Låg andel behöriga lärare i små skolor

jul 10, 2022 | Utbildning

I många mindre skolor är färre än hälften av lärarna legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne. 
– Orimligt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson som vill göra det svårare att anställa obehöriga lärare.

EN BYSKOLAS VARA eller icke vara är för många en betydligt större fråga än var barnen ska utbildas, restider och trygga undervisningsmiljöer. Den handlar även om identitet och förutsättningarna för en levande landsbygd.
För kommunalpolitiker som vill lägga ner landsbygdsskolor är det tyngsta argumentet ofta ekonomiskt. Små skolor är i allmänhet dyrare i drift än större, vilket bland annat förklarar det bristande intresset från de stora privata skolkoncernerna för att driva små skolor på landsbygden.
Mer sällan diskuteras de pedagogiska effekterna av att en skola läggs ner eller blir kvar.
En stor andel av Sveriges grundskolor är små eller mycket små. Mer än en fjärdedel har färre än 100 elever.
Lee Gleichmann Linnarsson, undervisningsråd på Skolverket, säger att forskningen inte kan peka på något enkelt samband mellan skolors storlek och kvaliteten på undervisningen.
– Däremot vet vi att lärarnas professionalitet och kompetens har stor betydelse och att det är viktigt med behöriga och legitimerade lärare. Små skolor på landsbygden har ibland svårare att rekrytera behöriga lärare än större skolor i städerna som kanske dessutom ligger i närhet av lärarutbildningar, vilket är en viktig rekryteringsfaktor. Samtidigt kan det finnas fördelar med små skolor. Vissa elever kan till exempel gynnas av att gå i en mindre skola.
För en del familjer står valet mellan att deras barn å ena sidan tillbringar rimlig lång tid på skolbussen och utbildningens kvalitet i form av behöriga lärare å den andra.
– Jag förstår om föräldrar inte vill att yngre barn ska behöva pendla långt till skolan, men man ska samtidigt vara klar över att det kan få stora konsekvenser för elever att inte ha tillgång till behöriga lärare. Det är ett svårt dilemma som jag inte vet hur man ska lösa.
*Den som vill bo i glesbygden får kanske acceptera lägre kvalitet på skolan?
– Nej. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
Flera bedömare som vi har talat med menar att små skolors framtid och möjligheter att rekrytera legitimerade och behöriga lärare är en växande fråga, framför allt på landsbygden.
– Men den handlar inte bara om skolor och behöriga lärare, utan även om landsbygdens utmaningar generellt. Det är ingen fråga som skolan kan lösa själv. Det är en bredare politisk fråga, säger Carl-Henrik Adolfsson som är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
*Finns det en nedre gräns för hur liten en skola kan vara och ändå erbjuda en bra utbildning?
– Var gränsen går är svårt att säga. Det vi vet är att kvaliteten på undervisningen är en helt avgörande faktor för elevers lärande och måluppfyllelse. Att eleverna i sin undervisning får möta en utbildad lärare är helt centralt. Men precis som det finns små skolor med en hög andel behöriga lärare, finns det stora skolor med låg andel.
– Mindre skolor, i synnerhet på landsbygden, kan däremot tänkas vara mer sårbara om en behörig lärare exempelvis slutar. På samma sätt vet vi att det är viktigt för lärare att ha kollegor att utbyta erfarenheter och diskutera undervisningen med. När det gäller att bedriva skolutveckling behövs det med andra ord en viss kritisk massa av lärare. 

