Garageborrning efter smart energi

av | sep 26, 2021 | Infrastruktur, trafik & bostäder

Det fanns inte plats för tillräckligt många borrhål för geoenergi utanför Valandhuset mitt i centrala Umeå. 
Då bestämde man sig för att i stället borra de 28 hålen inne i husets källare. 

ENERGISYSTEMEN I DET fyra våningar höga Valandhuset utmed Umeås paradgata Rådhusesplanaden och mitt emot det gamla stadsbiblioteket  håller på att moderniseras och bytas ut. Huset, som är från mitten av 1960-talet och ritades av den umeåfödde arkitekten Erik Thelaus, innehåller butiker, restaurang, kontor och bostäder.
Sedan flera år tillbaka sker uppvärmningen med hjälp av fjärrvärme. Dessförinnan eldades det med olja. Kylmaskiner förser de kommersiella lokalerna i byggnaden med komfortkyla via ventilationsaggregaten.
– Det vi nu håller på med har två mål. Det ena är minska mängden köpt energi. Därför installerar vi värmepumpar. Det andra är att minska och effektivisera energianvändningen, berättar Rikard Ågren som är projektledare på fastighetsägaren Umehem Fastigheter AB.
Till en början diskuterade Rikard Ågren och VVS- och energikonsulten Reidar Selling en lösning som gick ut på att djupborra utanför fastigheten.
– Men vi kom ganska snabbt fram till att det var ingen mening. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med tillgänglig yta. Vi skulle kanske kunnat få plats med fyra hål, vilket inte hade räckt långt. Däremot fanns det en yta inne i fastigheten som vi kunde använda – garaget, berättar Reidar Selling.

NÄR VI BESÖKER huset är arbetet i full gång. Sammanlagt 28 hål med ett djup på vardera 250 meter ska borras. Avståndet mellan hålen är cirka tio meter. Antonio Nilsson som svarar för borrarbetena berättar att den förhållandevis låga takhöjden kräver specialutrustning.
– Masten på de borrningsriggar som vi normalt använder oss av vid arbeten utomhus är ungefär sju meter. Matningslängden är på tre meter. I det här garaget varierar takhöjden mellan 2,60 och 3 meter. Det går alltså inte att jobba med den vanliga utrustningen. Vi använder oss i stället av en borrningsrigg som klarar en minsta takhöjd på 2,40 meter och där masten har en matningslängd på en meter.
En annan utmaning, förutom takhöjden, är markförhållandena.
– I Umeå är det mellan 25 och 30 meter till berg. Vi behöver fodra med foderrör hela vägen ner plus minst två meter in i berget för att få det tätt från marknivå ner till berg.
– Foderrörsdelen av arbetet blir extra svårt när man behöver svetsa samman en mängd enmetersbitar. Risken för att svetsarna ska gå av på grund av dåliga markförhållanden, som du inte kan känna till på förhand, ökar. En del fodringar har också gått sönder under arbetets gång och fått göras om. Det är helt enkelt mer komplicerat och tar längre tid att arbeta i sådan här trång miljö jämfört med utomhus. Samtidigt innebär det en intressant utmaning. Jag tror dessutom att det kommer att bli vanligare med garage- och källarborrningar för geoenergi i takt med att det blir mindre ledig utomhusmark inne i städerna.
Den borrigg som används är eldriven.
– Alternativet hade varit en dieseldriven, men det då vi fått bygga speciella anordningar för att leda ut avgaserna. Sådana är dessutom ofta svåra att få helt täta förutom att de gör att maskinerna blir varma vilket inte bra.

