Samtidigt som polisen har mer än halverat antalet nykterhetskontroller i trafiken, ökar andelen bilförare som kör påverkade av alkohol och droger. 
– Det ska alltid vara en stor upptäcktsrisk att köra påverkad. Så är det inte i dag, säger Motormännens trafiksäkerhetsansvarige Carl Zeidlitz.

Andelen nykter trafik är hög i Sverige – men minskar. Ungefär en tredjedel av alla som omkommer i vägtrafiken gör det i en olycka som är alkohol- eller drogrelaterad.
Att få bort påverkade förare från vägarna skulle få stor betydelse för trafiksäkerheten. I stället går utvecklingen åt fel håll, konstaterar Trafikverkets analytiker.
Målet för trafiknykterheten är att 99,9 procent av allt trafikarbete ska ske med nyktra förare år 2020. Med en nykter förare menas en förare med blodalkoholhalt under 0,2 promille. Det mesta talar för att det målet inte kommer att nås.
Trots att andelen som kör bil berusade inte minskar, visar polisens statistik över rapporterade rattfyllerister på det motsatta. 2010 polisanmäldes 17 064 rattfylleribrott i Sverige. I fjol var antalet nere i 12 065. Det är en minskning med 29,3 procent.
Den viktigaste förklaringen till nedgången är att polisen under samma period har mer än halverat antalet alkoholkontroller vid vägkanten. Hade polisen 2016 gjort lika många nykterhetskontroller som 2010 hade antalet upptäckta rattfyllerister åtminstone fördubblats.
En genomgång av andelen alkoholpåverkade bland omkomna bilförare förstärker bilden av att fler förare än tidigare kör påverkade. Enligt Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor i vägtrafiken var 14 procent av de personbilsförare som 2010 omkom i vägtrafikolyckor alkoholpåverkade.
2016 hade andelen ökat till 24 procent. Djupstudierna visar också följande:
• Av de mopedförare som omkom i trafikolyckor under 2016 var 43 procent alkoholpåverkade. Bland mc-förare var motsvarande andel 27 procent.
• Under de senaste fem åren har i genomsnitt 75 procent av omkomna fyrhjulingsförare varit berusade.
• 2016 omkom sammanlagt 83 personer i alkohol- eller drogrelaterade trafikolyckor, vilket var drygt 10 procent fler än 2015.

Polisen hoppas nu att ökad polisär aktivitet på bland annat Facebook ska minska rattfylleriet.
– Vi ska vara väldigt aktiva i sociala medier och berätta var och när vi har kontroller. Det viktigaste är att förhindra och förebygga att människor kör onyktra, säger Maria Lönegård, ansvarig för polisens trafiksäkerhetsarbete på strategisk nivå.
Under de senaste tio åren har polisen prioriterat ner sitt trafiksäkerhetsarbete. 2007 togs 2 595 037 alkoholutandningsprov. 2016 hade antalet minskat till 1 056 280 – en minskning med cirka 60 procent.
– Att antalet alkoholutandningsprov har minskat beror jättemycket på omorganisationen och de ganska akuta situationer som vi har haft med stora flyktingströmmar och terrorhot, säger Maria Lönegård.
Det stämmer ju inte. Minskningen av antalet nykterhetskontroller i trafiken började långt tidigare?
– Så är den långsiktiga trenden. Jag tänkte på dippen som varit under de senaste två åren. Forskningen har dessutom kommit fram till att det inte är antalet prov som är det viktiga. För allmänpreventionen är den subjektiva upptäcktsrisken viktigast. För att öka den ska polisen ha nykterhetskontroller på många olika platser vid många olika tidpunkter. Man ska alltså inte alltid i förväg veta var vi står. Det viktiga är att vi syns.
– Samtidigt ska vi vara aktiva i sociala medier och berätta om andra insatser, till exempel var vi kommer att finnas under valborgsfirandet eller att vi till helgen kommer att stå på parkeringen utanför Systembolaget. Även det påverkar allmänpreventionen.
I höstas antog polisen en ny strategi för sitt trafiksäkerhetsarbete. Enligt den har “arbete som syftar till att sänka medelhastigheten och att få ökad andelen nyktra förare” högsta prioritet.
Andelen bilförare som är påverkade ökar. Har det samband med att ni har minskat antalet kontroller?
– Inte direkt. Vi kan inte stödja oss på forskning som säger att mängden kontroller leder till att det blir en bättre nykterhet i trafiken.
– Jag tror inte att det går att belägga ett samband mellan polisens arbete och hur många som kör påverkade. Det handlar också om samhällets normer, om hur vi ser på att köra bil när vi är berusade.
Maria Lönegård säger att polisen ska göra effektivare nykterhetskontroller.
– Det är inte säkert att de blir fler, men jag hoppas det. Men trafiksäkerheten står inte högst upp på agendan.

På försök har så kallade alkobommar testats i hamnar i bland annat Trelleborg, Göteborg och Stockholm. Alkobommar förhindrar att alkoholpåverkade förare som exempelvis kör av en färja kan lämna hamnområdet och ge sig ut i trafiken.
I vintras föreslog Trafikverket att alkobommar införs i över hälften av Sveriges hamnar och på Öresundsbron.
Nu går myndigheten ett steg längre. Tillsammans med polisen ska Trafikverket utveckla ett helt nytt system för automatiserad nykterhetskontroll av förare.
Förutom i hamnar och på Öresundsbron är systemet tänkt att bland annat kunna användas i parkeringsgarage, vid festivalplatser och större idrottsevenemang.
– Tanken är att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet och avlasta polisen. Det ska inte krävas en polisman för varje blås. Vi vill arbeta med automatiserad teknik som dessutom går att flytta runt, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.
– Detta är ett gemensamt arbete mellan polisen och Trafikverket som kommer att pågå under tre år. Det handlar både om att ta fram en teknik som fungerar och reda ut en del juridik. Vi behöver också sätta en gemensam funktion för polisen och Trafikverket som kan hantera detta.
Blir det en teknik liknande alkobommarna som finns i en del hamnar?
–  Tekniken i hamnarna behöver vidareutvecklas och bli mer flexibel. Den bygger på att varje bil testas. Jag tror att man behöver arbeta mer med slumpmässiga kontroller. Upptäcktsrisken ska finnas där utan att man för den skull behöver tvinga igenom varenda bil, säger Maria Krafft.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Motor.

Share This