Alltmer avancerad teknik i kombination med växande distansarbete ökar arbetsgivares intresse för att digitalt övervaka sina anställda.
En del övervakning sker öppet, annan i hemlighet.
DEN SNABBA TEKNIKUTVECKLINGEN gör det allt enklare att samla in och analysera stora mängder data, vilket tros öka åtminstone en del arbetsgivares intresse för att digitalt och i detalj övervaka vad deras anställda gör.
Detta oavsett om de anställda arbetar hemifrån eller på kontoret.
Med hjälp av loggar och program i medarbetarnas arbetsdatorer och telefoner går det att i detalj övervaka var de befinner sig, hur ofta de tar pauser, vid vilka tider de är mest aktiva, i vilken utsträckning de deltar i digitala möten, vilka sidor de besöker på nätet och hur ofta, vilka mejl de skickar och till vem, hur mycket tid de lägger på olika arbetsuppgifter.
Listan kan göras nästan hur lång som helst.
Detta är information som kan användas till att mäta hur effektiva och produktiva medarbetarna är, men också till att ta reda på om någon exempelvis håller på att se sig om efter ett annat jobb.
– Man har länge kunnat registrera vad folk gör på jobbet. Det som gör att fler känner oro är att vi börjar få datakapacitet att snabbt analysera stora mängder data och se mönster. Det som hittills har hållit tillbaka övervakningen är den bristande funktionaliteten, säger Lena Abrahamsson som är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
– Men tekniken i sig är inte ond. Det avgörande är hur vi använder den, vilket det behövs en levande diskussion om. Vi vet i dag ganska lite om i vilken utsträckning övervakning sker.
ATT ARBETSGIVARE ÖVERVAKAR sina anställda är verkligen inget nytt.
– Men nu börjar den även omfatta högutbildade yrkeskårer, säger Daniel Bodén, lektor i etnologi vid Södertörns högskola som i höstas kom ut med boken ”Från vällingklocka till minutjakt” där han gran- skar övervakning på arbetsmarknaden från 1700-talets jordbrukssamhälle fram till i dag.
– Övervakning och arbete har gått hand i hand under århundranden. Däremot har sättet som man övervakar på förändrats, mycket på grund av den tekniska utvecklingen.
För några hundra år sedan utfördes den på herrgårdar och gods av inspektorer och rättare som dokumenterade med hjälp av karvestockar och dagsverksstickor.
Med industrialiseringen kom grindar och staket, tidsstudier, närvarobrickor och stämpelklockor.
– Från att han varit personlig blev kontrollen mer mekaniserad och abstrakt, säger Daniel Bodén.
Senare års digitala utveckling, i kombination med personliga arbetsverktyg som dator och telefon, gör att arbetsgivare i dag i detalj kan övervaka vad enskilda medarbetare gör.
– Övervakningen och kontrollen har åter blivit personlig.
– Historiskt har den främst varit inriktad mot mer lågkvalificerade yrken. I dag omfattar den i allt högre grad även tjänstemän på förhållandevis hög nivå.
Vad är det som driver utvecklingen?
– Bland annat återkommande effektiviseringskrav hos både företag och myndigheter. Man vill helt enkelt pressa mer värde ur arbetet. Att genom övervakning försöka öka tempot hos de anställda är en enkel väg att gå.
– Man ska heller inte underskatta vilken betydelse företag som säljer program och annat för övervakning har haft och har. Det är en lukrativ marknad att utveckla olika typer av ”bossware” som kan användas för övervakning.
Det är tydligt att möjligheterna finns, men vad är det för övervakning som de facto förekommer i det svenska arbetslivet och i vilken utsträckning?
– Det är det ingen som riktigt vet, vare sig myndigheter, forskare eller fack. Detta är i stor utsträckning ett obeforskat område.
– Jag tycker att man från fackens sida borde kräva en större öppenhet och transparens i de här frågorna, men också en kartläggning av vad det är för övervakning som pågår och i vilken utsträckning.
Är övervakningen bara av ondo?
– Nej. Men man bör kunna få ta ställning till vilken typ av övervakning som man tycker är okej och kunna MBL-förhandla den som är tveksam. Övervakningen bör i större utsträckning regleras.
Vad leder ökad övervakning till?
– Bland annat till mer stress, men det är, enligt vad jag har kommit fram till i min forskning, inte det viktigaste problemet om man frågar arbetstagarna själva, utan det är känslan av misstro, att inte vara litad på. Det tar bort arbetsglädje och arbetsmoti- vation.
