Miljontals svenskar har bänkat sig framför tv-apparaterna. Det ska bli familjeunderhållning i Hylands hörna.
Då börjar Per Oscarsson klä av sig och prata om sex.
Det är annandag jul 1966, och den moderna medieskandalen är född.
Lennart Hyland skrattar nervöst när Per Oscarsson rider in på en häst iförd Don Quijotemundering. Det är dags för det återkommande inslaget ”God afton, vackra mask”, och Hyland ska försöka gissa vilken gäst som döljer sig bakom förklädnaden .Han ställer några frågor och gissar på Martin Ljung. Fel. Då hjälper publiken till: ”Per Oscarsson.” Lennart Hyland skrattar ännu högre när han hjälper ner Oscarsson från hästen, som blir så nervös av publikens applåder och skrattsalvor att den bajsar på golvet.
De dryga tio minuter som sedan följer har blivit svensk tv- och skandalhistoria.
När Per Oscarsson lämnar scenen iförd endast boxerkalsonger har redan tusentals ursinniga tv-tittare ringt till Sveriges Television.
”Porr”, ”Stäng av Oscarsson för all framtid”, ”Fy så äckligt”, ”Omdömeslöst”, ”Regeringen måste ingripa”, lyder några av tittarkommentarerna.
Att i Sveriges populäraste tv-program prata om att ”pappa stoppar in sin kiss i mammas kiss och för den fram och tillbaka”, och samtidigt klä av sig flera lager kalsonger är mer än vad svenska folket tål.
Visst har det några år tidigare klagats på programmet Skäggen, där den skäggprydda sextetten Beppe Wolgers, Jan-Öjvind Swahn, Lasse O’Månsson, Edvard Matz, Åke Söderqvist och Yngve Gamlin drog för den tiden grova skämt, rapade och ryckte i toalettsnören.
Visst hade tidningarna under 50-talet skrivit om Haijby- och Kejneaffärerna, och kung Gustav V:s påstådda homosexuella relationer.
Men Per Oscarsson i Hylands hörna är något nytt. Det är så mycket bredare.
Hylands hörna är Sveriges absolut populäraste tv-program i en tid då det bara finns en kanal, som dessutom bara sänder några timmar om dagen.
Annandag jul 1966 har programmet 3,9 miljoner tittare, det vill säga mer än varannan svensk medborgare.
Lennart Hyland är den klart största mediestjärnan och Per Oscarsson den kanske hetaste svenske skådespelaren. Samma år som han tar av sig kalsongerna får han skådespelarpriset på filmfestivalen i Cannes för sin roll iSvält.
Det som skiljer denna skandal från de tidigare är att den slår igenom i alla medier. Morgontidningar, kvällspress, radio och tv.
Medierna har vid den här tiden börjat leva i symbios med varandra, och bli allt mer professionaliserade. De första journalisthögskolorna kommer att starta året därpå, och mediernas roll som den tredje statsmakten börjar ta form. Den långa svenska traditionen med en press som är de politiska partiernas förlängda arm, börjar ifrågasättas allt mer. Samtidigt köper en stor del av de svenska tidningsläsarna tidning efter partitillhörighet. Många läsare av Aftonbladet skulle aldrig komma på tanken att köpa Expressen och vice versa.
Brytningen mellan nytt och gammalt sker på många håll i samhället. Den obligatoriska kristendomskunskapen i skolan till exempel, ifrågasätts allt mer för att till slut upphöra 1969.
Många ser framtiden an och hyllar det nya. Andra ser bara kaos och moralisk uppluckring, och chockas över Per Oscarssons tilltag.
Men vad var det egentligen som var så skandalartat med Oscarssons framträdande? Var det bara det där med kalsongerna?
Åter till Hylands hörna och skådespelaren som just hoppat av hästen och börjat ta av sin mundering. Lennart Hyland undrar vad han ska göra nu.
– Det blir lite small talks, som man säger i United States, svarar Oscarsson.