ENLIGT SKOLVERKETS SENASTE statistik (läsåret 2021/2022) finns det i Sverige 1 640 grundskolor med färre än tio lärartjänster (heltidstjänster), 1 282 kommunala, 352 privata, 6 statliga och 1 regional.
*I 36 procent av de privata skolorna är lärarbehörigheten mätt i andel legitimerade lärare med behörighet i minst ett undervisningsämne lägre än 50 procent. Motsvarande andel i de kommunala skolorna är 14 procent.
*I 12 procent av de privata skolor som har fler än 20 lärartjänster är lärarbehörigheten lägre än 50 procent. Motsvarande andel i de kommunala skolorna är fyra procent.
*Många små skolor med låg behörighet ligger på landsbygden, men långt ifrån alla.
Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) säger att det kan vara svårt för små grundskolor med mycket få lärare att klara lärarbehörighet i alla ämnen.
– Då behöver man väldigt välutbildade lärare.
Ett tydligt resultat av skolsegregationen är, enligt Lina Axelsson Kihlblom, att det är enklare att rekrytera lärare till visa skolor samtidigt som det är svårare till andra.
– Skolor med många akademikerbarn har det lättare, vilket gör att det är lättare att rekrytera lärare till skolor i större städers väletablerade bostadsområden. Lärarbristen är inte bara en fråga mellan landsbygd och stad eller storlek på skolor.
– Vi har haft en tydlig lärarbrist under flera år. Även om den har blivit mindre är det de skolor som generellt har svårast att rekrytera lärare som är de stora förlorarna.
*Får vi acceptera att det av geografiska skäl är lägre behörighet på vissa skolor?
– Det kan vi inte göra. Det är väldigt viktigt att man arbetar med attraktiviteten. En del kommuner är väldigt framgångsrika på det här området, andra är mindre framgångsrika.
*Finns det en nedre gräns i antal lärare för att en skola ska fungera?
– Det är en bedömning som Skolinspektionen har att göra. Den har i uppdrag att ständigt göra kvalitetsgranskningar och inspektera enskilda skolor. Det är självklart att behörighet och hur man säkerställer kvalitet i undervisning och betygssättning är frågor att undersöka.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill se över skolors möjligheter att använda sig av olegitimerade lärare.
– Menar man allvar med att alla elever ska få undervisning av legitimerade och behöriga lärare behöver man titta på regelverket och se om det går att anpassa det till det som gäller för andra legitimationsyrken. Vad jag vet anställs det till exempel inga olegitimerade sjuksköterskor, läkare eller tandläkare. Så länge det är möjligt att visstidsanställa olegitimerade kommer man naturligtvis att använda sig av den möjligheten och det vi kallar lärarsegregation kommer att spä på den segregation vi i övrigt ser i svensk skola.
Peter Fredriksson säger att den nuvarande lärarbristen gör att det på kort sikt inte går att genomföra en eventuell skärpning av regelverket.
– Men det vore intressant att utreda en skärpning som gör att lärare måste vara legitimerade för att arbeta i skolan. Det är dock ingen fråga för Skolverket.
– En skärpning av kraven skulle tvinga både stat och huvudmän att vidta mer kraftfulla åtgärder, men också tvinga dem som i dag jobbar som obehöriga att komplettera sin utbildning för att kunna bli legitimerade. Det skulle också tvinga skolorna att se över organisation och arbetsfördelning och bättre använda de resurser och kompetenser man har.
*Är fjärrundervisning en väg att öka tillgången till behöriga lärare i mindre skolor på landsbygden?
– Det kan det vara, men ambitionen måste vara att alla elever i sin undervisning möter legitimerade och undervisningsskickliga lärare och det helst inte sker via fjärrundervisning. Det bästa för eleverna är att möta en lärare i klassrummet.

VITTANGI MED 760 invånare ligger utmed E45, åtta mil sydost om Kiruna och alldeles vid Torne älv. När Siv-Britt Mangi 1980 gick ut nian på Vittangi skola hade byn 1 195 invånare. Högstadiet bestod av tre klasser i varje årskurs. I dag ryms hela skolan med drygt 100 elever fördelade på F–9 i det tidigare högstadiet.
– De elever som bor längst bort har cirka sex mil till skolan enkel resa. För att komma hit behöver de först skjutsas av föräldrar eller andra innan de plockas upp av skolbussen, säger Siv-Britt Mangi som förutom att vara rektor för sin gamla skola även är rektor för skolan i Svappavaara.
– Det är en F–4-skola. Den har tidigare även haft årskurs 5 och 6, men detta läsår lyckades vi inte få tag på tillräckligt med personal. Eleverna i årskurs 5 och 6 går i stället i Vittangi skola. Vi får se om vi får tag på lärare till hösten.
För drygt ett år sedan återvände Siv-Britt Mangi till Vittangi skola efter att under de senaste decennierna ha arbetat som lärare och rektor i Piteå, Pajala, Kiruna och Övertorneå.
Enligt Skolverkets statistik är lärarbehörigheten på skolan mycket låg.
*I mitten på februari i år var knappt 35 procent av lärarna i årskurs 1–3 legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne.
*Motsvarande andel för dem som undervisade på mellanstadiet var drygt 3 procent och 5,5 procent på högstadiet.
– Vi har en väldigt låg behörighet, även om en lärare som tidigare var obehörig är på väg att få sin legitimation och kommer att vara behörig i svenska, engelska och franska. Vi har också en lärare som är föräldraledig.
*Hur blir det till hösten?
– Jag vet inte. Kiruna kommun har haft ute en gemensam annons för alla kommunens skolor. Den gav inga sökande till Vittangi. Vi ska nu gå ut med egna annonser.
– Vi har inte bara problem med att rekrytera behöriga lärare, utan personal överhuvudtaget. Många vill i stället arbeta för LKAB som i regel betalar betydligt bättre. Den som vill flytta hit har dessutom svårt att hitta en bostad.
Siv-Britt Mangi tror ändå att Vittangi skola kommer att överleva. Avstånden är för stora för att unga elever ska kunna pendla till exempelvis Kiruna.
– Att Vittangi är en så pass stor ort och ligger geografiskt i en sådan position som den gör bidrar också. Dessutom ökar antalet barn i förskolan.

