Bostadskrisen: Läget är akut


av | jan 1, 2019 | Infrastruktur, trafik & bostäder

De senaste årens stora ökning av antalet sociala och kommunala kontrakt är ett uttryck för att välfärdspolitiken inte fungerar.
– Det är alldeles för många människor som lever i utanförskap och hemlöshet. Det måste till en förändring, säger Reinhold Lennebo som är vd för Fastighetsägarna.


Han menar att den sociala bostadspolitiken bör vara en del av välfärdspolitiken.
– Det är den inte i dag. Vi behöver hantera frågor kring exempelvis trygghet, välfärd, arbetslöshet, integration och bostäder i ett sammanhang. De hänger nämligen ihop. Det här är lite som ett korthus. Rycker vi i fel kort kan hela huset rasa.
*Har samhället ett ansvar för att alla har någonstans att bo?
– Kärnan i den sociala bostadspolitiken är att vi ska kunna erbjuda alla en bostad. Samtidigt är frågan komplex och har även att göra med integration, arbetsmarknad och ytterst hur vi hanterar varandra som människor. I min värld ska en fungerande social bostadspolitik även bidra till integration, trygghet, arbetstillfällen och att fler får chans att förverkliga sin livsdrömmar.
*Fungerar det så i dag?
– Nej, långt därifrån och det beror bland annat på fragmentiseringen.

*Vad bör man göra?
– Jag tror inte att någon har svaret. Det som nu behövs är att vi – alla aktörer – diskuterar dessa frågor öppet och i ett större perspektiv. Nya idéer och lösningar behöver komma fram och prövas. Dagens metoder fungerar ju inte.
*Beror inte den ökade hemlösheten främst på bostadsbristen?
– Jo, men också på att vårt sociala skyddsnät inte är tillräckligt starkt. Många av dagens hemlösa är vare sig narkomaner och eller socialt utslagna, utan ”vanliga” människor som inte kan leva på sina inkomster.
– Men eftersom de flesta av oss har en bostad, verkar det som om det inte gör så mycket om tio procent inte har det. Så länge det går bättre för många, tycks det bli allt lättare att leva med att några har det dåligt. Jag tycker inte att vi ska acceptera det.


*Vem är ansvarig för att det bedrivs en social bostadspolitik?
– Även om staten och kommunerna har det yttersta ansvaret, tycker jag att också fastighetsbranschen har ett ansvar.
– Flera privata fastighetsägare har tagit rollen som samhällsaktör genom att rekrytera lokalt, göra avtal med socialtjänsten, relationsförvaltning och ett engagemang i hyresgäster som kämpar. På
flera håll är privata fastighetsägare engagerade i så kallade BIDs – Business Improvement District – där samverkan för social hållbar- het är ett dominerande inslag. Det är uppenbart att det moderna fastighetsägandet får ett allt större inslag av samhällsagerande. Det är bra.


– Jag tror att alla människor som har ett tryggt boende och lever i ett bra socialt sammanhang är beredda att dra sitt strå till stacken, säger Reinhold Lennebo. Foto: Mikael Bergling.

*Vilket är bäst för det allmänna att stödja: utbudssidan (fastighetsägaren/hyresvärden) eller efterfrågesidan (hyresgästen)?

– Jag tycker att man ska ta bort investeringsstödet och i stället se till att pengarna går till de människor som verkligen behöver dem. I dag skickas pengarna till fastighetsägare och byggbolag, vilket det inte är någon mening med.
– Det behövs ett ordentligt och riktat bostadsbidrag. De som har det sämst måste få det ekonomiskt bättre. Det gäller dock inte bara boendet. Det är lika dyrt för dem som för oss andra att köpa mat och leva ett vanligt liv. Jag tror att det krävs en generell standardhöjning.

*Kan inte ett generöst bostadsbidrag leda till inlåsningseffekter och ”fattigdomsfällor”?
– Jag är långt ifrån den uppfattningen. Jag tror att alla människor som har ett tryggt boende och lever i ett bra socialt sammanhang är beredda att dra sitt strå till stacken. Men arbete bör så klart leda till att man får mer pengar och kan göra flera saker än om man inte arbetar.

Fakta om Reinhold Lennebo

Ålder: 64 år.
Yrke/uppdrag: Vd Fastighetsägarna Sverige. Sitter i Friskis & Svettis styrelse.
Bakgrund: Född och uppvuxen i Malmö. Veterinär. Har även studerat ekonomi, statsvetenskap och idé- och lärdomshistoria. Svart bälte i karate. Tidigare bland annat vd för ett slakteri, Sverigechef för mediekoncernen Egmont, vd för Sydostpress och koncernchef för LRF.

