En majoritet av Sveriges kommuner har gjort slut på årets budget för vinterväghållning, visar en undersökning av infrastruktursajten ”I Perspektiv”.
– Vi tvingas nu spara in på andra drift- och underhållsåtgärder, säger Hanna Holm som är gatuchef i Älmhult.
Den senaste vinterns rika snöande har grävt stora hål i många kommunala budgetar. I Luleå till exempel, beräknas den kommunala vinterväghållningsbudgeten i år gå med ett underskott på 15 miljoner kronor, i Eksjö med 4 miljoner och i Karlstad med 8 miljoner. Sundsvalls kommun räknar med ett minus på 34 miljoner kronor.
– Det är framförallt snöbortforsling som blivit en stor kostnadspost. Vår vinterbudget är på 40 miljoner kronor och prognosen nu, om de kommande vintermånaderna under 2018 blir som en normalvinter, är 74 miljoner kronor, säger Maria Chruzander som är avdelningschef vid Sundsvalls kommuns stadsbyggnadskontor.
I Perspektiv har via enkäter frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de har gjort slut på årets budget för vinterväghållning och snöröjning.
174 kommuner har valt att svara.
Av dessa uppger 109, det vill säga 63 procent, att de redan överskridit sin budget trots att det återstår ett par av årets vintermånader. Ytterligare några uppger att budgeten kommer att ta slut om det kommer mer än ett rejält snöfall före årsskiftet.
– Det myckna snöandet under vårvintern kostade oss mycket pengar. Om våra kostnader för höstvintern blir ”normala” räknar vid med att överskrida av budget med i storleksordningen 13 miljoner kronor. Beslut om huruvida vi får täckning för ett överskridande tas av fullmäktige, säger Mikael Lindholm som är verksamhetschef för Gata och väg vid Skellefteå kommun.
– Det är risk för att vi måste återbetala en stor del av underskottet genom minskat anslag till barmarksunderhåll under nästa år. Tyvärr leder minskat underhåll till sämre gatu- och vägnät och ännu dyrare snöröjning på grund av ökade spårigheter och fler tjälskador.
Mikael Lindholms kollega i Älmhult, Hanna Holm, berättar att kommunens budget för snöröjning i år är på cirka 1,5 miljoner kronor.
– Vi har redan överskridit den. Och nu är det en ny vinter är på ingång.
Hur klarar ni det?
– Vi har får spara in på andra drift- och underhållsåtgärder, till exempel att rensa ogräs från gångbanor. Det blir också färre sopningar och vi får vänta med att byta ut dåliga skyltar.
Peter Adolfson, gatu- och trafikansvarig i Arvika kommun, säger att den gångna vintern grävde ett rejält hål i budgeten.
– Det blir mindre reinvesteringar i asfalt och målande av linje och liknande framöver. Vägstandarden kommer att försämras ytterligare.
En kommun som inte drabbats av den kraftiga nederbörden i vintras är Kalix.
– Vinterväghållningen är funktionsupphandlad till ett fast pris. Kontraktet är på fyra år, vilket innebär att priset inte påverkas om det kommer extra mycket snö ett enskilt år. Blir det däremot vanligare med snörika vintrar, är det nog risk att entreprenörerna lämnar högre anbud vid framtida upphandlingar, säger Per Nilsson som är chef för avdelningen för teknisk försörjning vid Kalix samhällsbyggnadsförvaltning.
– Men snöandet brukar jämna ut sig över tiden. Vissa år snöar det mer, andra mindre.
Innebär fast pris en trygghet för kommunen?
– Det är budgetmässigt bra och praktiskt. Vi vet i förväg hur stora kostnaderna blir och slipper stora överraskningar.
Även i skånska Tomelilla är det många som hoppas att det den kommande vintern ska bli mindre snörik än den senaste.
– Snöandet i vintras tog större delen av årets vinterbudget. Vi har en mindre del kvar som räcker till viss halkbekämpning, säger Anders Ledskog som är tf Samhällsbyggnadschef.
Mikael Bergling