ANN-THERÉSE ENARSSON, jurist och vd på den fackliga tankesmedjan Futurion säger att det är hög tid att den digitala övervakningen i arbetslivet kartläggs.
– Regeringen bör ge Integritetsskyddsmyndigheten i uppdrag att göra en sådan. I dag bjuds det in trojanska hästar på våra arbetsplatser.
Häromåret gjorde den danska dataskyddsmyndigheten en stickprovsundersökning bland en handfull danska myndigheter och företag.
Ingen av dem följde GDPR:s bestämmelser om upplysningsplikt.
– Detta är både ett mycket komplext och komplicerat område som vi har alldeles för låg kunskap om. Det är i dag svårt att få fram bra information om i vilken utsträckning övervakningen sker. Det är många som famlar, ingen som vet.
– Samtidigt kan man konstatera att branschen som säljer dessa verktyg växer fort.
Arbetsgivare har väl alltid i någon mening övervakat sina anställda?
– Ja, men med AI flyttas gränserna för både vad som är möjligt och rimligt. Vi tar på våra arbetsplatser – ofta med motiv som att öka säkerheten, utveckla verksamheten eller förbättra effektiviteten – in program och verktyg med muskler och kapacitet som vi inte har en aning om, vilket kan ge oanade konsekvenser längre fram. Jag tycker att vi är alldeles för naiva och godtrogna.
– Det är verktyg som – förutom att övervaka vad du gör, hur långa raster du tar, var du befinner dig, vilka du pratar och mejlar med, hur du surfar på nätet och liknande – även kan användas till att förutse vad du kan tänkas göra, till exempel att byta jobb eller organisera dig fackligt. Många arbetsgivare redovisar inte vad de gör på det här området.
Ann-Therése Enarsson menar att regelverket behöver moderniseras.
– Lagstiftningen är både svåröverskådligt, full av gråzoner och konstruerad utifrån hur arbetslivet såg ut förr. Det behövs en enhetlig och heltäckande digital integritetslagstiftning.
– Många fackförbund bör dessutom bli betydligt aktivare och tuffare i dessa frågor.
ÄVEN IDA LINDGREN, biträdande professor i informatik vid Linköpings universitet, konstaterar att det inte är något nytt att arbetsgivare övervakar anställda.
– Men med digitaliseringen blir det möjligt att även kontrollera professioner som tidigare haft stora frihetsgrader och vars arbete i stor utsträckning varit tillitsbaserat.
I hur stor omfattning det sker i Sverige saknas det bra offentlig statistik om.
När vi frågade ett 50-tal arbetsgivare om de har digitala övervakningsprogram installerade på sina anställdas telefo-ner och datorer var det få som svarade ja.
De som gjorde det betonade att syftet framför allt var säkerhet. Ingen uppgav produktivitetsskäl eller liknande.
– All trafik till, från och i våra nätverk granskas ur ett säkerhetsperspektiv. Vilka program och verktyg vi använder berättar vi inte av it-säkerhetsskäl, men vi har inte har några inspelningsfunktioner av det som sker på en användares skärm, säger Karin Rosander som är Åklagarmyndighetens kommuni- kationsdirektör.
Stina Gustafsson, EY Sveriges PR-chef:
– Vi använder digitala hjälpmedel för att på aggregerad nivå kunna göra analyser, vilket innebär att data inte kan kopplas till en enskild individ.
Skatteverkets it-säkerhetschef Josefine Östfeldt uppger att myndigheten inte bedriver någon loggning eller övervakning i syfte att övervaka medarbetarna, till exempel om de är på kontoret eller inte.
– Av den anledningen har vi ingen specifik policy gällande digital övervakning.
Jordbruksverkets informationssäkerhetschef Anders Mårtensson berättar att digital övervakning eller uppföljning av en anställd beslutas av en grupp bestående av chefsjurist, HR-chef, informationssäker- hetschef och en facklig representant. Gruppen måste vara enig för att en övervakning eller uppföljning ska genomföras.
Samtidigt som få svenska arbetsgivare vill tillstå att de övervakar sin personal ger en enkel sökning på nätet flera internationella exempel på digital övervakning av anställda. Enligt en granskning som tidningen New York Times har gjort övervakar merparten av de största amerikanska arbetsgivarna sin personal digitalt i någon form.
