Genom att åberopa ett nära 200 år gammalt avtal slipper kungen offentlig granskning av hur han använder det statliga bidraget.

Avtalet ingicks den 1 december 1809 mellan Karl Xlll och riksdagen, som då bestod av de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder.
En majoritet av svenskarna fanns inte representerade i riksdagen.
Bakgrunden till överenskommelsen, vilken nedtecknades i en 17 sidor lång skrivelse från ständerna till kungen, var statens usla ekonomi.
Uppgörelsen gick ut på att staten skulle få ”ett antal kungsgårdar ochkungsladugårdar och därtill hörande hemman och lägenheter” av kungen. I ersättning skulle denne få rätten att disponera slotten samt ett årligt apanage som bestämdes till 270 000 riksdaler inklusive havre, hö och halm för 150 hästar samt medel för inköp av nya hästar.
Anslaget skulle vara till kungens fria disposition ”efter som Kongl Maj:s i nåder för gott synes” och utan krav på redovisning. I uppgörelsen ingick också att kungen för ”evärderlig tid” skulle få disponera ett antal namngivna slott för ”sin bekvämlighetoch sitt höga nöjes skull”.
Vid 1840/1841 års riksdag delades anslaget till i kungen upp i två poster — hovstaten och slottsstaten. Av den första posten krävdes ingen redovisning men för den andra skulle det avges ”redovisning, underkastad granskning av rikets ständer och deras revisorer samt Kungl. Kammarrätten”.
Samma uppdelning gäller än, även om det i dag är en större andel som tillhör slottsstaten än vad det var från början.
Avtalet har förnyats vid varje trontillträde.
– Det började med att man gjorde en post för ved. Sedan förde man över slotten och därefter även över husgerådskammaren till slottsstaten, säger Gunnar Brodin, som nyligen gick i pension efter åtta år som riksmarskalk.
Han anser att det i och för sig inte skulle vara några problem att gå vidare ochoffentligt redovisa riksmarskalksämbetets verksamhet.
– Men till slut blir det bara kvar en liten bit, hans lön, och då är han en vanlig löntagare.
Är kungen rädd för det?
– Rädd och rädd. . . Det innebär ju att man frångår den ursprungliga överenskommelsen som fortfarande gäller. Kungen tycker att det är bra som det är nu.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningarnas Telegrambyrå (TT) 2003