Därefter följer hans monolog, eller tal till nationen, som han själv kallar det. Enligt Oscarsson är talet improviserat, även om han funderat på temat under ett par dagar.
Han börjar med att berätta att han ska hålla ett tal till den svenska nationen, men kommer snabbt in på det som ska göra detta till tidernas mest utskällda tv-framträdande:
”Men så frågar det lilla barnet, så här, när jag sagt att man kan ta av sig allting utom det som döljer könet: ’Vad är könet för någonting, pappa, vad är könet?’ ’Jo, kön förstår du, det är pappas kiss och den använder jag ibland till att stoppa i mammas kiss och så för jag den fram och tillbaka och så blir det mycket skönt och så kan det komma en vätska med tiden och utav den vätskan som kommer in i mamma så blir det ett barn”.
Samtidigt som han tar av sig kalsong efter kalsong fortsätter Oscarsson att provocera, nu genom att börja prata om raser och invandring:
”Vi har blivit så generade, så aktsamma för det där så att vi törs inte längre använda ordet jude eller judinna. Vi tror att det är ett invektiv, med andra ord, jag säger, det är en svordom. Men det är det absolut inte. För det är en beteckning, en rasbeteckning, hela jordens befolkning består utav olika raser och däribland judar.
Ett litet gott råd – var inte rädd för att använda ordet jude eller judinna. Det kan lätt ske en isolering i sådana fall. Man får inte kanske kontakt med den, en annan människa då, för att höra lite grand vad den tänker och tycker […] Och jag är så glad å den svenska regeringens vägnar när den nu har tillåtit att 250 000 färgade människor skall invandra till Sverige och assimileras. Och jag tror att vi kommer att lära oss en hel del utav dessa. Och så en sak skall jag bara be att få tala om till er alla, att negrer luktar inte sämre än någon annan människa. Och deras intelligenskvot står inte på en lägre nivå än någon annan människas. Det finns vetenskapliga bevis för det.”
”Hoppsan sa, ja”, avslutar han till sist.
”Det är kallt, det är kallt så att jag …, därför så har jag satt på mig lite grand ordentligt. Så ja. Jag tror jag lurar, jag tror jag lurar er. Alltså ja, så tar jag av ett … Ja, och här står jag i min nakenhet. Så här ser Oscarsson ut naken. Är jag inte naken, så är det därför att ni inte vill se. Tackar.”
Efter det att Per Oscarsson tackat för sig börjar en lätt förvirrad Lennart Hyland tala med en kollega:
– Ja, hur har vi det här…
Sedan samlar han sig och programmet fortsätter med sångaren Mats Paulsson.
Vad han sjöng ska dock snart vara lika bortglömt som stora delar av det Per Oscarsson sa.
Tittarskandalen handlar bara om kalsongerna och sexet. Ingen tycks ha synpunkter på att han använt ordet neger, påstått att det finns raser eller att han propagerat för en stor invandring.
Dagen efter sändningen är Per Oscarsson och Hyland överallt. Alla skriver om skandalen.
Expressens förstasida har rubriken ”Per Oscarsson utskälld – telefonen har ringt hela natten!”
Inne i tidningen berättar Per Oscarsson hur upprörda tittare ringt upp honom.
De första timmarna fick hustrun ta samtalen. Bland annat från en kvinna som blev ilsken när hon inte fick prata med Per Oscarsson själv.
– Där kan ni sitta med ert kiss och vänta, skrek hon och slängde på luren.
Tidningarna blir också nedringda. Till Expressen säger Gun Lindén i Bagarmossen:
– Jag har aldrig ringt och klagat förr. Jag satt med en kudde för ögonen. Det var ju rena sexualundervisningen. Och så kallades det barn- och familjeunderhållning. En annandag jul. Och att det skulle var just Per Oscarsson av gud och alla människor. Det var botten.
Clara Bergström ringer Aftonbladet och tycker att polisen borde varit på plats.
