Ökad kontroll över lärarna

jul 10, 2022 | Arbetsmarknad, Utbildning

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat.
Ett uttryck för detta är alla de enkäter, andra undersökningar och den växande administrationen som i dag är en del av skolans vardag. 

MED JÄMNA MELLANRUM rapporteras det om olika varianter av elev- och föräldrautvärderingar av enskilda lärare. I höstas fick till exempel eleverna på en grundskola i Uppsala besvara en enkät bestående av 198 frågor om skolan, undervisningen och lärarna. Eventuellt ska resultatet användas i samband med lönesättning. Inom Sveriges största friskolekoncern Academedia är resultaten från elevenkäter en viktig del i rektorernas bedömning av lärarnas arbete.
Samtidigt som en del skolor är flitiga användare av elev- och brukarenkäter, finns det de som har gått åt motsatt håll och avskaffat dem. För en tid sedan berättade Skolvärlden om en skola som av arbetsmiljöskäl slutat använda sig centrala elevenkäter. I stället utformar lärarna sina egna utvärderingar som dessutom görs på plats i klassrummen tillsammans med eleverna.
Enligt Lärarnas Riksförbunds (LR:s) förhandlingschef Ingrid Lindholm är det naturligt med utvärdering av såväl undervisningen som skolan som helhet.
– Men utvärdering ska användas i kvalitetshöjande syfte, inte som ett led i lönesättningen eller värdering av enskilda lärare.
– En del av en lärares arbete är myndighetsutövning, till exempel betygssättning. Ibland behöver lärare fatta tuffa beslut som går den enskilde emot. Att ge elever och andra möjlighet att ge igen, utöva påtryckningar eller liknande genom ofta anonyma utvärderingar och bedömningar av enskilda lärare tycker vi är direkt olämpligt.
*För att det riskerar att bli popularitetsomröstningar?
– Det kan bli omröstning om den populäraste läraren, men också rena hämndaktioner. Det är en hel flora av problem som kan uppstå.
Ett argument som ibland förs fram av förespråkarna för elevutvärderingar av lärare är att sådana ger rektorer viktig information inför exempelvis lönesamtal.
För några år sedan argumenterade till exempel den dåvarande centerledaren och vice statsministern Maud Olofsson för idén att elever bör sätta betyg på sina lärare.
– Jag tycker att eleverna ska kunna betygssätta lärarna. Jag har studerat ett sådant system i USA. Där var det alldeles självklart att eleverna hade synpunkter på lärarna. Det leder i sin tur till att duktiga lärare får högre lön, sa hon i en intervju med Svenska Dagbladet.
Ingrid Lindholm betonar vikten av att lönesättande chefer bildar sig en självständig uppfattning om lärarnas yrkesutövning och det som ligger till grund för lönesättningen.
– En del i det är att vara nära och en naturlig del av verksamheten. De flesta av LR:s medlemmar önskar en högre rektorsnärvaro i det dagliga arbetet än vad som ofta är fallet i dag. Tyvärr är många rektorer ansvariga för alldeles för många lärare för att de ska kunna fungera som pedagogiska ledare.

PÅ ÖVERGRIPANDE NIVÅ styrs skolan med hjälp av styrdokument och inriktningsbeslut och på organisationsnivå genom att enskilda skolor och skolhuvudmän granskas och undersöks i förhållande till hur de uppfyller olika mål eller liknande.
En tendens under senare år är att även enskilda lärares arbetsinsatser i allt högre utsträckning mäts, granskas och utvärderas. Det är en styrning som ofta är initierad på skol- eller huvudmannanivå, konstaterar Hans Englund som är professor i företagsekonomi vid Örebro universitet och Magnus Frostenson, professor i organisation och ledarskap vid norska Högskolan i Östfold och docent vid Örebro universitet, i en artikel i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv.
Den – för huvudmannen – frivilliga mätningen och utvärderingen av lärarnas prestationer kan bland annat ske med hänvisning till undervisningskvalitet, skolans attraktionskraft, vikten av ”nöjda kunder” eller av konkurrensskäl.
De båda professorerna har med hjälp av enkäter undersökt hur lärarprofessionen påverkas av olika styrteknologier och mätmetoder. Av 2 000 slumpvist tillfrågade högstadie- och gymnasielärare valde cirka 1 000 att delta i undersökningen.
Av de svarande uppgav:
*65 procent att deras skola arbetar med kursutvärdering från elever i viss, stor eller mycket stor utsträckning.
*59 procent att deras skola arbetar med brukarenkäter till exempel ”nöjd kund” i viss, stor eller mycket stor utsträckning.
*64 procent att deras skola arbetar med prestationsbaserad lönesättning i viss, stor eller mycket stor utsträckning.
*58 procent uppgav att deras skolledning använder sig av individuella prestationsmätningar som underlag för individuell lönesättning i viss, stor eller mycket stor utsträckning.
– Undersökningen är ingen objektiv mätning av exakt vilka instrument som förekommer och hur mycket. Den ger snarast en bild av lärarnas arbetssituation och upplevelsen av den, säger Magnus Frostenson.
Då det är frågan om både en decentraliserad och frivillig form av styrning varierar det i vilken utsträckning skolledningar och huvudmän använder sig av individuell prestationsutvärdering av lärare.
– Vissa skolor använder prestationsutvärderingar i hög grad, andra i mycket hög grad och andra inte alls.
*Varför skiljer det?
– Bland annat för att olika skolledare och skolhuvudmän har olika syn på styrning. En del anser att de genom att mäta lärarprestationer bidrar till en bättre skola. Andra att det inte går att på individnivå mäta om en person är en bra lärare eller inte. Det handlar i grunden om hur man ser på lärarens arbete och på professionen. Det vill säga om man anser att det är lärarna – professionen – eller ledningen som ska avgöra hur man bedriver kvalitativ undervisning.
Men också, enligt Magnus Frostenson, om synen på vad som är kvalitet i undervisningen och behovet av kontrollpunkter, av att kunna mäta och visualisera olika aspekter av lärarens arbete.
– I en del fall likställes kvalitet med att få goda omdömen i enkäter. Man kanske till och med formar synen på kvalitet utifrån utvärderingsinstrumenten.
*Varför är det å andra sidan många skolledare som inte använder sig av enkätundersökningar för att utvärdera lärare?
– En rektor som vi intervjuade i undersökningen sa ungefär så här: ”Om en lärare är dålig vet jag det ändå inom en vecka. Då har elever och andra berättat det för mig”. De tycker inte att det behövs. Dessutom menar en del att utvärdering via enkäter bara ger detaljer. Det finns andra sätt som ger ett större helhetsperspektiv.
Enligt undersökningen är det på gymnasier vanligare med olika mätningar, till exempel kursutvärderingar och elevenkäter, av lärarnas prestationer än vad det är på grundskolor. Samma sak gäller för aktiebolagsdrivna friskolor jämfört med kommunala skolor.
*Vad används resultaten till?
– Det tydligaste användningsområdet som vi fann i vår undersökning var som underlag för individuell lönesättning.
Enligt en del kritiker är bland annat brukarenkäter inom skolan ett resultat av att eleverna och deras föräldrar i dag är kunder på en utbildningsmarknad.
– Den som verkar på en marknad behöver veta hur hen står sig i förhållande till andra. Jag tror inte att man kan förstå diskussionen om prestationsutvärdering utan att ta in marknadstänket, men det handlar inte bara om marknader och konkurrens, utan också om synen på kvalitet i de offentliga tjänsterna, säger Magnus Frostenson.