BORRKAXET LEDS VIA en ledning i taket ut genom ett rökschakt till containrar på husets gård. När containrarna är fulla hämtas de av lastbil.
Samtidigt som det borras används stora delar av garaget som vanligt.
– Den delen som vi arbetar i skärmar vi av med presenningar och liknande för att inte stöka till för mycket.
Ledningarna till de olika borrhålen ska gå i taket i stället för i marken som är vanligast.
– Det normala är att man drar fram rostfria rör till en samlingspunkt där alla kollektorer ansluts. I det här fallet är anslutningarna utspridda på en yta av cirka 2000 kvadratmeter, vilket skulle kräva uppskattningsvis 1000 meter rostfria rör i varierande dimensioner, berättar Rikard Ågren.
Till en ganska hög kostnad.
I stället har man valt att använda sig av plaströr som är betydligt billigare.
– Den lokala brandmyndigheten kräver rostfria rör om man har etanol som köldmedium i större anläggningar, vilket är det vanliga. I det här projektet har det valts ett ickealkoholbaserat och miljövänligt köldmedium, vilket gör att vi kan använda oss av plaströr, säger Anders Dsinnejs som är rörprojektledare.
– Det är mycket lättare att arbete med plaströr än rostfria rör. Det går till exempel enkelt att göra korta böjar och avstick. Montagetiden mer än halveras. Men det krävs att man kan stumsvetsa som är en relativt ny metod och ett effektivt sätt att sammanfoga plaströr av polyeten, vilket alla inte har erfarenhet av.
En nackdel med det valda köldmediet är att det är betydligt dyrare än alternativet bioetanol.
– Men den här metoden blir ändå billigare och var förmodligen avgörande för att projektet skulle bli av, säger Rikard Ågren.
Reidar Selling berättar att fastighetens teknikutrymmen ska göras om.
– I en del av garaget stod det tidigare två sex meter höga oljepannor som delvis var nedsänkta i ett slags extra källarplan. Det utrymmet kommer nu att användas som ett nytt teknikutrymme där det bland annat ska ställas ackumulatortankar och värmepumpar. Genom att bygga ett nytt bjälklag blir teknikutrymmet dessutom i två plan.
Själva oljetanken är dock kvar. Det ansågs som för besvärligt att få ut den.
Den befintliga undercentralen byggs om i etapper.
– Steg ett är att byta alla shuntgrupper som försörjer huset med värme. De nya shuntgrupperna utrustas med styrventil som är en kombinerad styrventil och energimätare. Det gör att vi enkelt kan följa upp energiförbrukningen för husets olika delar. Steg två är att installera värmepumparna och säkra i värmeproduktionen från dem. Steg tre är att byta ut fjärrvärmeväxlarna, säger Rikard Ågren.
*Ska ni behålla fjärrvärmen?
– Ja, som en spets. Vi räknar med att värmepumparna klarar nästan hela energibehov, men det är delvis beroende av hur det går med återvinningen. Fjärrvärmen ska bara träda in under korta perioder när det är riktigt kallt ute.
Hittills har enbart ventilationsaggregaten som betjänar de kommersiella lokalerna i fastigheten haft värmeåtervinning.
– Vi ska återvinna energin i frånluften från lägenheterna och även från restaurangens kök. Idag är det ganska många kilowattimmar som försvinner ut till kråkorna. Vi har dock ännu inte bestämt i detalj vad vi ska göra med köksdelen. En idé är att köra ett batteri mot en värmepump. Det blir lite som en frånluftsvärmepump, men ett separat system.
De nuvarande kylmaskinerna, som förser fastigheten med komfortkyla via ventilationsaggregaten, ska tas bort och ersättas av frikyla från borrhålen.
– På så sätt återladdas även energilagret sommartid.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Energi&Miljö 2021

Stockholms undre värld

Stockholms undre värld

Kärnkraftverk mitt i stan. Sopor som far fram i 70 kilometer i timmen. 550 mil vatten- och avloppsnät. Välkommen till Stockholms undre värld. RUNT...

Staten satsar allt mindre på vägarna

Staten satsar allt mindre på vägarna

Staten satsar allt mindre på investeringar och underhåll av vägnätet. Sedan mitten av 1990-talet har anslagen per körd mil minskat med mer än 30...

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Krockskadade bilar som skrotas i USA säljs vidare till ovetande svenska bilister.  Trots att Transportstyrelsen vet vilka bilarna är, informeras...

Rekordstort antal viltolyckor

Rekordstort antal viltolyckor

Antalet viltolyckor ökar dramatiskt och väntas i år slå nya rekord. Viltstängsel och smarta djurpassager utmed de mest utsatta vägarna kan mer än...

Stan är full av vatten

Stan är full av vatten

Vattnet är en av Stockholms främsta identitetsbärare.– Men vi kan bli betydligt bättre på att utnyttja det än vad vi är idag, säger Stockholms...

Det går att bygga till lägre hyror

Det går att bygga till lägre hyror

Det går att bygga nytt till lägre kostnader och ta ut lägre hyror än vad många allmännyttiga bostadsbolag gör i dag. Gemensam upphandling,...

Bankerna gör rekordvinster på bolån

Bankerna gör rekordvinster på bolån

Under de senaste tio åren har bankernas bruttomarginal på bolån ökat med mer än 600 procent. – Bankerna tjänar idag mycket pengar på bolånen. Som...