Stockholms undre värld

av | sep 22, 2021 | Infrastruktur, trafik & bostäder

Kärnkraftverk mitt i stan. 
Sopor som far fram i 70 kilometer i timmen. 
550 mil vatten- och avloppsnät. 
Välkommen till Stockholms undre värld. 

RUNT OM I Stockholm finns det en rad stationära sopsugar – som kan liknas vid stora centraldammsugare – och ännu fler är på väg att installeras. I underjordiska rörledningar, och i 70 kilometer i timmen, sugs sopor med hjälp av luftströmmar till terminaler där de packas i containrar för vidare transport till bland annat förbränning eller återvinning. Avståndet mellan inkast och terminal kan vara upp till två kilometer.
I dag är cirka 120 000 lägenheter i Stockholmsregionen kopplade till olika sopsugssystem, varav det största ligger i Husby-Akalla och omfattar 12 000 lägenheter. Fler är på väg. Nya stora områden, till exempel Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och Barkabystaden, ska förses med sopsugsystem som anses vara både ett miljövänligare och effektivare alternativ än att hämta soporna med traditionella sopbilar.

I början på andra världskriget byggdes under Hötorget Stockholms första större skyddsrum med plats för cirka 4000 personer. Idag används det som parkeringsgarage, Konserthusgaraget.

Ett drygt decennium senare började byggandet av fyra stora kärnvapensäkra skyddsrum i de centrala delarna av stan med plats för sammanlagt cirka 50 000 personer. I fredstid var tanken att skyddsrummen skulle användas som parkeringshus åt den framväxande bilismen (vilket de fortfarande gör): Johannes skyddsrum under S:t Johannes kyrka på Norrmalm, Skravelberget nära Stureplan, Klara skyddsrum under bland annat Sergels torg och Klara kyrka och Katarinaberget vid Slussen som var världens största atomsäkra skyddsrum med plats för 20 000 personer när det var klart i slutet av 1950-talet. Sex drygt 51 ton tunga detonationsportar, som stängs med hjälp av elektriska motorer, säkrar utrymmena mot omvärlden. Slussens nya bussterminal i Katarinaberget byggs under skyddsrummet.

2030 ska trafiken på tunnelbanans Blå linje från Kungsträdgården till Södermalm, Nacka och Söderort vara klar. De 11,5 kilometrarna byggs helt under jord. Sofia blir den första tunnelbanestationen på östra Södermalm. Söder om stationen delar sig tunnelbanan åt två håll: Nacka och Gullmarsplan. Station Sofia blir även Stockholms djupast belägna tunnelbanestation, cirka 100 meter under mark. På 30 sekunder ska snabbhissar ta resenärerna upp eller ner. Stationen kommer inte ha några rulltrappor.

2026 ska den nya avloppstunneln från Bromma till Stockholms Vatten och Avlopps anläggning i Sickla vara klar. Den 14 kilometer långa huvudtunneln kommer att vara 4,5 meter bred, 5 meter hög, ligga mellan 30 och 90 meter under marknivån och luta en promille (en meter per kilometer). Tunnelns lutning gör att avloppsvattnet kan rinna med självfall. När den nya avloppstunneln är klar stängs Bromma reningsverk.
Sicklaanläggningen är en del av Henriksdals reningsverk och ligger till största delen insprängt i berget under Hammarbybacken. Här sker i dag en första grovrening av avloppsvattnet från söderort innan vattnet förs vidare till Henriksdals reningsverk en bit bort för slutrening. För att kunna bygga ut och modernisera anläggningen håller cirka 530 000 kubikmeter berg – ungefär lika stor volym som Globen – på att sprängas ut.
Även själva Henriksdals reningsverk byggs om och moderniseras. När det arbetet är klart ska reningsverket ha kapacitet att rena avloppsvatten för 1,6 miljoner personer och vara Sveriges största.

550 mil är det kommunala vatten- och avloppsnätet i Stockholm och Huddinge. Det är betydligt längre än avståndet mellan Stockholm och Islamabad. Avloppsnätet är 330 mil långt och ledningsnätet för dricksvatten 220 mil.

25 meter under KTH på Östermalm i centrala Stockholm är platsen för Sveriges första kärnreaktor. 1950 började det delstatliga bolaget AB Atomenergi bygga Reaktor 1 (R1). Klockan 18:59 den 13 juli 1954 blev kärnklyvningen självgående. Den främsta uppgiften för forskningen vid R1 var att studera egenskaper hos neutroner och andra partiklar samt radioaktiv strålning. R1 var i drift till 1970 och revs 1982.
Idag används reaktorhallen som museum, kulturhus, seminarielokal och mycket annat. Mötet mellan vetenskap och konst står i fokus. Popikonen Madonna har spelat in en musikvideo här.

I ett bergrum under gymnasieskolan Östra Real på Östermalm ligger den största av Stokabs – Stockholms stads fibernätsbolag – sex knytpunkter för telekomtrafik. Bergrummet var från början avsett att fungera som reservbrandstation i kristider. Spillvärmen från anläggningen används till att delvis värma upp skolan ovanpå.

Stokabs totala fibernät är 9 645 kabelkilometer långt. Det motsvarar fågelvägen från Stockholm till Johannesburg i Sydafrika. Antalet anslutningspunkter – där flera olika fiberkablar kan kopplas upp mot fibernätet – är 22 900.

Under 1960- och 1970-talen fanns det planer på att flytta statliga verk och myndigheter från centrala Stockholm till en ny stadsdel söder om Kista. Någon ny stadsdel blev dock det inte.  Däremot en halvfärdig tunnelbanestation utan biljetthall, rulltrappor och liknande. Kymlinge, som spökstationen heter, ligger på Blå linjens Akallagren, mellan Hallonbergen och Kista.

