Billigare skotta bort dyra halkolyckor

Vanliga olycksorsaker är att en gående halkat eller snubblat och tappat balansen. Under vintern orsakas nästan nio av tio fallolyckor i trafiken av halka på grund av is eller snö. De flesta, cirka 85 procent, inträffar i en tätort. Fotgängarna är den trafikantkategori som vid is/snöväglag drabbas av flest skador som kräver sjukvård.

Häromåret konstaterade forskaren Anna Arvidsson, tillsammans med en kollega på VTI, i en rapport att i kommuner där det läggs små resurser på vinterväghållning är ofta kostnaderna för fallrelaterade skador högre.

– Det finns ett tydligt samband mellan kostnaderna för vinterväghållningen och kostnaderna för skadade. Även om det i allmänhet är skattebetalarna som finansierar både vården och vinterväghållningen, tas pengarna ur olika påsar, säger Anna Arvidsson.

– Kommunerna betalar för vinterväghållningen, men får inte tillbaka pengarna i form av lägre vårdkostnader eftersom vården sköts av landstingen.

Ungefär 70 procent av de som skadas allvarligt i samband med fallolyckor i trafiken är kvinnor, varav en majoritet är över 55 år. De kroppsdelar som framför allt skadas är händer, armar och axlar. Andra utsatta delar är ben och höfter. Huvudskadorna svarar för knappt fem procent, men står för en femtedel av de mycket allvarliga skadorna.

Av samtliga huvudskador som inträffar i Sverige under ett år orsakas mer än hälften av fallolyckor i trafiken.

– Det går att göra väldigt mycket för att minska antalet skadade fotgängare. Vintertid är så klart en bra is- och snöbekämpning viktigt. Andra delar av året kan det till exempel handla om att vara noga med att städa bort höstlöven, ta upp rullgrus, laga hål och ta bort ojämnheter. Ungefär 80 procent av alla fallolyckor är relaterade till drift- och underhåll, säger Anna C Karlsson som är forskare på Chalmers.

– Det är också viktigt hur man utformar trafikmiljön. Jag har till exempel blivit mer tveksam till trottoarkanter. De ställer till med problem för många, inte minst för många äldre med rullator eller rullstol, men också permobiler.

I fjol kom vintern till Stockholm redan i början på november. På bara några timmar snöade stan igen. Busstrafiken fick ställas in, lastbilar blev stående utmed vägarna och personbilar fastnade i timslånga köer. Gående hade mycket svårt att ta sig fram säkert, många halkade och skadade sig.
Snöröjarna var snabbt ute, men det intensiva snöandet gjorde att det inte tog lång tid förrän plogade gator och trottoarer var fulla av snö igen.
Erik Söderberg, pressansvarig på Trafikkontoret i Stockholm, som bland annat ansvarar för stadens gator, trottoarer och parker, säger att man lärde sig mycket av fjolårets intensiva snöande.
– Vi och våra entreprenörer kan hantera en normal vinter. Men att höja beredskapen så mycket som krävs för att vi alltid, och på kort tid och oavsett snömängd, ska kunna transportera bort den mängd snö som faller, kräver extremt mycket resurser. Det blir helt enkelt för dyrt.

Mikael Bergling
Första publicering: Infrastruktursajten I Perspektiv