Trots kötider på ibland flera år är det få allmännyttiga bostadsföretag som i år kommer att färdigställa och hyra ut nya studentbostäder, visar en ny kartläggning.
I sin senaste bostadsmarknadsenkät konstaterar Boverket att det i mer än hälften av Sveriges högskolekommuner, och på samtliga större högskoleorter, råder brist på studentbostäder. Tre fjärdedelar av alla campusstudenter bor i städer där det tar minst en termin, ofta betydligt längre tid, att få tag på en egen bostad, berättar Jacob Adamowicz, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer (SFS).
Hur stor är bristen på studentbostäder?
– Det är svårt att säga exakt. Det finns cirka 350 000 universitets- och högskolestudenter i Sverige, men bara 100 000 studentbostäder. Det, tillsammans med att det i många städer är mycket långa köer till studentboende, ger en antydan om problemets storlek.
– Byggandet av nya studentbostäder har inte på långa vägar hängt med utbyggnaden av den högre utbildningen. Det krävs ett ökat byggande under lång för att vi ska komma ifatt de stora brister som framför allt uppstod åren 2008-2013. Då byggdes det färre än 500 studentbostäder per år i Sverige.
Studentkårsordförande runt om i Sverige som Dagens Samhälle pratat med vittnar om hur studenter tvingas tacka nej till utbildningsplatser eller hoppa av påbörjade studier för att de inte har någonstans att bo.
– Det händer framför allt i samband med höstterminsstarten. Det ser lite bättre ut nu under vårterminen, men fortfarande är det brist på studentbostäder. Det byggs helt enkelt för lite, säger Daniel Lindblom, ordförande i Umeå studentkår.
I Stockholm får studenterna räkna med att köa i flera år för att få en studentlägenhet.
Johan Blixt, ordförande i Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO), berättar att det i Stockholmsområdet krävs cirka 300 dagars köande för att få tag på ett korridorsrum och mellan tre och fyra år för en studentlägenhet.
– Det gör att många jagar runt på en andrahandsmarknad och betalar ockerhyror. Kunskapslyftet och utbyggnaden av högskolan borde följas av ett studentbostadslyft.
I DS enkät till de allmännyttiga bostadsföretagen som är medlemmar i Sabo svarade 155 bolag att de i år kommer att färdigställa och hyra ut nya lägenheter.
Ett av tolv bolag som har nya studentlägenheter på programmet är Växjöbostäder, som räknar med att i år hyra ut 248 nya studentbostäder, 240 ettor och åtta tvåor.
– Det är samtliga lägenheter som vi kommer att göra klara i år, berättar vd Maria Säterdal.
– Det finns ett behov av fler studentbostäder i Växjö. När universitetet växer behöver också antalet studentbostäder göra det. 2016 byggde vi 112 stycken.
Snitthyran för de nya lägenheterna är 2 490 kronor per kvadratmeter och år. Månadshyra för en etta på 27 kvadratmeter blir 5 700 kronor, det vill säga mer än hälften av vad studenterna får i studiemedel (lån och bidrag) vid heltidsstudier.
– Vi har försökt att göra lägenheterna så yteffektiva som möjligt. På delar av beståndet har vi gått ifrån ägardirektivet om ökad tillgänglighet för att kunna hålla nere hyrorna. Men nytt kostar alltid mer än begagnat.
Går det inte att bygga billigare?
– Vi är inte nöjda med den prisbild som finns i byggbranschen. Men detta är vad det just nu kostar att bygga små lägenheter Växjö, och det är trots allt en lägre kostnad än vad andra bygger studentbostäder för i Sverige. Vi är kända för att bygga till låga produktionskostnader, säger Maria Säterdal.
Uppsala är en av de högskoleorter där det är svårast att hitta en studentbostad inom rimlig tid. Trots det kommer inte Uppsalahem att ha några nya studentbostäder klara för inflyttning i år.
– Det beror till viss del på slumpen. Häromåret blev vi klara med 330 nya studentbostäder. I år startar vi ett projekt med 130 studentbostäder och nästa år ett med 195. Vi har därutöver planer på ytterligare nästan 500 nya studentbostäder under de kommande fyra fem åren, säger vd Stefan Sandberg.
Det är bostäder som behövs, menar Max Stenberg, ordförande i Uppsala studentkår.
– Den genomsnittliga kötiden för en studentbostad i Uppsala är 92 veckor, enligt en undersökning från 2016. Många som inte har kontakter, pengar eller tur tvingas bo på väldigt konstiga sätt. Det händer att studenter hoppar av sina studier och flyttar hem för att de inte har någonstans att bo.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Dagens Samhälle
