Livsfarliga bilar säljs i Sverige

sep 9, 2021 | Infrastruktur, trafik & bostäder

Krockskadade bilar som skrotas i USA säljs vidare till ovetande svenska bilister. 
Trots att Transportstyrelsen vet vilka bilarna är, informeras inte svenska konsumenter.

En del av bilarna har varit inblandade i olyckor, andra kan ha skadats i samband med de omfattande stormar och översvämningar som har drabbat USA under senare år. Gemensamt för samtliga fordon är att de av amerikanska försäkringsbolag bedöms så skadade att det inte har varit lönt att laga dem. Men i stället för att destrueras säljs bilarna till köpare i bland annat Europa.
– Transportstyrelsen skulle kunna bidra till att vi får hejd på den här verksamheten. Men det gör man inte. Från försäkringsbranschens bilförsäkringskommitté vill vi att Transportstyrelsen i samband med ursprungskontroll även gör en slagning mot Carfax för att ta reda på om bilen har varit inblandad i en allvarligare krock, om den varit registrerad som skrotad eller liknade. Det är uppgifter som sedan bör läggas in i vägtrafikregistret, säger Dan Falconer som är motorspecialist på försäkringsbolaget If.
– Det skulle underlätta mycket för potentiella köpare av begagnade bilar, försäkringsbolag, polis och många andra om det genom en enkel kontroll mot vägtrafikregistret gick att se om en bil har varit krockskadad.
Stefan Brala, specialist på motorförsäkringar på försäkringsbolaget Trygg-Hansa, berättar att det även för en expert kan vara svårt att med blotta ögat avgöra om en bil varit inblandad i en kollision.
– Har bilen varit med om någon av de stora översvämningarna i USA och hamnat under vatten är det ännu svårare. Elektronikskadorna kan komma långt senare. Det borde vara mycket enklare för den som ska köpa en begagnad bil att ta reda på bilens historik.
Kjell-Åke Sjödin, expert på Transportstyrelsens vägtrafikregister, säger att Transportstyrelsen i samband med ursprungskontroll av en USA-importerad bil bland annat kontrollerar vilka uppgifter Carfax har om bilen och dess historia.
– Vi överlämnar därefter informationen till det besiktningsföretag som ska besikta bilen i Sverige i samband med inregistreringen. Samma sak gäller de uppgifter vi får fram genom att exempelvis googla bilens chassinummer. Har vi uppgifter om bilen som vi vill att besiktningsföretaget kontrollerar lite extra, meddelar vi även det.
– Vid registreringsbesiktningen kan besiktningsföretagets personal, som ju faktiskt är de som ser bilen, sedan kontrollera om exempelvis reparationer har gjorts på ett bra sätt.
Genom att röntga svetsar eller liknande? 
– Nej, det tror jag inte. De gör nog bara det man kan göra visuellt eller med enkla medel.
Om jag är spekulant på en USA-importerad bil, kan jag då hos er få information om bilen varit exempelvis krockskadad? 
– Nej. Det har till och från diskuterats om man skulle registrera sådana uppgifter. Men hittills har svaret blivit nej.
– Man ska komma ihåg att det inte är fult att reparera en bil, bara man gör det på ett bra och professionellt sätt.
Eftersom ni redan har informationen kan ni väl lika gärna lägga in den i vägtrafikregistret? 
– Men bilen kan ju vara professionellt reparerad. Hur ska man då informera om det? Informationen i Carfax kan dessutom vara tio år gammal.
– Men får vi in ett registreringsdokument från USA där det står ”junk” eller motsvarande godkänner vi inte bilen i samband med ursprungskontrollen. Då är det stopp redan där.
Kjell-Åke Sjödin berättar att det direktimporteras drygt 20 000 bilar per år till Sverige.
– De flesta kommer från andra EU-länder, framför allt Tyskland och Italien, men även från de baltiska staterna. 550 fordon per år stoppas för att de inte har rätt dokument och för att vi inte vill att de ska komma in i Sverige.
Köper du en bil som tidigare har varit krockskadad kan du bli utan ersättning från ditt försäkringsbolag vid en olycka. Även om du inte visste att bilen har varit krockskadad.
Dan Falconer på försäkringsbolaget If berättar om försäkringstagare som trott att deras USA-importerade bilar var värda ett par hundra tusen kronor, det vill säga det som de köpt bilarna för av svenska bilhandlare.
– När bilarna, efter att ha varit inblandade i krockar i Sverige, skulle lagas konstaterade verkstäderna att det var frågan om mer eller mindre skrotmässiga bilar.
Vad hände då? 
– Vi löste in bilarna, men inte för några stora pengar utan för marknadsvärdet.
– De som trodde att de gjorde en bra affär när de köpte bilarna blev alltså i verkligheten lurade och blåsta på sina pengar. Det är tragiskt.

På ytan ser bilarna fina ut – men de kan vara livsfarliga vid en krock.
– Som konsument är det oerhört svårt att bedöma om en bil är korrekt reparerad eller inte. Därför ska man vara försiktig med krockskadade bilar, säger Anders Kullgren som är professor i trafiksäkerhet vid Chalmers tekniska högskola och forskningschef på Folksam.
Moderna bilar är fulla med komplicerade säkerhetssystem, till exempel smarta deformationszoner, krockkuddar och avancerad elektronik. Det är system som förlorar i effektivitet vid en allvarlig kollision.
– Har deformationszonerna och de bärande delarna i bilen skadats krävs speciell kompetens för att utföra reparationer. I många fall går dessa skador inte att reparera utan bilen måste skrotas. En del av de reparationer som vi har sett har varit direkt trafikfarliga och inte i linje med fabrikantens anvisningar, säger Stefan Brala som är specialist på motorförsäkringar på Trygg-Hansa.
– Jag vet exempel när tre eller fyra krockskadade bilar satts ihop till en som sedan sålts vidare.
Dan Falconer, motorspecialist på If:
– Det här är bilar som inte bör finnas på de svenska vägarna. De kan inte bara skada de som åker i dem, utan även andra trafikanter.
Experter säger att bilarna ofta ser bra ut vid en ytlig kontroll. Många går igenom en vanlig besiktning utan problem.
– När du köper den här typen av bilar får du ofta inte veta om de har varit inblandade i en allvarlig olycka eller inte, säger Anders Kullgren.
– Dessutom, när du reparerar och byter ut väsentliga delar i en bil, bygger du in ett osäkerhetsmoment. Det är ofta svårt att riktigt veta hur reparationen fungerar trafiksäkerhetsmässigt. Det blir inte samma säkerhet i en krockskadad bil som i en bil som inte är krockskadad.
Lars Carlsson, bilteknisk chef på Folksam, säger att den som trots allt funderar på att köpa en bil som har varit inblandad i en allvarlig olycka, bör låta undersöka den av en märkesverkstad.
– Finns all utrustning som ska vara där, exempelvis krockkuddar? Att släcka felkoder är enkelt och inte samma sak som att inte felen är kvar. En märkesverkstad kan också gå igenom bilens dator och upptäcka om krockkuddarna har slagits ut och då bör man fundera på varför.
– Man bör också noga undersöka bilens bakgrund. Kostar den 100 000 kronor mindre mot vad en liknande bil brukar göra, bör man fundera över varför.

Strax före jul köpte Bengt en begagnad USA-importerad Ford Mustang. – Säljaren berättade inte att bilen hade varit vattenskadad. Men jag frågade å andra sidan inte, vilket jag kanske borde ha gjort, säger han.
Bengt berättar att han under hösten funderade på att byta ut sin Ford Mustang från 2006 mot en lite nyare.
– Jag letade runt på nätet. På bilweb.se hittade jag en annons för en bil som såg bra ut. Strax före jul åkte jag upp till Stockholm för att titta på bilen, en Ford Mustang V6 cabriolet av årsmodell 2012 som hade gått 3 000 mil, hos en bilfirma.
Hur verkade den? 
– Hur bra som helst. Jag undersökte den så gott jag kunde. När allt ser bra ut finns inte så mycket annat att göra. Möjligen tyckte jag att priset var lite lågt. Men det är andra sidan svårt att exakt veta vad en bil är värd. Och jag ville ju göra en bra affär.
Efter några dagar körde en representant för bilfirman den nya bilen till orten där Bengt bor.
– Med sig tillbaka fick de min gamla Ford Mustang som jag lämnade i inbyte. Den hade gått 10 000 mil och jag ville byta upp mig till något nyare.
– Det här är en ren lyxgrej för mig. På sommaren, när solen skiner och det är fint väder, kör jag kanske några hundra mil med Mustangen. Övrig tid får den stå i garage.
Hur går den nya bilen? 
– Det vet jag inte. Jag har bara kört den några kilometer. Men försäljaren sa att den går bra och det får jag tro på. Den tidigare svenske ägaren hade kört den försiktigt.
Vet du att den har varit vattenskadad i USA? 
– Nej. Hos bilfirman såg jag Carfax uppgifter om bilens historik, men det var bara svenska uppgifter.
Enligt Carfax bedömdes bilen i oktober 2012, på grund av omfattande vattenskador, som ”total loss vehicle” av det amerikanska försäkringsbolag som den var försäkrad i.
I april 2013 exporterades den till Sverige.
– Det kom som en överraskning för mig. Jag har testat all elektronik i bilen, det är ju sådant som kan ta skada av vatten, och den fungerar. Jag får se hur det blir i sommar.
– Med tanke på att affären gick så väldigt snabbt, och att jag fick så bra betalt för min gamla bil, blev jag en stund orolig för att det skulle vara något fel på bilen. Men säljaren sa inget. Å andra sidan bör man som köpare nog vara lite mer på tårna än vad jag var och kolla bättre.

Mikael Bergling
Första publicering: 
Tidningen Motor 2017.

 

Så byggs smartare gator

En ny designguide ska underlätta för smartare användning av städernas gatunät.– Gatorna ska vara till för alla, inte bara bilar, säger KTH-forskaren...

Ny stadsdel med eget energisystem

Byggnaderna i Örebros nya stadsdel Tamarinden ska producera och dela energi med varandra i ett lokalt mikronät. – Det ska minska både...

Uppmärksammat kollektivhus blir kvar

Helsingborgshems uppmärksammade kollektivboende ”Sällbo” permanentas vid årsskiftet.– Det bidrar till minskad ensamhet och ökad inkludering, säger...

Simhallsrenovering för miljarder

Till sommaren ska renoveringen av simhallen i Högdalen i södra Stockholm vara klar. Det är en ombyggnad som fördyrats och dragit ut på tiden. – Men...

Ny godshamn söder om Stockholm

Mitt under coronapandemin, och efter fler års planering och byggande, har Sverige fått sin första nya godshamn på decennier. Det är en hamn full av...

Garageborrning efter smart energi

Garageborrning efter smart energi

Det fanns inte plats för tillräckligt många borrhål för geoenergi utanför Valandhuset mitt i centrala Umeå. Då bestämde man sig för att i stället...