Mitt under coronapandemin, och efter fler års planering och byggande, har Sverige fått sin första nya godshamn på decennier.
Det är en hamn full av ny teknik och med höga krav på säkerhet.
STRAX FÖRE MIDNATT den 27 maj 2020 ankom det första containerfartyget till Stockholm Norvik Hamn, några kilometer norr om Nynäshamn. Det var det 157 meter långa SCA Tunadal. Ungefär ett halvår senare öppnade även hamnens roro-del.
I samband med att containerdelen togs i bruk stängde ägaren, det kommunala bolaget Stockholms hamnar, containerterminalen i Frihamnen i Stockholm.
Stockholm Norvik Hamn är på cirka 44 hektar, det vill säga större än exempelvis Gamla stan. För att få plats med hamnens alla delar har man sprängt bort elva miljoner ton berg, varav merparten av har använts som utfyllnad i området.
Förutom en stor hamnplan, 1 325 meter kaj, gator och vägar, tunnel och broar, har det även byggts ett drygt fyra kilometer långt industrispår, plus en lokal bangård. Industrispåret är anslutet till det nationella järnvägsnätet.
Första spadtaget togs i september 2016.
Djupet vid kaj är 16,5 meter vilket gör att hamnen kan ta emot de största fartygen som går in i Östersjön. Av såväl ekonomiska som miljömässiga skäl är trenden att både container- och roro-fartygen blir allt större.
Stockholm Norvik Hamn har en mer direkt farled in från Östersjön än Frihamnen i Stockholm.
– Den korta inseglingen innebär annat minskat behov av lots. Här behöver fartygen kanske ha lots ombord i 40 minuter, medan det vid insegling till Stockholm kan handla om fyra timmar. Minskad lotstid innebär minskade kostnader för rederierna, säger Roger Backlund som är hamnens driftchef.
Den nya hamnen består framför allt av två delar. Containerterminalen drivs av Hong Kong-baserade Hutchison Ports som är en av världens största containeroperatörer med 52 hamnar i 27 länder. Den andra delen är en roro-terminal för rullande gods som drivs av Stockholms Hamnar. Tidigare utgick den trafiken ifrån Nynäshamns hamn.
Den största aktören på roro-delen är Stena Line som har en linje mellan Nynäshamn och Ventspils i Lettland.
– Kapaciteten är betydligt större och vi hoppas att få in fler rederier, säger Roger Backlund.
I anslutning till roro-terminalen har det byggts ett 3 800 kvadratmeter stort magasin där godset till eller från roro-fartygen lastas om eller mellanlagras. Hittills är det framför allt trä- och gipsskivor, stålkonstruktioner och pappersmassa som passerat hallen.
CONTAINERHAMNENS BÅDA SPÅRBUNDNA kranar kan antingen styras på plats eller från ett kontrollrum i hamnens huvudbyggnad. De åtta 16 meter höga grensletruckarna beräknas vara helt automatiserade och självkörande inom några år.
För några veckor sedan fick den nya hamnen priset ”Årets bygge 2021” av tidningen Byggindustrin.
– Det är jättekul, säger Johan Brock som är uppdragsansvarig på teknikkonsulten Incoord som projekterat hamnens byggnader avseende vvs-, styr- och energilösningar.
Det är byggnader som alla har rundade hörn, svart fasad och tydliga accentfärger vid ingångarna och som förses med värme och kyla från energibrunnar. Men inte via en gemensam energicentral.
– I princip varje byggnad har sina egna borrhål och energicentral. Det hade varit ett attraktivt alternativ att göra en gemensam energiförsörjningslösning. Men det gick inte på grund av det pressade tidsschemat.
– När vi höll på att rita det ena huset var det inte klart var nästa hus skulle stå. Inte heller hur det skulle se ut, hur mycket energi och vilka effekter det skulle behöva. Medan vi projekterade ett hus, upphandlade och byggde man ett annat. Idealet hade så klart varit att rita hela området på en gång. Men det var inte möjligt.
Två av husen har dock gemensamma borrhål och energicentral.
– Det är huvudbyggnaden och verkstaden. Det var möjligt tack vare att de låg nära varandra i projekteringstid och även rent i fysiskt. Dessutom har de helt olika profiler på sitt värme- och kylbehov och kompletterar därmed varandra mycket bra.
– Verkstaden har ett större värmebehov medan kontorsbyggnaden, med mycket människor och kontorsmaskiner, har ett större behov av kyla. Det är gynnsamt för energibalansen att de delar.
HUVUDBYGGNADEN, MED EN bruttoarea på cirka 1 775 kvadratmeter fördelade på fem plan, ligger alldeles vid landinfarten till hamnen. I bottenplanet finns det bland annat omklädningsrum, kök och en energicentral. Övriga plan inrymmer kontor, mötesrum och konferensutrymme. Fläktrummet ligger på plan fyra.
Den sida av huvudbyggnaden som vetter ut mot kajen och vattnet har stora specialtillverkade stålglaspartier.
– Det är överhuvudtaget mycket glas i kontorsbyggnaderna. Det har varit en kamp att tillsammans med arkitekten få till stånd en lösning som klarar både dagsljuskraven och energikraven.
Byggnaderna ska uppfylla kraven i Miljöbyggnad Guld och har alla välisolerade klimatskal.
Johan Brock berättar att solskyddet på en del av huvudbyggnadens fönster består av stora motoriserade vertikala vingar som styrs av sensorer och som vrider sig efter behov.
– I övrigt är det traditionellt solskydd, till exempel halvtransparanta filmer och mellanglaspersienner.
Byggnaderna har en extra kraftiga stommar.
– De ska kunna klara en explosion.
*En explosion?
– Ja, i hamnar hanteras det emellanåt transporter av farligt gods. Ventilationssystemet har en speciell nödstoppsfunktion som gör att ventilationen kan snabbstoppas om det skulle inträffa ett giftigt utsläpp. Huvudbyggnaden kan vid behov dessutom tillslutas och bli helt tät.
Uppvärmning av de olika byggnadernas i kontorsutrymmen och liknande sker via radiatorer och konvektorer.
– I några specialutrymmen finns det golvvärme och i andra fläktluftvärmare, säger Johan Brock.
– I hus med mycket litet varmvattenbehov har det inte lönat sig att bygga ett varmvattensystem med vvc-ledningar. Vi har därför valt att där istället sätta in små lokala elvarmvattenberedare nära tappställena.
Kontorsutrymmena har till- och frånluftsventilation med roterande värmeväxlare. Styrningen sker via CO2 och temperatur med individuell rumsreglering.
– I konferensrummet sitter det VAV-bafflar som reglerar både temperatur och luftflöde. Stockholms hamnar, som äger Norvik, har ett överordnat system som gör det möjligt att från centralen inne i stan ta ut till exempel driftbilder och trendkurvor. Man kan därifrån även titta på temperaturnivåer och liknande för enskilda rum och vid behov ändra på exempelvis börvärdena för rumsklimatet. Det kan också göras lokalt från apparatskåpen i respektive hus energicentral.
Förutom huvudbyggnaden och omlastningshallen finns det fyra andra större byggnader på hamnområdet.
– Att de olika verksamheterna har helt olika förutsättningar och specifika behov har gjort vårt jobb extra intressant. Det har lite varit att arbete med fem olika projekt i ett.
Mellan roro- och containerterminalerna har Livsmedelsverket en gränskontrollstation. Där utförs det kontroll av livsmedel, främst animaliska produkter med även vissa vegetabilier, som importeras från länder utanför EU. I samma lokaler finns även Jordbruksverket.
– Det är en väldigt speciell byggnad med extra stora krav på ventilationen. Trots att det inte är frågan om något stort hus, har det till exempel tre helt separata ventilationssystem. Detta för att säkerställa att luften inte beblandas på ett felaktigt sätt och eventuell smitta förs vidare mellan byggnadens olika avdelningar.
– I och med att vi har helt separata aggregat har vi kunnat använda oss med roterande värmeväxlare, vilket vi inte hade kunnat göra annars. De har som regel väldigt bra temperaturverkningsgrad.
Den som vill röra sig mellan byggnadens olika utrymmen måste passera olika säkerhetsslussar.
ALLDELES I NÄRHETEN ligger Tullverkets 1 200 kvadratmeter stora byggnad. Den innehåller, förutom teknikutrymmen, bland annat två stora visitationshallar för fordon, kontors- förhörs- och visitationsrum samt pausutrymme för hundar. Fordonshallarna har ett separat ventilationssystem för att minska risken för att smutsiga partiklar sprids till övriga delar av byggnaden.
– En utmaning med tullbyggnaden är den ojämna användningen. Den innebär å andra sidan stora möjligheter att minska på energianvändningen. Bland annat är innerväggarna mot fordonshallarna extra isolerade. Det gör att vi kan låta temperaturen i hallarna variera i ganska så stor utsträckning när de är tomma.
– Ventilationen är behovsanpassad med hjälp av VAV-system. Dessutom ventileras lokalerna med vissa intervall även om ingen är där. Detta för att de ska vara fräscha när personalen kommer dit.
Med den nya hamnen hoppas Nynäshamns kommun att området ska utvecklas till ett av Mälardalens logistiknav. Bland annat planeras det för en logistik- och företagspark alldeles i anslutning till den nya hamnen.
– Tyvärr saknas det en bra vägtvärförbindelse till E4:an, vilket skulle varit på plats redan enligt tidigare infrastrukturplaner. Nu hoppas vi att Tvärförbindelse Södertörn åtminstone är klar 2033, säger Harry Bouveng (M) som är kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn.
– På längre sikt tror jag att ytterligare trafik kommer att flyttas från Nynäshamn till Norvik och att hamnen bland annat får mer passagerartrafik.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Energi&Miljö 2021.
