Simhallsrenovering för miljarder

jul 11, 2022 | Byggande, Infrastruktur, trafik & bostäder, Sport

Till sommaren ska renoveringen av simhallen i Högdalen i södra Stockholm vara klar. 
Det är en ombyggnad som fördyrats och dragit ut på tiden. 
– Men nu får simhallen nya bassänger och nya system för vattenrening, säger projektledaren Maria Sköld Wulf.

MÅNGA AV DE kommunala badhusen och simhallarna i Stockholm är hårt slitna och i behov av omfattande renoveringar. För drygt ett år sedan öppnades till exempel Forsgrénska badet vid Medborgarplatsen på Södermalm efter att varit stängd under flera år för just renovering. Under de kommande åren väntas Eriksdalsbadet – som även är nationalarena för simsport – renoveras för sammanlagt drygt 800 miljoner kronor och Vällingby sim- och idrottshall för drygt 500 miljoner kronor.
Sedan drygt ett par år tillbaka pågår en partiell renovering av Högdalens sim- och idrottshall. Anläggningen består, förutom av simhallsdelen, bland annat av en bowlinghall, sporthall med läktare, fyra mindre motionssalar, bågskyttebana och omklädningsrum.
Byggnaden från slutet av 60-talet i två plan och med källare är grönmarkerad av Stockholms stadsmuseum, vilket betyder att den anses särskilt värdefull ur bland annat kulturhistorisk synpunkt. Det innebär i sin tur begränsningar i vad som får förändras.
2018 påbörjades renoveringen av simhallen som innehåller en 25 metersbassäng med hopptorn, undervisningsbassäng samt ett vattenlekland för mindre barn.
– Renoveringen är budgeterad till 160 miljoner kronor men har blivit både dyrare än beräknat, hur mycket vet vi ännu inte, och dragit ut på tiden. Nu är planen att simhallen ska kunna öppna till sommaren 2022. Det är hårt tryck från framför allt simundervisningens sida på att den ska öppna, säger Stockholms stads projektledare Maria Sköld Wulf.

ORSAKEN TILL ATT renoveringen har fördyrats och tagit längre tid än beräknat är främst att simhallen var i sämre skick än vad man trodde från början och att det därför tillkommit en hel del arbeten under resans gång, bland annat med konstruktionen.
– Betongen var slut i poolerna och hade börjat vittra sönder. Bassängerna hade uppnått sin tekniska livslängd och var helt enkelt uttjänta, säger installationssamordnaren Mats Karlsson från Efkab.
Under arbetets gång har det upptäckts mer asbest och PCB än förväntat, vilket har inneburit extra saneringsarbeten. Till det ska läggas att yttertaket över den stora bassängen var fuktskadat och har fått renoverats.
– Det har försvunnit ut en massa fuktig luft genom en spalt vid takkanten som kondenserats mot den kalla pappen. Isoleringen har blivit blöt som en tvättsvamp. Nu har vi tätat taket och isolerat det med pirmaterial som har en bra isoleringsförmåga, säger Mats Karlsson.
Maria Sköld Wulf berättar att det har diskuterats att sätta solpaneler på taket.
– Men tyvärr håller inte taket för det.
Många simhallsbesökare vill ha en så hög bad- och lufttemperatur som möjligt, medan personalen ofta vill ha en lägre något som dessutom är bättre ur ekonomisk synvinkel.
– Högre temperatur kan ge en högre fuktbelastning och ökar risken för fuktvandring in i väggarna, vilket vi försöker förhindra genom att ha ett kontrollerat undertryck i huset, säger Mats Karlsson.
– Vi har en balanserad ventilation i lokalerna. Ett litet undertryck säkerställa att vi aldrig ”trycker” ut den fuktiga inomhusluften i väggkonstruktionen. Luften är i det här fallet ofta torrare utomhus än inomhus.

NÄR DET UNDER 1960- och 70-talen byggdes simhallar höll poolerna ofta 23 – 24 grader. Idag kan temperaturen vara uppe i runt 30 – 32 grader, vilket innebär ökad avdunstning.
– För att minska avdunstningen diskuteras det att nattetid täcka bassängerna med plastduk, vilket även skulle minska fuktbelastningen på huset.
Fastigheteten är sedan tidigare påkopplad på fjärrvärmenätet.
– Även om undercentralen är 30 år gammal gör vi den här gången inget åt den. I själva simhallen svarar poolerna för uppvärmningen, förutom att det är lagts lite golvvärme runt själva hopptornet. I övrigt består uppvärmningen i fastigheten i huvudsak av luftburen värme och radiatorer. Av installationstekniska skäl sitter det takradiatorer i de befintliga omklädningsrummen och i idrottshallen, berättar Mats Karlsson medan vi går runt i huset.
Under den stora bassängen ligger det nya teknikrummet som innehåller simhallens reningsanläggning, separata system för varje bassäng.
– De olika reningstankarna är så pass stora att de inte kunde tas in genom dörren in till teknikrummet. I stället fick vi lyfta in dem ovanifrån, vilket gick bra eftersom vi hade rivit bassängen. Därefter byggde vi ett nytt tak som idag är simbassängens botten.
*Varför har ni flera separata reningssystem?
– Vi har totalt fyra vattenreningssystem. Ett för alla gemensamma funktioner och ett för varje bassäng. Att man har separata vattenreningssystem är dels för att få en bättre och exaktare reglering och styrning av respektive bassängs temperatur, dels för att de olika bassängerna inte ska kontaminera varandra om det händer en ”olycka” i till exempel barnbassängen.
När systemet är i gång pumpas vattnet in i poolerna via botten- eller sidoinlopp för att sedan rinna ut via så de så kallade skvalprännorna som går runt bassängerna och därefter fortsätta till utjämningsmagasinen som är på mellan 5 och 18 kubikmeter.
Som namnet antyder används utjämningsmagasinen för att jämna ut vattenvolymen beroende på hur många badande det är i respektive bassäng.
– Det har ingen större betydelse om en eller två personer hoppar i eller går ur en bassäng. Men om det är frågan om 30 personer måste vattnet som svämmar över kunna ta vägen någonstans och tvärtom, säger Mats Karlsson.  
Från utjämningsmagasinen pumpas vattnet genom en hårsil som tar hand om större partiklar, till exempel leksaksdjur, hårsnoddar, hår och örhängen. Hårsilen, som har cirka tre millimeter stora hål, behöver rensas varje dag.
– Efter att ha passerat och renats via trycksands- och kolfilter samt UV-aggregat pumpas vattnet tillbaka till bassängerna.
Vid vårt besök håller Joakim Jakobsson på att fylla upp sand- och kolfiltren.
– Sanden kommer nog aldrig behöva bytas. Kolet brukar åtminstone hålla i mellan fem och åtta år, berättar han.

DESINKTION AV VATTEN i simbassänger sker bland annat med hjälp av natriumhypoklorit. Koldioxid och svavelsyra används för pH-justering och upprätthållande av alkalinitet. Dosering sker automatiskt med hjälp av doseringspumpar, en för varje reningskrets. pH-värdet bör ligga på cirka 7,2.
Alldeles i anslutning till teknikrummet för vattenreningen har det byggts ett par speciella kemikalierum.
– Det enklaste sättet att hålla nere mängden bakterier och kemikalier i simbassängsvatten är att se till att alla besökare duschar innan de hoppar i och inte har kalsonger eller andra bomullskläder under badkläderna. Tyvärr är det många som inte ens duschar innan de kliver i poolen, vilket gör att vi måste tillsätta mer klor, säger Mats Karlsson.
För att undvika för höga koncentrationer av förorenat vatten byts en del av badvattnet kontinuerligt ut.
– Mellan en och två procent – cirka 30 liter per badgäst och dygn – av vattnet exklusive avdunstning blöder av per dygn. Avdunstningen är en funktion av luftens temperatur och fuktighet i förhållande till badvattnets temperatur.
– När trycksandfiltren blir för smutsiga backspolar vi dem vilket sker på tidsinställning. Då vänder vi på flödet och blåser igenom vatten med en högre hastighet. Dels för att ta bort smutsen, dels för att göra sanden porös och fin igen.
De gemensamma spol- och slamvattentankarna är på cirka 20 kubikmeter vardera. Via dem leds vattnet till spillvattennätet.
Med hjälp av sex värmeväxlare tas värmen i det bassängvatten som är på väg att lämna systemet, det så kallade avblödningsvattnet, till vara.
– Vi räknat med att kunna höja temperaturen på det otempererade kallvatten som kommer in i systemet från 6 eller 8 grader till 18 eller 20. Det finns mycket energi återvinna i det vatten som är på väg att försvinna ut.
*Hur mycket?
– Då energin i allt avblödningsvatten värmeåtervinns behöver vi i princip inte tillföra någon ytterligare värme för spädvattnet. Vi har även värmeåtervinning i ventilationssystemet. Stora mängder energi återvinns. Verkningsgraden är runt 70 – 80 procent, säger Mats Karlsson.
– Vi beräknar att med hjälp av en effektivare vattenrening kunna minska energianvändningen i badhuset med 10 – 20 procent. Till det ska läggas att vi även byter till effektivare pumpar, ersätter lysrör med ledbelysning och en del annat. Den lägre energianvändningen betalar uppskattningsvis 20 – 30 procent av renoveringskostnaden över tid.
I reningsanläggningen är det installerat pneumatiska manöverdon.
– Orsaken till att vi har valt pneumatiska i stället för elektriska don är den fuktiga miljön, men också att de är snabbare.
Byggnadens sju luftsbehandlingsaggregat, varav sex har roterande eller fasta värmeväxlare, är placerade i det nybyggda fläktrummet i källaren eller på vinden beroende på vilken del av bygganden de servar.
– Ett av aggregaten har vätskekopplad värmeåtervinning. Det beror på att till- och frånluftsdelarna av platsskäl är placerade på olika ställen.
– Två av aggregaten är nya. Det ena servar bowlinghallen och har en kapacitet på cirka 3 500 l/s och det andra, som har en kapacitet på 2 400 l/s, servar vattenreningen.
*Simhallens aggregat?
– Det har vi inte bytt. Kapaciteten är på cirka 5 000 l/s vilket anses tillräckligt. Vi har dock rengjort och bytt kanaler och don.
Mats Karlsson berättar att badhusmiljön sliter hårt materialet.
– Det är hög korrosionsklassning, C4, och mycket galvaniserat, rostfritt och plast i rör, kanaler och liknande.
I anslutning till bassängerna har det byggts ett så kallat flexomklädningsrum med låsbara omklädningsbås med dusch för dem som inte kan eller vill byta om i herrarnas eller damernas omklädningsrum. Där har det även byggts nya handikappanpassade toaletter.
– I flexkorridoren, som har golvvärme, sätter vi in smarta blandare med sensorstyrning och snålfunktioner. Duscharna förses med 38-gradigt vatten för att inte riskera att någon ska skålla sig. Nattetid sker automatisk legionellaspolning.
Styrningen av simhallen i huvudsak ska ske lokalt.
– Stockholms stad har en central övervakning av bland annat sina sport- och idrottshallar via en webbportal. Personal vid fastighetsförvaltningens driftorganisation kan på distans följa simhallens vattenrenings- och fastighetssystemen. De kan även starta och stoppa fläktar och liknande. Men eventuellt justering av vattenreningen måste göras på plats.