Fakta: Vittangi skola
*Antal lärartjänster (omräknat till heltid): 10.
*Andel med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne: 15,4 %.
– Lärare 1–3: 34,7 %.
– Lärare 4–6: 3,1 %.
– Lärare 7–9: 5,5 %.
– I engelska: 23,4 %.
– I matematik: 15,6 %.
– I svenska: 18,0 %

Fakta: Anställning av olegitimerade lärare
*Huvudregeln är att alla som undervisar i skolan ska vara legitimerade och behöriga i det ämne de undervisar i.
*Undantag från legitimationskravet vid vidareanställning gäller bland annat för den som ska undervisa på engelska i andra ämnen än språk (till exempel Internationella engelska skolan) och i en Waldorfskola.
*Lärare som inte har legitimation och rätt behörighet kan bli anställda för ett år i taget om det inte går att anställa någon lärare som har legitimation och rätt behörighet.

Därutöver finns det ytterligare specialregler.

Fakta: Små skolor
Antal grundskolor med färre än tio lärartjänster (heltid): 1 640.
– Varav kommunala: 1 282.
– Varav enskilda huvudmän: 352.
– Varav statliga: 5.
– Varav regionala: 1.
Andel skolor med färre än 50 procent lärarbehörighet (av grundskolorna med färre än tio lärartjänster (heltid)):
– Kommunala: 14 %.
– Enskilda huvudmän: 36 %

Fakta: Stora skolor
Antal grundskolor med fler än 20 lärartjänster (heltid): 1456. 
– Varav kommunala: 1 297.
– Varav enskilda huvudmän: 159. 
Andel skolor med färre än 50 procent lärarbehörighet (av grundskolorna med fler än 20 lärartjänster (heltid)): 
– Kommunala: 4 %.
– Enskilda huvudmän: 12 %.

Uppgifterna gäller läsår: 2021/2022. Med lärarbehörighet avses andel legitimerade lärare med behörighet i minst ett undervisningsämne (heltidstjänster).
Källa: Skolverket, SCB, Kolada m fl.

Mikael Bergling
Första publicering:
 Tidskriften Skolvärlden 2022.

Stor brist på elevstöd

Stor brist på elevstöd

Två av tre lärare i grundskolan anser att elever som är i behov av stödinsatser får det i för liten utsträckning eller inte alls. Mer än hälften av...

Lärare arbetar gratis en månad per år

Lärare arbetar gratis en månad per år

Lärares undervisningstid och arbetsbelastning ökar – trots löften om motsatsen. Många lärare undervisar betydligt mer än vad de får betalt för. Ofta...

Här går flest i friskolor

Här går flest i friskolor

Varannan grundskoleelev i Upplands Väsby går i en friskola.Det är högst andel i Sverige.– Den kan öka ytterligare. Det viktiga är föräldrar och...

Tuff arbetsmiljö för många lärare

Tuff arbetsmiljö för många lärare

Tre av fyra lärare anser att deras arbetsbelastning är för hög och åtta av tio att jobbet är psykiskt påfrestande. En stor del av lärarna har små...

Skolkoncernerna allt större och rikare

Skolkoncernerna allt större och rikare

Bakom nästan två av tre nya privatskolor står någon av friskolekoncernerna. – Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna, säger Håkan...

Stora skillnader i skolresultat

Stora skillnader i skolresultat

Trots att det geografiska avståndet mellan Sjöbo och Lomma bara är några mil, skiljer det mycket i skolresultat. I Lomma kan nästan alla elever som...

Från Waldorf till börsen

Från Waldorf till börsen

Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och...

Ökande skillnader mellan skolor

Ökande skillnader mellan skolor

Den svenska grundskolan glider allt mer isär, både socialt och geografiskt. I en del kommuner är nästan alla högstadielärare legitimerade och...

Kvarts miljon underkända elever

Kvarts miljon underkända elever

Under de senaste tio åren har 142 597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat...