Allt färre äger en allt större del av den svenska dagspressen.
– Det är en oundviklig utveckling om den lokala dagspressen ska överleva, säger Stefan Melesko som är docent i medieekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
DEN SVENSKA DAGSTIDNINGSMARKNADEN präglades under lång tid av stor stabilitet, både när det gällde ägande, konsumtion och innehåll. På 1960-talet började det dock röra på sig.
Allt fler familjeägda entidningsföretag gick in i olika tidningskoncerner. Andra tidningar lades ner.
I sitt sista nummer – 1966 – diskuterade Stockholms-Tidningen den utbredda tidningsdöden och förutspådde att koncentrationen skulle fortsatta och sluta i ett fåtal tidningsimperier. Tidningen fick i princip rätt, åtminstone när det gäller dagspressen.
Ägarkoncentrationen har därefter fortsatt, trots ett flertal statliga utredningar och hot om lagstiftning mot mediekoncentration.
Och den går allt snabbare.
Under bara de senaste åren har den svenska tidningskartan ritats om i grunden genom en rad försäljningar och fusioner. Verklig lokal daglig konkurrens på dagspressområdet finns det enbart i några få områden i Sverige, bland annat Stockholm, Karlstad och Falun.
Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, säger att flera tidningar tvingats till samverkan för att klara av ökade kostnader, men också för att öka intäkterna.
– Utan samordningen hade de nog inte överlevt. Den har dessutom gett tidningarna ökade resurser till journalistik, säger han.
*Är det till och med bra att ägarkoncentrationen ökar?
– Jag ser egentligen inget problem med det. Dagspressen pressas av vikande upplagor och försämrad annonsandel. Ett sätt att tackla det är att försöka hitta stordriftsfördelar inom områden där man inte konkurrerar och inom sådant som inte urholkar den lokala förankringen. Det är nämligen den lokala förankringen som avgör vilka tidningar som på sikt överlever. Därför gäller att det att vara bäst på det lokala, oavsett om det handlar om papperstidningar, hemsidor eller appar.
I BÖRJAN AV 1990-talet övergav Bonniers sin policy att inte expandera utanför Stockholm, och köpte först Sydsvenska Dagbladet och därefter kvällstidningarna GT och Kvällsposten. Koncernen tog även över Trelleborgs Allehanda, Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet.
Istället för att slå vakt om de sistnämnda tidningarnas lokala identiteter försökte man via bolaget Skånemedia göra dem till en del av Sydsvenskan, vilket havererade.
I somras sålde Bonnier de tre lokaltidningarna till Gota Media med motiveringen att man nu helt skulle koncentrera sig på storstadspressen.
– För Gota Media tror jag att det är en bra affär. Geografiskt ligger tidningarna nära varandra, vilket underlättar samtryckning och distribution. Det går säkert också att hitta stordriftsfördelar såväl redaktionellt som annonsmässigt, säger Stefan Melesko.
Även efter försäljningen av de tre Skånetidningarna är Bonniers den upplagemässigt största tidningsägaren (och mediekoncernen) i Sverige med cirka 24 procent av den samlade dagspressupplagan.
Därutöver ingår bland annat TV4. SF, bokförlag och en rad tidskrifter i Sverige och utomlands i koncernen.
Bonniers dagspressupplaga kunde dock ha varit betydligt större. Utmanaren, Stampens flaggskepp Göteborgs-Posten, startades en gång i tiden av en Bonnier. 1926 togs den över av Harry Hjörne, som mer än fördubblade upplagan och gjorde GP till Göteborgs största tidning.
Under en period hade den en hushållstäckning på hela 90 procent.
FÖR MINDE ÄN tio år sedan började på allvar Stampens resa mot den svenska dagspresstoppen och kan i dag sägas vara det tydligaste exemplet i Sverige på en storskalig och hårt industrialiserad tidningskoncern.
I snabb takt har familjen Hjörnes bolag köpt en rad tidningar och koncerner, bland annat VLT, Nerikes Allehanda, Hallandsposten och stora delar av Centertidningar.
På bara några år har Stampen mer än fördubblat sin dagspressupplaga. I dag ger koncernen ut ett 15-tal dagstidningar som alla har en dominerande ställning inom sina utgivningsområden. Man äger även flera gratistidningar och andra mediekanaler.
2008 köpte Stampen Gisab som ger ut ett 30-tal gratistidningar (Mitt-i-tidningarna) i Storstockholm med en sammanlagd distribuerad upplaga på cirka 900 000 exemplar.
Förutom Stampen är det tre dagspresskoncerner som under senare år kraftigt flyttat fram sina positioner genom en rad förvärv.
*Mittmedia, ägd av två liberala stiftelser. Dominerar i dag dagstidningsmarknaden i södra Norrland.
*Gota Media, bildad 2003 genom en fusion av Sydostpress och Borås Tidning, som båda ägdes av moderata stiftelser. Ger ut dagstidningar i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län samt i Boråsområdet. Köpte i
somras Kristianstadsbladet, Ystad Allehanda och Trelleborgs Allehanda från Bonniers.
*Norrköpings Tidningar Media (NTM), som är majoritetsägd av en moderat stiftelse. Koncernens bas är Sveriges äldsta nyhetstidning, Norrköpings Tidningar. Äger i dag tidningar på flera olika geografiska marknader: Östergötland, Gotland, Norrbotten och Uppland.
ÄVEN OM DET är allt färre tidningar som styrs av lokala patriarker, finns det några familjekontrollerade koncerner kvar. De viktigaste, och mest lönsamma, är:
*Hallpressen, som ingår i industrikonglomeratet Herenco som ägs av familjen Hamrin med säte i Jönköping. Hallpressen – ungefär en femtedel av koncernens omsättning – ger ut dagstidningar i Jönköpings, Västra Götalands och Kronobergs län.
*Nya Wermlands-Tidningen, som ägs av familjen Ander. Koncernen ger ut tidningar i framför allt Värmland, Västergötland och Dalsland. Äger även hälften av Helsingborgs Dagblad som är Sveriges största dagstidning utanför de tre storstäderna.
Mycket talar för att det blir nya sammanslagningar och uppköp på den svenska dagspressmarknaden, om än i betydligt mindre utsträckning än tidigare.
– Det finns ju inte så mycket kvar att köpa. Antalet en- och fåtidnings företag är begränsat. En möjlig uppköpskandidat är Skånska Dagbladetgruppen som kämpar för sin överlevnad, säger professor Staffan Sundin vid medie- och kommunikationsforskningscentret Nordicom.
Även Stefan Melesko har svårt att se några nya stora affärer inom kort.
– Kanske kan NTM och Gota Media på sikt gå samman. De har åtminstone samma typ av ägare. Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan vore en oerhört stark kombination. Men allt beror på ekonomin.
Karl-Erik Gustafsson, professor emeritus i medieekonomi, tror att flera av koncernerna vill ”putsa till” sina marknadsområden, åtminstone på sikt.
– De vill ha kontroll över samtliga tidningar inom ett visst område. Det kan ske genom köp eller byten. Jag är helt övertygad om att lokaltidningen som sådan har en bra framtid. Det är dessutom i allmänhet tidningar med stort värde. Blir det svåra tider för någon koncern kan den enkelt skaffa sig likviditet genom att sälja en tidning. Köpare finns det alltid.
*Vad händer med Sydsvenskan?
– Jag kan mycket väl tänka mig att Bonnier drar sig tillbaka till Stockholm och säljer Sydsvenskan. HD är en tänkbar köpare, Gota Media en annan. Det finns säkert ännu fler.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Riksmedia-Nytt 2012.