Lägre klimatpåverkan med renoverade fönster än med nya

nov 14, 2022 | Infrastruktur, trafik & bostäder

Att installera en glaskassett istället för att byta ut hela fönstret kan ge en lägre klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, visar en ny studie vid Lunds tekniska högskola.
– Det byts fönster alldeles för ofta, säger universitetslektor Ulla Janson.

MINSKAD ENERGIANVÄNDNING I byggsektorn är avgörande för att uppsatta energi- och klimatmål ska nås. I ett nyligen avslutat projekt har Ulla Janson vid Lunds tekniska högskola tillsammans med kolleger, och med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten, undersökt vad som är bäst ur ett livscykel- och energiperspektiv och när det gäller klimatpåverkan; att riva en befintlig byggnad och ersätta den med en ny eller att renovera den.
Som studieobjekt användes fem cirka 70 år gamla tre- och fyravåningshus med betongstomme inne på Lunds sjukhusområde. De byggdes en gång i tiden som så kallade sjuksköterskebostäder. Byggnaderna är anslutna till Lunds fjärrvärmenät.

Region Skåne planerade fram till alldeles nyligen att riva husen för att ge plats åt sjukhusets expansion.
– Nu är det oklart om så verkligen kommer att ske, säger Ulla Janson.
Forskarna har bland annat analyserat energibehovet för uppvärmning efter olika renoveringsåtgärder, möjligheter till återbruk av vissa material och nyproduktion av byggnader med samma utformning som de befintliga men med passivhusstandard.
– Fokus har legat på energibehovet under hela livscykeln och den globala uppvärmningspotentialen (GWP).

RESULTATET VISAR BLAND annat att det med hjälp av renovering går att minska energibehovet med upp till hälften av det ursprungliga med åtgärder som bibehåller byggnadernas kulturvärden, till exempel vindsisolering, invändig ytterväggsisolering, installation av ventilation med värmeåtervinning (FTX) och att åtgärda fönstren.
Beroende på energimix ger de olika energieffektiviseringsåtgärderna dock olika resultat när det gäller global uppvärmningspotential.
– För att göra korrekta beräkningar måste man ha bra koll på vad det egentligen är i rören, den faktiska energimixen. Det går inte att använda sig av schabloner i beräkningarna, vilket vi ofta gör idag.
I de flesta av de energiscenarios som Ulla Janson och hennes kolleger använt sig av resulterar en nybyggnation i högre GWP jämfört med renovering, även om den nya byggnadens energianvändning (drift) är lägre.

Återbruk av tegel ger dock en något lägre GWP vid nyproduktion.
– Många byter idag fönster lite slentrianmässigt för att man tror att det är en viktig åtgärd för att minska energianvändningen. Vi har därför gjort fördjupade studier kring vilken effekt fönsterbyten egentligen har.
I projektet undersöktes fyra olika fönsteralternativ: behålla befintligt fönster, sätta in en ny glasruta med LE-skikt, sätta in en ny glaskassett och att byta ut fönstren mot nya.
Analysen visar bland annat att byte av fönster skulle minska energibehovet med 13 procent. Att sätta in glaskassetter skulle minska det med 8 procent.
– Men det gäller enbart den energi som används för driften. Om man även tar hänsyn till den energi som behövs för att tillverka de nya fönstren blir resultatet ett annat. Det krävs många år av energibesparingar för att väga upp den klimatpåverkan som nyproduktion i allmänhet leder till.
Hur lång tid?
– Det beror på bland annat hur det nya fönstret har tillverkats, av vilket material, energianvändningen i fabriken, transporter och med vad byggnaden som de installeras i uppvärms.
Ulla Janson säger att installation av nya fönster, trots avsevärd energieffektivisering ur drifthänseende, kan leda till en högre total global uppvärmningspotential medan en glaskassett alltid ger en lägre.
– Det är dessutom idag jättesvårt att återvinna fönster. De är gjutna i en helhet, vilket gör att de inte går att enkelt plocka isär och skilja glas från plast och trä. Resultatet blir att fönstren går till deponi, vilket orsakar stora mängder avfall helt i onödan.
Vad bör man göra?
– Vi trycker i studier framför allt på fönsterdelen och anser att vi behöver bli bättre på att renovera befintliga fönster. Då behåller man viktiga kulturvärden, undviker avfall, minskar klimatbelastningen samtidigt som energianvändningen sänks.
– I samband med offentliga upphandlingar brukar det ställas krav på vilken energiprestanda fönstren ska ha. Men man tar inte hänsyn till klimatpåverkan i tillverkningsprocessen, vilket man borde göra. Den kan variera jättemycket och det gäller även för svensktillverkade fönster.
Enligt Ulla Janson bör de undersökta husen i Lund bevaras av såväl kulturella- som av miljö- och klimatskäl.
-Behövs platsen till annat tycker jag att man ska försöka flytta dem. Det är i grunden bra hus. Nyproduktion bör dessutom alltid vara ett andrahandsalternativ. Bara genom att behålla betongstommen går det att får ner klimatpåverkan avsevärt.
Varför gör man ofta inte det?
– Jag tror att det är för att det är enklare att bygga nytt än att renovera. Det går snabbare och ger en större vinst för byggbolagen.

