Försvarsmakten sökte reservofficerare som ville tjänstgöra som FN-­observatörer.
Patrik Thunholm sökte och fick en tjänst.
Strax innan han skulle tillträda sin befattning blev det stopp.
– För att jag är reservofficer. Det är rent surrealistiskt.

I APRIL PÅKALLADE Förbundet Reservoffice­rarna förhandling med Försvarsmakten.
– Vi vill att Patrik Thunholm ska kom­penseras för att han förlorar ekonomiskt på att inte kunna tillträda den befattning som han har rekryterats till av Försvars­makten, säger förbundets förhandlings­ chef Jonas Wiberg.
*Vad händer om ni inte kommer överens?
– Då blir det central förhandling med Statens arbetsgivarverk.
I december 2022 annonserade Försvars­ makten efter reserv-­ och yrkesofficerare för internationella insatser.
– Det verkade spännande och jag sökte. Det fanns inget specifikt uppdrag angivet i annonsen, annat än som militärobserva­tör åt FN. Det gick dock att ange om man ville till Västsahara, Mellanöstern eller Indien/­Pakistan, berättar kapten Patrik Thunholm.
– I början på 2023 blev jag intervjuad per telefon av en tidigare militärobser­vatör innan jag kallades till Plikt­- och prövningsverket för olika tester samt psykologintervju. Jag genomgick även säkerhetsprövning.
En tid senare meddelade arméstaben Patrik Thunholm att han var aktuell för en insats och undrade om han kunde tänka sig Mellanöstern.
– Jag tackade ja och fick februari/­mars 2024 som ett preliminärt startdatum. Under hösten genomgick jag en tre veckor lång utbildning i Finland för militärobser­vatörer med deltagare från flera länder och senare även en förberedande utbild­ning på två veckor på Livgardet.
– Från arméstaben kom det därefter en ny förfrågan, denna gång om jag i stället kunde tänka mig Pakistan/­Indien. Jag svarar att det går alldeles utmärkt.
Det dröjde dock inte länge förrän Mellanöstern kom upp på agendan igen.
– Jag tackade ånyo ja och genomgick en fordonsutbildning på två veckor vilket krävdes för den tjänsten. Jag fick också startdatumet framflyttat till juni 2024.

PATRIK THUNHOLM BERÄTTAR att han lagt ner ungefär sju arbetsveckor på att förbere­da sig inför FN-­uppdraget; utbildningar, läkar-­ och tandläkarundersökningar, pass­ansökningar och en mängd vaccinationer.
– Jag har då varit tjänstledig från mitt civila arbete inom polisen.
I början av maj fick han plötsligt besked från en förvaltare på arméstaben att det inte blir något med motiveringen att FN inte accepterar reservofficerare som mili­tärobservatörer, enbart yrkesofficerare.
*Vad händer nu? 
– Jag är tillbaka på mitt civila jobb och arbetar parallellt med min vikarie. Det som har inträffat är surrealistiskt.
– Det som gör mig extra upprörd är att ingen på högre nivå på arméstaben har hört av sig, beklagat vad som har hänt och frågat om det finns något som de kan göra. Det har inte hörts ett ljud. Det känns som att min kompetens ifrågasätts.
Att svenska reservofficerare deltar i FN­-insatser är tradition sedan många decennier tillbaka.
Kommendör Fredrik Peedu, Försvars­maktens stf personaldirektör, säger att han inte vill eller har kunskap att uttala sig i just det här enskilda fallet.
– Men enligt min bild finns det ingen central bestämmelse i FN som säger att nationer inte kan sända reservofficerare på FN­-uppdrag. Det är ett nationellt an­svar att välja personer med rätt kompe­tens för uppdraget.
– För ett antal befattningar föreskriver FN att den som ska inneha dessa ska ha varit aktiv officer ett visst antal år eller vara ”on active service”. Anställande delar av Försvarsmakten har, som jag har fått det beskrivet för mig, valt att tolka detta bokstavligt och väldigt strikt.
*Hur då?
– ”On active service” kan tolkas som att man är kontinuerligt tjänstgörande.
*Eller en reservofficer som är åter­kommande inne?
– En reservofficer som regelbundet har övat i sin krigsbefattning är kompe­tensmässigt jämförbar med en yrkes­officer i samma eller motsvarande krigsbefattning. Beroende på hotnivå eller miljö kan en reservofficer vara lika väl lämpad för uppdraget som en yrkes­officer.
– Det är den strikta tolkningen av be­fattningsbeskrivningarna inom FN som är det närmaste jag kan komma en förklaring till uppfattningen att Sverige inte kan bemanna officersbefattningar i FN med en reservofficer.
Fredrik Peedu betonar flera gånger under intervjun att han inte har någon uppfattning i det enskilda fallet.
– Men jag tror att nöten sitter i den bokstavliga tolkningen av befattnings­ beskrivningen.

Mikael Bergling
Första publicering: Reservofficerstidningen 2024