Så har jag bott: Hyreslägenhet (både allmännyttan och privat), radhus, villa och bostadsrätt i Malmö, Stockholm, Uppsala, Enköping och Kalmar.

Bor i dag: Bostadsrätt på Söder i Stockholm.
Drömboende: Har varierat över tid, beroende på familjesituation och arbete. Det viktiga är inte drömboendet, utan att boendet inte ska begränsa att vi kan förverkliga våra livsdrömmar.



Om jag vore bostadsminister skulle jag:

*Riva upp en del regleringar på hyresmarknaden och skaffa ett förhandlingssystem som fungerar.


*Se över beskattningen. Det måste råda en rimlig balans mellan upplåtelseformerna. Det gör det inte i dag. Förändra flytt- och fastighetsskatten. 


*Ta bort investeringsstödet. 



*Kan nya bostäder med lägre standard – och lägre hyror – vara en väg för att öka möjligheterna för människor med svag ekonomi att hyra en lägenhet?
– Vi ska inte bygga skräplägenheter bara för att folk inte har råd att efterfråga lägenheter av god standard. Det vi i stället behöver är en politik som möjliggör bra boende för alla.
– Det innebär inte att alla fastigheter ska ha samma standard, men oavsett var man bor bör standarden vara rimlig och inte onödigt särskiljande.
*I dag är det många som bor trångt och med låg standard.
– Det beror på att vi inte har haft fokus på dessa frågor under de senaste 20–30 åren. Vi har tyckt att marknaden har fungerat. De som har haft ekonomiska möjligheter har också kunnat skaffat sig ett bra boende. Det är de som inte har haft pengar som har trillat igenom efter ett tag.
– Till det ska läggas att många kommunägda fastighetsbolag inte har haft möjlighet att underhålla sina hus på ett rimligt sätt.