Fakta: Simbassäng
Area: 312,5 kvadratmeter.
Volym: 750 kubikmeter.
Filtrerat flöde: 180 m3/h.
Vattentemp: 27°C.
Dimensionerande rumstemp: 29 °C.
Relativ fuktighet: 55 %.

Fakta: Undervisningsbassäng
Area: 50 kvadratmeter.
Volym: 45 kubikmeter.
Filtrerat flöde: 100 m3/h 
Vattentemp: 28 – 32 °C.
Dimensionerande rumstemp: 32 °C.
Relativ fuktighet: 55 %.

Fakta: Lekbassäng
Area: 55 kvadratmeter.
Volym: 19 kubikmeter.
Filtrerat flöde: 70 m3/h.
Vattentemp: 30 – 32 °C.
Dimensionerande rumstemp: 32 °C.
Relativ fuktighet: 55 %.

Mikael Bergling
Första publiceringTidningen Energi&Miljö 2021

Satsning på smartare fjärrvärme

Runt om i Sverige pågår utbyggnad av lågtempererad fjärrvärme. – Vi vill bland annat kunna använda mer spillvärme. På sikt handlar det om mycket...

Ingen konst att gömma tekniken

De flesta tekniska installationer i Liljevalchs nya konsthall på Djurgården i Stockholm är gömda, bland annat bakom digitala informationstavlor.   –...

Golvvärme lyfte Staffans kyrka

Domkrafter ”lyfte” Staffans kyrka i Gävle som fick en ny grundläggning. Därefter har det bland annat installerats vattenburen golvvärme i...

Lagarbete för högsta säkerhet

I Malmö byggs Sveriges största domstolsbyggnad. Det blir ett hus fullt av teknik och säkerhet. – Det är enormt mycket installationer, säger...

Ny godshamn söder om Stockholm

Mitt under coronapandemin, och efter fler års planering och byggande, har Sverige fått sin första nya godshamn på decennier. Det är en hamn full av...

Unik byggnad renoveras efter 100 år

I mer än hundra år har växter från världens alla hörn samlats, sorterats och analyserats av forskare i Botanhuset på Norra Djurgården i...

Kyldiskar kan balansera elnätet

Livsmedelsbutikers kyldiskar kan balansera elnätet, konstaterar Tommie Månsson i sin doktorsavhandling där han också visar hur...

Garageborrning efter smart energi

Garageborrning efter smart energi

Det fanns inte plats för tillräckligt många borrhål för geoenergi utanför Valandhuset mitt i centrala Umeå. Då bestämde man sig för att i stället...