– Var fanns polisen när Per Oscarsson gjorde detta oerhörda i tv? Polisen borde genast ha burit ut honom.
Lennart Hyland är chockad över det som hänt. Han beklagar händelsen, även om han tycker att det Per Oscarsson sagt hade varit okej att sägas i andra sammanhang.
– Jag hoppades hela tiden att hans framträdande skulle lösas upp på något trevligt sätt. Jag trodde förstås att mina kollegor i redaktionen var införstådda med Oscarssons nummer.
Också tv-chefen Nils-Erik Bæhrendtz ställs till svars. Han är upprörd:
– Det var smaklöst. Det som skedde i går får bli en tankeställare när det gäller direktsändningar. Det finns alltid en risk, men denna kan elimineras om vi i fortsättningen har bättre klart för oss vad de medverkande ska göra.
Per Oscarssons framträdande når inte bara ut i alla medier. Det debatteras också i riksdagen, och centerpartisten Johan Eriksson i Bäckmora kräver insatser av regeringen för att få stopp på den här typen av program.
– Annars blir tv och radio rena porrcentralen, dundrar han.
Olof Palme, vid denna tid kommunikationsminister, svarar att det är ett ärende för radionämnden och att regeringen inte lägger sig i enskilda program.
Samma svar gav han för övrigt Johan Eriksson tre år tidigare fick till storms mot Skäggen. Enda möjligheten att styra programmen, enligt Palme, vore att regeringen i sitt sändningstillstånd har med en bilaga där man listar alla ord som inte får förekomma i radio och tv.
– Men det är en grannlaga uppgift att upprätta en sådan lista, även om vi skulle kunna dra nytta utav herr Bäckmoras eminenta sakkunskap på området, säger en lätt ironisk Olof Palme.
Per Oscarsson själv verkar inte så tagen av folkstormen. Även om han tillhör landets främsta skådespelare är han inte riktigt folkkär. Han betraktas snarare som lite udda efter att vid 50-talets mitt, under succén som Hamlet på Göteborgs stadsteater, lämnat teatern och fotvandrat till Paris.
Under en period var han medlem med i Jehovas vittnen. Sin insats i Hylands hörna ser han som viktig sexualupplysning.
Dagen efter skandalen har Aftonbladet en artikel med Per Oscarsson och hans sexåriga son Boman.
– Visst var pappa rolig. Men jag var rädd att han skulle visa pillesnoppen, sa Boman till tidningen.
Även om den negativa kritiken är störst så finns det många röster som inte tycker att det var så farligt.
– Vad Oscarsson sade var ungefär detsamma som Elise Ottesen- Jensen ägnat hela sitt liv åt att meddela oss, skriver Ingvar Orre i en tv-recension i Dagens Nyheter.
Kollegan i Aftonbladet, Lars Rundkvist, tycker visserligen att Per Oscarssons budskap bitvis var mycket förvirrat, ”men är inte just detta att det kan hända ett hälsotecken för vår svenska television. Är det inte just detta med intermezzon som väcker bestörtning som ger relief åt en programverksamhet som är så slätstruket enahanda”.
Den 28 december har Expressen en lång intervju med Per Oscarsson där han förklarar att han varit ute efter att provocera:
– Känner man behov av att söka angripa tabuförklarade områden i samhället anser jag att man måste göra det. Och ta konsekvenserna. Jag har ingenstans att gömma mig. Är inte julen en högtid med barnets födelse – Kristus – i centrum? Är det inte naturligt att tala om hur ett barn kommer till. Skulle de skjutit mig om jag var naken?
Per Oscarssons tilltag diskuteras överallt. Nästan alla har en åsikt. För eller emot.
När Per Oscarsson 2010 omkommer i en brand hyllas han som en av de främsta svenska skådespelarna i sin generation.
I alla artiklar och dödsrunor finns en gemensam nämnare.
Kalsongerna.
Mikael Bergling och Fredrik Nejman
Första publicering: Boken Svenska skandaler
