Uppmärksammat kollektivhus blir kvar

nov 7, 2022 | Infrastruktur, trafik & bostäder

Helsingborgshems uppmärksammade kollektivboende ”Sällbo” permanentas vid årsskiftet.
– Det bidrar till minskad ensamhet och ökad inkludering, säger Dragana Curovic som är bosocial utvecklare på Helsingborgshem.

DET BÖRJADE MED att Helsingborgshem köpte ett tidigare vårdhem av sin ägare Helsingborgs kommun. Tanken var att bygga om vårdhemmet till ett trygghetsboende för äldre. 
Men så kom 2015 års flyktingkris och huset blev istället Sveriges största hbv-hem för ensammankommande flyktingbarn. 
Ett par år senare, efter att flyktingkrisen dämpats och hbv-hemmet skulle avvecklas, genomfördes en undersökning bland de boende i närområdet som bland annat visade att många äldre kände sig ensamma, framför allt i vardagen, och önskade vara del av ett socialt sammanhang. Liknande behov fanns hos flera av de ensamkommande.
Utifrån svaren växte det fram tankar på att bygga om hbv-hemmet till kollektivhus. Istället för den ursprungliga planen på ett traditionellt trygghetsboende blev det privata lägenheter på mellan 36 och 50 kvadratmeter (fördelat på två rum och kök) i kombination med gemensamma ytor på cirka 580 kvadratmeter med möjlighet till bland annat matlagning, odling, bakning, umgänge, spel, träning och läsning.
Enligt konceptet ska de boende umgås med sina grannar minst två timmar i veckan plus delta i månadsmöten.
Inför fördelningen av kollektivhusets 51 lägenheter genomförde Dragana Curovic, projektledare för Sällbo (Sällskapsboende) som projektet heter, och hennes kolleger på Helsingborgshem intervjuer med potentiella hyresgäster.
– Detta var från början ett integrationsprojekt. Vi ville då, och vill så fortfarande, få till en bra blandning av människor när det gäller allt från personligheter, intressen, geografisk bakgrund, värderingar, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet till ekonomiska förutsättningar. 
– Sällbo ska vara ett samhälle i miniformat. Fördelningen av lägenheterna sker därför inte via den vanliga kön. 
Till att börja med var 31 av de 51 lägenheterna reserverade för personer över 70 år, tio för ensamkommande flyktingbarn som blivit vuxna (18-25 år) och tio till väletablerade unga vuxna i samma ålder oavsett etnisk bakgrund. Senare har kravet på att en del av lägenheterna ska gå till ensamkommande flyktingbarn som blivit vuxna strukits till förmån för ”unga vuxna som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige”. 
Hur har Sällbo fungerat?
– Mycket bra. Förutom att konceptet lett till ökad gemenskap och minskad ensamhet, har det gjort att människor som annars inte skulle ha träffats har lärt känna och stöttat varandra. Flera av de äldre har till exempel hjälpt flyktingarna med läxor, inte minst svenskundervisningen, samtidigt som ungdomarna har hjälp pensionärerna att komma ut, handla eller fixa något i lägenheten.
Sedan starten är det framför allt de unga som har flyttat ut. 
– Flera av dem har lämnar för att de har fått jobb eller börjat studera på annan ort.
Sällbo har uppmärksammats av flera internationella medier, bland annat BBC, The Economist och The Guardian. EU-kommissionär Dubravka Šuica har gjort ett digitalt studiebesök.
I våras genomfördes en enkätundersökning bland de boende. 87 procent av de svarande uppgav att de anser att konceptet är mycket bra och resterande 13 procent att det är bra. 
Subventionerar Helsingborgshem Sällbo?
– Initialt fick vi lägga till lite. Men nu är verksamheten ekonomiskt självgående och betalas helt via hyrorna som dessutom är lite lägre än snittet. Hyran är på mellan 4 640 och 5 800 kronor i månaden beroende på lägenheternas storlek, säger Dragana Curovic.
Hon berättar att beslutet att permanenta verksamheten från och med årsskiftet innebär att även de yngre hyresgästerna – mellan 18 och 25 år – får permanenta kontrakt.
– Tidigare var det bara de äldre som hade sådana.
Vad händer när någon av era yngre hyresgäster fyller 25 år?

– Ingenting. De får bo kvar så länge de vill.

Mikael Bergling
Första publicering: Hållbart Samhällsbyggande 2022

Ny stadsdel med eget energisystem

Byggnaderna i Örebros nya stadsdel Tamarinden ska producera och dela energi med varandra i ett lokalt mikronät. – Det ska minska både...

Så bygger man smarta gator

En ny designguide ska underlätta för smartare användning av städernas gatunät.– Gatorna ska vara till för alla, inte bara bilar, säger KTH-forskaren...

Simhallsrenovering för miljarder

Till sommaren ska renoveringen av simhallen i Högdalen i södra Stockholm vara klar. Det är en ombyggnad som fördyrats och dragit ut på tiden. – Men...

Ny godshamn söder om Stockholm

Mitt under coronapandemin, och efter fler års planering och byggande, har Sverige fått sin första nya godshamn på decennier. Det är en hamn full av...

Garageborrning efter smart energi

Garageborrning efter smart energi

Det fanns inte plats för tillräckligt många borrhål för geoenergi utanför Valandhuset mitt i centrala Umeå. Då bestämde man sig för att i stället...