*Det är inte ovanligt att familjer med många barn bor trångt?
– Då får vi se till att de får större bostäder. För att klara det krävs det i en del fall väsentligt högre bostadsbidrag.
*Kommer allmänheten acceptera det?
– Ingen ska inbilla sig att social bostadspolitik är gratis, men det är heller inte gratis att inte göra något. Tvärtom. Om vi inte agerar nu, kommer det att bli ännu dyrare längre fram.
*Vilken är allmännyttans roll i den sociala bostadspolitiken?
– Jag tycker inte att man kan dra allmännyttan över en kam. Det finns de kommunägda bostadsbolag som i framtiden bara kommer att få ta hand om en viss kategori, ofta ekonomiskt svaga, hushåll.
– Samtidigt finns det bolag som är tydliga med att de är till för alla, från enklare standard till ett mer lyxigt boende. Rätt hanterad tror jag att allmännyttan kommer att spela en stor roll även i framtiden.
*Är det bra?
– Jag tycker att det är viktigt att vi har en stark allmännytta i Sverige. Men det är ännu viktigare att vi har en fungerande hyresbostadsmarknad. Den är bland annat viktig för flexibiliteten, för de unga, för att även den som inte har pengar ska kunna komma in på bostadsmarknaden och för att det ska vara lätt att flytta mellan olika orter. Vi är mycket rörligare och flexiblare i dag än vad vi var för
20 eller 25 år sedan vilket ställer ytterligare krav på en väl fungerande hyresmarknad.
*Vilka krav är det rimligt att kommunerna ställer på sina bostadsbolag?
– Bostadsförsörjningen är en kommunal uppgift. Det gör det extra viktigt att man från kommunens sida håller isär vad man kräver av sitt bolag och vad kommunen själv har ansvar för. Vill politikerna använda allmännyttan som ett bostadspolitiskt redskap ska de kunna göra det. Men de bör vara transperanta med vad som är vad.
*Går det att ställa samma krav på privata hyresvärdar när det gäller social bostadspolitik som kommunala?
– I princip kan man ha samma krav. Men det ska vara upp till ägaren att avgöra hur den vill använda sitt bolag. Många kommunägda företag har i dag i uppdrag från sina ägare att göra vissa bostadssociala insatser. Det är bra. Det finns även en del privata bolag som arbetar med bostadssociala insatser. Även det är bra.
– Utomlands finns det många ickevinstdrivande fastighetsbolag som på kommunalt uppdrag arbetar med social bostadspolitik. Så skulle det även kunna fungera här.
*Vilka krav är det rimligt att en hyresvärd ställer på nya hyresgäster?
– Möjligheten att kunna betala sin hyra och att man som hyresgäst också respekterar att man hyr något som ägs av någon annan.
*Vad tycker du om utvecklingen av kommunala/sociala kontrakt?
– Jag tycker att sociala kontrakt är ett bra sätt att slussa in folk på den ordinarie bostadsmarknaden. Den kraftiga ökningen av sociala kontrakt är ett uttryck för att vår välfärdspolitik inte fungerar.
*Bör social bostadspolitik även omfatta det ägda boendet?
– Det är bra med mångfald av upplåtelseformer och jag kan bland annat tänka mig ett skattegynnat bosparande för i huvudsak yngre personer och möjligheter till startlån med subventionerad ränta. Men staten ska hålla sina fingrar ifrån den fungerande delen av bostadsmarknaden.
*Vilken betydelse har regelkrångel för att det inte byggs mer och billigare?
– Jag tycker att det är fel att man hänger upp sig så mycket på regelkrånglet. Många kommuner har visat att det går att bygga mycket och snabbt. En del förändringar behövs dock. Bland annat bör kretsen som får överklaga ett byggbeslut begränsas och det kommunala planmonopolet flyttas till en regional nivå.
– Vi måste också få en bättre fungerande hyresbostadsmarknad. Ett av de första stegen är att skaffa ett förhandlingssystem som fungerar. Det bör bland annat införas en opartisk tvistelösning på den privata sidan. I dag räcker det att Hyresgästföreningen säger nej för att alla förändringar ska stoppas. Det är inte rimligt.
*Kan ökad rörlighet leda till att fler får en bostad som passar dem bättre eller en bostad över huvud taget?
– Ja, det är till och med så att vi måste utnyttja det befintliga beståndet bättre om vi ska kunna lösa bostadsbristen. Att bara bygga nytt räcker inte. Bland annat bör beskattningen förändras så att människor stimuleras att flytta till mindre bostäder när deras behov förändras.
*Bör det bli dyrare att äga en bostad och billigare att flytta?
– En rimligt utformad fastighetsskatt vore bra. Den skulle kunna göra stor nytta i samhället.
*Hur ska hyreslägenheter fördelas i en bristsituation?
– De som behöver en lägenhet bäst står i dag ofta sist i kön. Ett system som bara utgår ifrån kötid är därför inte rimligt. Jag tror att man måste öka andelen lägenheter som fördelas efter behovsprövning. En del kommuner och bostadsbolag håller dessutom på att gå ifrån systemet med kötid.
– Samtidigt är detta en jättesvår fråga där olika principer kolliderar. Å ena sidan är det rimligt att den som äger en fastighet, kommunägt bolag eller privat spelar ingen roll, har möjlighet att bestämma vem som ska bo i huset. Å andra sidan måste vi som samhälle kunna ta hänsyn till människors olika behov.
*Vad tycker du om den varianten av social housing där en fastighetsägare, för att få bygga nytt, måste ta ut en lägre hyra på en viss andel av lägenheterna som dessutom reserveras för ekonomiskt svaga hushåll?
– Jag tycker att det är en ganska dålig lösning. Att lägga in en statligt eller kommunalt satt hyra skulle skapa en oreda i ett hyressättningssystem som redan är genomreglerat. Lika lägenhet ska ha samma hyra. Vem som sedan betalar hyran kan vara en del av den sociala bostadspolitiken precis som att man fördelar åtminstone en del av lägenheterna efter behov.

 

Mikael Bergling



Första publicering: Boken “En bostadspolitik för alla?”

Garageborrning efter smart energi

Garageborrning efter smart energi

Det fanns inte plats för tillräckligt många borrhål för geoenergi utanför Valandhuset mitt i centrala Umeå. Då bestämde man sig för att i stället...

Stockholms undre värld

Stockholms undre värld

Kärnkraftverk mitt i stan. Sopor som far fram i 70 kilometer i timmen. 550 mil vatten- och avloppsnät. Välkommen till Stockholms undre värld. RUNT...

Staten satsar allt mindre på vägarna

Staten satsar allt mindre på vägarna

Staten satsar allt mindre på investeringar och underhåll av vägnätet. Sedan mitten av 1990-talet har anslagen per körd mil minskat med mer än 30...

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Krockskadade bilar som skrotas i USA säljs vidare till ovetande svenska bilister.  Trots att Transportstyrelsen vet vilka bilarna är, informeras...

Rekordstort antal viltolyckor

Rekordstort antal viltolyckor

Antalet viltolyckor ökar dramatiskt och väntas i år slå nya rekord. Viltstängsel och smarta djurpassager utmed de mest utsatta vägarna kan mer än...

Stan är full av vatten

Stan är full av vatten

Vattnet är en av Stockholms främsta identitetsbärare.– Men vi kan bli betydligt bättre på att utnyttja det än vad vi är idag, säger Stockholms...

Det går att bygga till lägre hyror

Det går att bygga till lägre hyror

Det går att bygga nytt till lägre kostnader och ta ut lägre hyror än vad många allmännyttiga bostadsbolag gör i dag. Gemensam upphandling,...