200 meter är ”Suckarnas gång”, transportkulverten mellan Kronobergshäktet och säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt. Varje dag beträds den av häktade i sällskap med två eller flera kriminalvårdare.

Sju av riksdagens hus på och runt Helgeandsholmen och Gamla Stan binds samman genom ett cirka en kilometer långt kulvertsystem vilket gör det lättare för riksdagsledamöter, anställda och andra smidigt förflytta sig mellan husen. Kulvertarna används också för värme-, kyla- och elsystem. En av de dolda gångarna finns under bron över Stallkanalen och kallas för ”Rännarbanan”. Namnet lär anspela på att många ledamöter springer – ”ränner” – i gången när de har bråttom till kammaren, till exempel i samband med omröstning.

6000 meter är Citybanan, den modernaste järnvägstunneln i Stockholm, som invigdes 10 juli 2017.

Insprängt i ett bergrum i Farsta ligger Ågestaverken – Sverige första kommersiella kärnkraftverk och en del av det svenska kärnvapenprogrammet. R3 eller Adam, som verket också kallades för, var i drift under tio år, från mitten av 1960-talet till mitten på 1970-talet. När det byggdes sågs verket som en ”språngbrädan till en ny teknik i stor skala”. Att det överhuvudtaget projekterades var ett direkt resultat av den ”den svenska linjen”, det vill säga att parallellt ge billig kärnkraftsenergi till svenska hushåll och företag och förse försvaret med plutonium till atombomber. Ågestaverket levererade främst fjärrvärme till den nya och växande Stockholmsförorten Farsta, men även en del elenergi som matades ut på elnätet. I somras inleddes rivningen av verket som väntas pågå under fler år.

Den 231 meter långa, 4 meter breda och 3,9 meter höga Brunkebergstunneln går från David Bagares gata till Tunnelgatan genom Brunkebergsåsen i centrala Stockholm. Den invigdes 1886. Då kostade det två öre att passera genom tunneln. Idag är det gratis.

Muskö Örlogsbas i Haninge söder om Stockholm är i huvudsak insprängt i ett berg, tog 19 år att bygga och invigdes 1969. Den underjordiska anläggning är ungefär lika stor som Gamla Stan och innehåller bland annat dockor, verkstäder, förrådslokaler, ventilationsanläggningar, elverk, sjukhus och övervaknings- och ledningscentraler och en betydande del av den svenska marinstaben. Musköbasen anses vara en världens största underjordiska örlogsbaser.
Förutom sjövägen går det bara att ta sig till basen via en 2 895 meter lång tunnel som på det djupaste stället går 66 meter under fjärden.

14,3 kilometer är den längsta tunneln i Stockholms tunnelbanenät (sträckan Kungsträdgården- Hjulsta på Blå linjen). Näst längst är Gamla stan–Bergshamra: 8,5 kilometer.
Djupast liggande station är Kungsträdgården, plattformen är belägen 34 meter under marken.
I Västra skogens tunnelbanestation finns Sveriges längsta rulltrappa, 66 meter lång och med en lyfthöjd på 33 meter.
Totalt innehåller Stockholms tunnelbanenät 316 kilometer spår, 100 verksamma stationer, 210 broar med en total brolängd på 52,6 kilometer och en broyta på 99 000 kvadratmeter, 100 kilometer bergtunnel och 22 km betongtunnel.
Den äldsta tunnelbanesträckningen går mellan Slussen och Skanstull. Den öppnades 1933, men kördes då som spårvagn. Som tunnelbana betraktat togs den första sträckan i drift i oktober 1950: Slussen-Hökarängen.

2030 beräknas förbifart Stockholm vara klar. Av vägens 21 kilometer ska drygt 18 gå i tunnel som bland annat väntas innehålla cirka 20 000 belysningsarmaturer, 150 kilometer fiberkabel, 6 luftutbytesstationer för från- och tilluft, 150 variabla vägvisningsskyltar, 950 körfältssignaler och lika många detektorer. Exempel på andra långa tunnlar i Stockholm är Årstatunneln 3,8 kilometer 23 och Gärdestunneln på 3,6 kilometer.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen STHLM 2020.

 

Garageborrning efter smart energi

Garageborrning efter smart energi

Det fanns inte plats för tillräckligt många borrhål för geoenergi utanför Valandhuset mitt i centrala Umeå. Då bestämde man sig för att i stället...

Staten satsar allt mindre på vägarna

Staten satsar allt mindre på vägarna

Staten satsar allt mindre på investeringar och underhåll av vägnätet. Sedan mitten av 1990-talet har anslagen per körd mil minskat med mer än 30...

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Krockskadade bilar som skrotas i USA säljs vidare till ovetande svenska bilister.  Trots att Transportstyrelsen vet vilka bilarna är, informeras...

Rekordstort antal viltolyckor

Rekordstort antal viltolyckor

Antalet viltolyckor ökar dramatiskt och väntas i år slå nya rekord. Viltstängsel och smarta djurpassager utmed de mest utsatta vägarna kan mer än...

Stan är full av vatten

Stan är full av vatten

Vattnet är en av Stockholms främsta identitetsbärare.– Men vi kan bli betydligt bättre på att utnyttja det än vad vi är idag, säger Stockholms...

Det går att bygga till lägre hyror

Det går att bygga till lägre hyror

Det går att bygga nytt till lägre kostnader och ta ut lägre hyror än vad många allmännyttiga bostadsbolag gör i dag. Gemensam upphandling,...

Bankerna gör rekordvinster på bolån

Bankerna gör rekordvinster på bolån

Under de senaste tio åren har bankernas bruttomarginal på bolån ökat med mer än 600 procent. – Bankerna tjänar idag mycket pengar på bolånen. Som...