FAKTA: Spara och bevara
Projektet har genomförts inom ramen för Energimyndighetens program ”Spara och Bevara” med forskare från Lunds Tekniska Högskola, Kulturen i Lund och Lunds kommun.

FAKTA: Effekter av fönsteråtgärder


Behålla befintligt fönster:
Energibehov befintligt fönster: 143 kWh/m2.
Procentuell minskning: –
GWP material (kg CO2-eq/m2, 50 år): –
GWP material och energi (kg CO2-eq/m2, 50 år): 79/1021
Procentuell minskning: –
Ny glasruta:
Energibehov befintligt fönster: 135 kWh/m2.
Procentuell minskning: -5.
GWP material (kg CO2-eq/m2, 50 år): 3,20
GWP material och energi (kg CO2-eq/m2, 50 år): –77/967
Procentuell minskning: -1,5/5,3
Ny glaskassett:
Energibehov befintligt fönster: 131 kWh/m2.
Procentuell minskning: -8.
GWP material (kg CO2-eq/m2, 50 år): 3,04.
GWP material och energi (kg CO2-eq/m2, 50 år): 75/938.
Procentuell minskning: -4,5/8,1.
Nytt fönster:
Energibehov befintligt fönster: 124 kWh/m2.
Procentuell minskning: -13.
GWP material (kg CO2-eq/m2, 50 år): 21,8.
GWP material och energi (kg CO2-eq/m2, 50 år): 90/907.
Procentuell minskning: +14/11.
Källa: ”Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera? Energianvändning i hela livscykeln”.

Mikael Bergling
Första publicering: Hållbart Samhällsbyggande 2022

 

Staten satsar allt mindre på vägarna

Staten satsar allt mindre på vägarna

Staten satsar allt mindre på investeringar och underhåll av vägnätet. Sedan mitten av 1990-talet har anslagen per körd mil minskat med mer än 30...

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Krockskadade bilar som skrotas i USA säljs vidare till ovetande svenska bilister.  Trots att Transportstyrelsen vet vilka bilarna är, informeras...

Rekordstort antal viltolyckor

Rekordstort antal viltolyckor

Antalet viltolyckor ökar dramatiskt och väntas i år slå nya rekord. Viltstängsel och smarta djurpassager utmed de mest utsatta vägarna kan mer än...

Stan är full av vatten

Stan är full av vatten

Vattnet är en av Stockholms främsta identitetsbärare.– Men vi kan bli betydligt bättre på att utnyttja det än vad vi är idag, säger Stockholms...

Stockholms undre värld

Stockholms undre värld

Kärnkraftverk mitt i stan. Sopor som far fram i 70 kilometer i timmen. 550 mil vatten- och avloppsnät. Välkommen till Stockholms undre värld. RUNT...

Det går att bygga till lägre hyror

Det går att bygga till lägre hyror

Det går att bygga nytt till lägre kostnader och ta ut lägre hyror än vad många allmännyttiga bostadsbolag gör i dag. Gemensam upphandling,...

Bankerna gör rekordvinster på bolån

Bankerna gör rekordvinster på bolån

Under de senaste tio åren har bankernas bruttomarginal på bolån ökat med mer än 600 procent. – Bankerna tjänar idag mycket pengar på bolånen. Som...