ENLIGT HANS ALBIN Larsson, professor emeritus i historia och utbildningsvetenskap, har lärarnas ställning försvagats under de senaste decennierna, vilket har bidraget till den stora lärarbristen och att yrket i dag inte lockar unga i samma utsträckning som det gjorde tidigare.
– För några decennier sedan var det många sökande till varje plats på lärarutbildningarna. Idag går det inte ens att fylla platserna.
Hans Albin Larsson menar att förändringen började framför under 1970-talet och fick fart under 1980-talet då begrepp som decentralisering och avreglering börja växa sig allt starkare. Staten skulle ange mål och riktlinjer, men i ökad utsträckning överlåta ansvaret för skolan till kommunerna. Synen på kunskap började relativiseras och värdet av ämneskunskaper tonades ner. I stället lyftes lärandeprocessen som sådan fram som något alltmer väsentligt.
Den svenska skolan beskrevs i debatten som den kanske dyraste i världen, men långt ifrån den bästa. 
– Det togs ett antal viktiga beslut under 1980-talet som starkt har bidragit till skolans negativa utveckling och försämrat lärarnas ställning. Ett sådant gällde behörighetsreglerna. Istället för att kräva att en lärare skulle ha utbildning i sina undervisningsämnen föreskrevs det i skollagen att skolans rektor skulle eftersträva att lärarna ”i huvudsak” hade en utbildning som motsvarade deras arbetsuppgifter.
– Samtidigt ändrades det statliga regelverket kring rektorernas behörighet. De behövde inte längre ha lärarutbildning eller några skolkunskaper. Staten ville möjliggöra för kommunerna att anställa vem som helst som rektor för att kunna rekrytera lydiga budgethållare. Det räckte att ha ”förvärvat pedagogisk insikt”.
Med fem rösters marginal röstade riksdagen den 8 december 1989 för att kommunalisera skolan, det vill säga att föra över ansvaret för lärarna på kommunerna. Hans Albin Larsson beskriver beslutet som kulmen på en lång förändringsprocess.
– Man gjorde i princip rent hus och tog bort nästan alla kvalitetsregler. De som trots allt blev kvar gjordes väldigt lösliga.
Avregleringen fortsatte under 1990-talet med friskolereformen och framväxten av privata skolföretag och en skolmarknad som viktiga inslag.
– Det är förändringar som har gjort att lärararbetets tradition av intellektuellt arbete med betydande frihet och möjlighet att växla tempo mellan arbetsuppgifternas utförande har inskränkts eller helt upphört.
– Staten decentraliserade en rad beslut till skolhuvudmännen, men aldrig till lärarna. I stället centraliserades den frihet i yrket de tidigare hade. Skolhuvudmännen lade sig i hur lärarna planerade och genomförde sin undervisning, vilka läromedel som anskaffades och om de skulle få någon fortbildning. För lärarna blev decentraliseringen en centralisering.
Enligt Hans Albin Larsson är det inte längre de professionellas värderingar som styr verksamheten, utan det sker genom bland annat management, valfrihet för ”kunder”, konkurrensutsättning och standardisering.
– Den målstyrda och konkurrensutsatta skolan har inte lett till minskade kostnader och högre kvalitet, utan till ökad byråkratisering, lägre standard och ökade olikheter. Den viktigaste framgångsfaktorn för skolan – dugliga och engagerade lärare – har satts under ett starkt tryck.
För ungefär tio år sedan skrev Sven-Eric Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborg universitet i en artikel i Dagens Nyheter:
”Skolans värld invaderades av smarta ekonomer som inte hade begrepp om vad undervisning och utbildning är för något. De visste däremot hur man kunde driva företag och ersatte så snart möjligheter gavs professionella rektorer med folk av sin egen sort. Över huvud förpassades lärarna till marginalerna. De blev tjänsteandar i sin egen skola.”

Mikael Bergling
Första publicering:
 Tidskriften Skolvärlden 2022.

”Politiskt hyckleri om skolan”

Växande segregation och försämrad likvärdighet. Obehöriga lärare och underkända elever. Marknadsstyrning. Det är några av valets hetaste skolfrågor....

Kvinnliga chefer – nästa krisbransch?

Chefers sjukfrånvaro ökar kraftigt. Extra utsatta är chefer som är kvinnor. – Vårt sätt att arbeta är ohållbart, säger fackförbundet Akavias...

Högre skolbetyg under pandemin

Varken inställda lektioner, distansundervisning eller hög sjukfrånvaro påverkade elevernas betyg negativt under coronapandemin. I nästan sex av tio...

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Striden om skolpengen

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått...

Skolkoncernernas miljardrullning

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också allt vinstrikare, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga...

Allt fler positiva drogtest på jobbet

Antalet som åker fast i ett drogtest på jobbet ökar. Ungefär var tjugonde test visar på ett positivt resultat. Många av de som fastnar har använt...

Hemliga svenska skolor

Det är inte bara Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat och lärarbehörighet som inte är offentliga efter den 1 september. Det gäller...