Ny motorväg och dubbelspår satte fart på bostadsbyggandet i Lilla Edet.
Det kommunala bostadsbolaget Edethus är ett av de allmännyttiga bolag i Sverige som bygger allra mest i förhållande till sin storlek.
I år beräknas Edethus färdigställa och hyra ut 42 nya lägenheter: 15 tvåor, 21 treor och 6 fyror. Det motsvarar 14 procent av det nuvarande beståndet.
– Fram till 2012 hade vi inte byggt något på 20 år. Det som fick oss att börja bygga var att vi fick motorväg och dubbelspår till Trollhättan och Göteborg, berättar bolagets ordförande Bert Åkesson (S).
– Det fanns så klart ett uppdämt behov av nya bostäder samtidigt som det blev mycket enklare att bo i Lilla Edet och pendla till arbete i Trollhättan eller Göteborg.
Sedan i somras har Edethus egen bostadskö.
– I dag står det ett nittiotal personer i den. Av de 42 lägenheter som blir klara i år är 30 redan thyrda. Vi räknar med att under de kommande åren färdigställa ett nytt projekt på mellan 25 och 40 lägenheter per år.
Vilka är det som flyttar in i lägenheterna?
– Många är äldre som sålt sina villor. Deras hus övertas i sin tur av barnfamiljer från bland annat Trollhättan och Göteborg. Det är stor skillnad på huspriserna i Lilla Edet jämfört med priserna i exempelvis Göteborg.
En annan ort som det byggs förhållandevis mycket i är Nordmaling mellan Umeå och Örnsköldsvik. Mot slutet av året räknar det kommunala bostadsbolaget Nordmalingshus med att hyra ut 30 nybyggda lägenheter, drygt 8 procent av det nuvarande beståndet vilket är mångdubbelt mer än många betydligt större bolag.
– Det är hårt tryck på både lägenheter och villor i kommunen. Många säljs redan före visning, berättar Madelaine Jakobsson (C) kommunstyrelsens ordförande i Nordmaling
– En viktig orsak är att huspriserna i Umeå är galna jämfört med hur de är här. Många söker sig därför utåt. Vi har dessutom ett mycket bra geografiskt läge. Det går att pendla både till Umeå och Ö-vik.
Madelaine Jakobsson (C) berättar att Nordmalinghus inte hade byggt sedan 1990-talet innan det senaste projektet sattes i gång.
– Det behövs fler bostäder och vi vill gärna bygga ännu mer än vad vi nu gör. Problemet för oss är att marknadsvärdet på fastigheterna är betydligt lägre än produktionskostnaderna.
– Vi får se med hur mycket vi behöver skriva av de här 30 lägenheterna innan vi går vidare med ett eventuellt nytt projekt. Det skulle underlätta mycket för oss, och andra små kommuner med bostadsbrist, om vi inte tvingades skriva av så mycket. Då skulle vi ha muskler att bygga lite mer.
När det kommunala bostadsbolaget Rättviks Fastigheter i början på december i fjol arrangerade ett informationsmöte om sitt kommande bostadsprojekt – 40 lägenheter som senare i år ska vara klara för inflyttning – var det kö för att komma in i lokalen.
– Det finns ett stort uppdämt behov av lägenheter i Rättvik. Vårt fastighetsbolag har inte byggt något sedan 2009. Men nu har bolagets ekonomi förbättrats och vi kan återigen bygga, säger Annette Riesbeck (C) som är kommunstyrelsens ordförande i Rättvik.
De nya lägenheterna – ettor och tvåor – ligger alla mitt i centrum.
Är det bara ni som bygger i Rättvik?
– Nej. Det finns även privata byggföretag som gör det. Men då handlar det främst om bostadsrätter.
Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm cirka 30 mil söder om Rättvik, berättar optimistiskt om sina framtidsplaner för den 34 000 invånare stora kommunen.
– Katrineholm ska ha 40 000 invånare år 2030. Under den kommande femårsperioden ska vi bygga 2 000 bostäder. Det blir både hyresrätter, bostadsrätter och villor. Många kommer att ligga nära centrum, vilket underlättar pendling.
– Vi har ett guldläge med pendlingsavstånd till många stora städer och ska bli en del av Storstockholm. Redan bosätter sig människor här och pendlar till arbete på andra orter. För en lägenhet i Stockholm kan du köpa två eller tre villor i här säger Göran Dahlström.
I början på millenniet var det rejäl kris i Katrineholm. Fler stora industrier lades ner och ett par tusen jobb gick förlorade. I dag är situationen en helt annan.
Amazon Web Service håller på att bygga ett nytt datacenter i kommunen, och regeringen har beslutat att flytta hit Strålsäkerhetsmyndigheten.
Det kommunala bostadsbolaget, som i början på millenniet i industrikrisens spår rev bostadshus, räknar med att i år hyra ut 106 nyproducerade lägenheter.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Dagens Samhälle