HÄROM ÅRET INTRODUCERADE Microsoft ett mätverktyg internt som gav chefer möjlighet att följa och sätta poäng på de anställdas produktivitet utifrån deras aktivitet i en rad olika appar, till exempel videomöten och e-post. Efter protester slopade bolaget individkopplingen.
För ungefär ett år sedan dömdes en kanadensisk revisor att betala tillbaka en del av sin lön till sin före detta arbetsgivare som med hjälp av övervakningsprogram på hennes dator upptäckt att hon sysslat med privata göromål på arbetstid.
År 2021 konstaterade konsultföretaget Gartner i en rapport att andelen företag som övervakar sina anställda har ökat kraftigt.
Sedan årsskiftet kontrollerar läkemedelsföretaget Astra Zeneca i Södertälje att deras tjänstemän är på kontoret minst tre dagar i veckan genom att digitalt övervaka hur ofta de ansluter sina datorer till företagets nätverk. Informationen sammanställs i månadsvisa rapporter.
I höstas genomförde fackförbundet Akavia en medlemsundersökning kring digital övervakning i arbetslivet som bland annat visar följande:
*13 procent känner sig digitalt övervakad av sin arbetsgivare.
*46 procent vet inte om deras arbetsgivare har installerat övervakningsprogram på deras telefon och/eller dator. 6 procent uppger att så är fallet.
*75 procent anser att digital övervakning av anställda är ett intrång i den personliga integriteten.
*47 procent skulle byta arbetsgivare om de blev digitalt övervakade. 21 procent skulle inte göra det. 32 procent vet inte hur de skulle agera.
*6 procent uppger att det på deras arbetsplats finns en policy gällande digital övervakning, 33 procent svarar att det inte finns och 61 procent att de inte vet.
När det danska akademikerfacket Djøf, som bland annat organiserar jurister och ekonomer, i fjol genomförde en liknande undersökning uppgav 51 procent av de inte vet om deras arbetsgivare övervakar dem digitalt eller inte.
Johan Kjellsson, sakkunnig inom rättspolitik på Akavia och tidigare
åklagare, säger att medvetenheten om hur en arbetsgivare får och kan digitalt över- vaka sina anställda, till exempel via deras arbetsdatorer och telefoner, behöver öka.
– Det är viktigt med full öppenhet om vad arbetsgivaren registrerar, vilka verktyg som används och vad informationen ska användas till samt att den därefter bara används till det. Registrering och övervakning bör göras med stor restriktivitet och med hänsyn till medarbetarnas integritet.
– Övervakning kan ibland behövas av säkerhetsskäl. Det är en sak. Att göra det av produktivitetsskäl eller andra skäl är en annan. Vi tror dessutom inte att övervakning och kontroll ökar produktiviteten.
Utan?
– Ett ledarskap som sätter tillit till den goda förmåga som medarbetarna har.
En duktig ledare kan utveckla verksamheten och få arbetsuppgifter utfärda utan digital övervakning. Att exempelvis mäta antalet tangentslag är helt fel väg att gå.
– Arbetsgivare som inte visar sina medarbetare tillit och förtroende blir dessutom inte särskilt attraktiva.
Enligt professor Lena Abrahamsson är detaljöver-vakning sällan bra för arbetsklimatet.
– Det kan dessutom vara improduktivt och leda till att man bara gör det som man måste göra. Det är risk för att arbetsglädjen dödas. Det är bättre med tillit.
Ida Lindgren, som forskar om digitalisering i offentlig förvaltning, säger att det mesta som sker i digitala system loggas och är spårbart.
– Ännu gör inte arbetsgivare alla de uppföljningar som de skulle kunna göra, men det håller på att förändras, och vad kommer att hända när man kopplar på ännu bättre analysverktyg?
Ja, vad kommer att hända?
– Jag tror att vi är på väg mot ännu mer övervakning, helt enkelt för att man kan. Digitalisering medför dessutom en standardisering av hur arbetsuppgifter utförs, vilket ytterligare ökar möjligheterna
till bevakning. Automationen träffar nu kunskapsintensiva arbetsuppgifter på helt andra sätt än tidigare.
– Även om det är mycket som är bra med digitalisering, är det viktigt att det inte sker okritiskt. Mer övervakning kan till exempel leda till mer administration. Risken är att det skapas ett administrativt monster som först i detalj ska styra upp vad alla ska göra, för att sedan följa upp vad alla har gjort, och därefter sätta in åtgärder.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Akavia Aspekt 2024