat effektiviseringskrav på en procent per år. Tar man hänsyn till inflationen minskar i realiteten anslagen till skolan. Det är svårt att göra några stora förändringar som förbättrar personalens arbetsmiljö och elevernas trygghet och studiero när budgeten inte räcker till.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén menar att det nuvarande systemet har kommit till vägs ände och säger att det behövs en ökad statlig styrning och finansiering av skolan.
– Systemet med individuell skolpeng sänder ut signalen att elever är kunder på en marknad som köper varan utbildning. Det är en syn som vi behöver komma bort ifrån. Marknadsskolan som system drabbar alla skolor och elever, mer eller mindre.
Enligt Åsa Fahlén är dagens i praktiken fria etableringsrätt för skolföretag – som klarar Skolinspektionens grundläggande krav – ineffektivt och leder till ett slöseri med resurser.
– I vissa områden är det en överetablering av skolor medan det i andra områden är en underetablering. Det krävs ett större nationellt ansvar för skolan samtidigt som kommunerna behöver ha mycket mer att säga till om vad gäller etablering av nya skolor.
– Det är så mycket som är fel med dagens system. Ett är att det finns ekonomiska incitament för huvudmännen att ha obehörig personal som inte kostar inte lika mycket som behörig. Ett annat är att vi har vinstdrivande aktiebolag i skolan vars syfte är att ge ägarna avkastning, men grundproblemet är att vi har en marknadsskola, det vill säga mixen av den fria etableringsrätten, skolaktiebolag och skolvalets nuvarande utformning, där du kan ”välja elever”. Detta påverkar alla skolor, både privata och offentliga.

LINNEA LINDQUIST, BITRÄDANDE rektor för kommunala Hammarkullsskolan och Nytorpsskolan i Göteborg, har inför arbetet med sin bok ”En negativ spiral – kampen om den kommunala skolans resurser” bland annat studerat samtliga kommunala skolbudgetar för 2021 och 2020. Hennes slutsats är att den så kallade likabehandlingsprincipen – att skolpengen är densamma för kommunala och fristående skolor – är det största problemet med det nuvarande systemet.
– Kommunala och enskilda huvudmän har olika uppdrag. De kommunala huvudmännen har ett lagstadgat utbudsansvar som de i dag inte får ersättning för. Kommunerna måste alltid kunna ta emot elever om en friskola stänger, om elever byter skola eller flyttar in i kommunen. Skolpengen behöver differentieras så att kommunerna får betalt för det ansvar som de har. I dag dränerar likabehandlingsprincipen kommunala skolor på resurser samtidigt som friskolor överkompenseras.
*Hur då?
– Om det till exempel öppnar en ny stor koncernskola – mindre friskolor är sällan något problem i det här sammanhanget – i en kommun eller område, slutar det kanske några elever i varje klass i de kommunala skolorna i närheten för att börja i friskolan.
Det leder ofta till att genomsnittskostnaden per elev i den kommunala skolan ökar med resultat att den kommunala skolverksamheten inte kan hålla sin budget, vilket friskolorna ska kompenseras för.
– De behöver inte göra någonting. Pengarna kommer in på kontot varje vår som grädde på moset. Däremot måste de kommunala skolor som blir av med exempelvis ett par elever i varje klass spara. Ofta går det inte att minska antalet lärartjänster eller krympa skollokalerna. Det första som händer är i stället att rektor tvingas dra ner på bibliotek, speciallärare, särskilt stöd, elevhälsa och liknande. Kalle blir kanske av med sin lästräning för att tre klasskompisar har börjat på Internationella engelska skolan.
– Jag tycker att vi bör fundera över om det rimliga i att elever i den kommunala skolan betalar för friskolornas expansion i form av sämre utbildning.
Linnea Lindquist menar att kommunerna dessutom borde övergå till en mer klassbaserad skolpeng.
– I allmänhet undervisar vi ju inte eleverna enskilt utan i grupp. Merparten av en skolas kostnader är heller inte relaterade till antalet elever, utan antalet klasser. Det vore rimligt att kostnader och intäkter gick mer i takt än vad de gör i dag.
– I lagstiftningen står det dessutom inte att kommunen ska ersätta sin verksamhet per elev. Det är bara de fristående huvudmännen som ska ha ersättning utifrån kommunens genomsnittskostnad per elev.

I REGERINGSKANSLIET ARBETAS det just nu med att ta fram ett lagförslag som går ut på att skolpengen ska differentieras mellan kommunala och privata skolor, i enlighet med Björn Åstrands utredningsförslag från i fjol.
– Jag kommer att lägga fram förslag till lagstiftning under den här mandatperioden.  dag har kommunerna ansvar för att se till att varenda unge har en skola att gå till varenda dag. Det ansvaret kostar pengar. Kommunerna är också ansvariga för att det finns skolplatser till de barn som blir av med sina platser om en friskola lägger ner, drar ner på sin verksamhet eller går i konkurs. Det ansvaret kostar också pengar. Det är orimligt att skolkoncerner får ta del av den betalningen trots att de inte har det ansvaret, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
– De som får betala priset är barn som går i kommunala skolor. En del av de pengar som borde går till deras skola, deras undervisning och deras elevhälsa, går i stället till skolkoncernernas vinster.
Friskolornas Riksförbunds ordförande Sofia Larsen, som tidigare bland annat har varit riksdagsledamot för Centerpartiet och suttit i styrelsen för friskolekoncernen Academedia där hon även varit chef för koncernens för- och grundskolesegment, menar å sin sida att den nuvarande lagstiftningen är bra och att en förändring i enlighet med Björn Åstrands förslag skulle hota det fria skolvalet.
– Det skulle innebära ett avsteg från principen om likvärdighet och att sätta eleven i centrum. Det kommer också att leda till att man sätter valfriheten, som så många i dag tar som given, ur spel. De absolut flesta fristående huvudmännen har bara en eller två skolor. En sänkt skolpeng skulle äventyra dessa skolors framtid och slå hårt mot både elever och kommuner.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden 2021.

Det lönsamma livet efter Reinfeldt

Det lönsamma livet efter Reinfeldt

När väljarna gav dem sparken från regeringskansliet, väntade välbetalda jobb som ambassadörer, lobbyister och PR-konsulter.  Och över 80 miljoner...

Skolkoncernerna allt större och rikare

Skolkoncernerna allt större och rikare

Bakom nästan två av tre nya privatskolor står någon av friskolekoncernerna. – Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna, säger Håkan...

Miljonregn över toppgeneral

Miljonregn över toppgeneral

Under de senaste två åren har den förre överbefälhavaren Håkan Syréns, 63, privata konsultbolag dragit in cirka tio miljoner kronor. Bland kunderna...

Ökande skillnader mellan skolor

Ökande skillnader mellan skolor

Den svenska grundskolan glider allt mer isär, både socialt och geografiskt. I en del kommuner är nästan alla högstadielärare legitimerade och...

Här går flest i friskolor

Här går flest i friskolor

Varannan grundskoleelev i Upplands Väsby går i en friskola.Det är högst andel i Sverige.– Den kan öka ytterligare. Det viktiga är föräldrar och...

Stora skillnader i skolresultat

Stora skillnader i skolresultat

Trots att det geografiska avståndet mellan Sjöbo och Lomma bara är några mil, skiljer det mycket i skolresultat. I Lomma kan nästan alla elever som...

Från Waldorf till börsen

Från Waldorf till börsen

Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och...

Kvarts miljon underkända elever

Kvarts miljon underkända elever

Under de senaste tio åren har 142 597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat...