Förtätning av städerna gör det allt svårare att ta hand om stora mängder snö på ett miljövänligt sätt.
– Vi håller på att ta fram ett nytt beräkningsverktyg som ska underlätta snöhanteringen, säger Helene Österlund som är forskare i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.
I samband med att snön smälter kan föroreningar spridas.
Varje vinter röjs det hundratusentals ton förorenad snö från vägar, gång- och cykelbanor och stadscentra. Det är snö som ofta innehåller föroreningar från bland annat avgaser och väg- och däckslitage, men också stora mängder vanligt skräp.
Få centrala uppläggningsplatser i kombination med ökad trängsel och allt högre markpriser, har gjort att det i bland annat Stockholm återkommande dumpas stora mängder snö i Mälaren och Östersjön, trots att det egentligen är förbjudet.
– Det går att få dispens. Men tanken med dispensen är att den ska vara tillfällig och inte en permanent lösning som den mer eller mindre har blivit i Stockholm. Dessutom får man inte dumpa snö som man vill även om man har dispens, säger Helene Österlund.
Sedan några år tillbaka ingår hon tillsammans med några kollegor vid Luleå tekniska universitet i ett projekt som ska utveckla en rikstäckande metod för beräkning av miljövänligare och effektivare snöhantering i urbana miljöer.
– Vi ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att utvärdera olika metoder och fatta bättre beslut. Med vårt beräkningsverktyg, som ska vara klart till hösten, ska man bland annat kunna se hur föroreningarna förflyttas och var de hamnar beroende på vilken typ av snöhantering man väljer att sätta in.
Projektet finansieras bland annat av det statliga forskningsrådet Formas, några kommuner och Stockholms hamnar.
*Sprids föroreningar i större omfattning om snön dumpas i sjön än om den får ligga kvar på land och sakta smälta bort?
– Vi håller bland annat på att studera i vilken form och omfattning föroreningar förekommer i snön och om de följer med vattnet vid smältning. Resultatet är ännu inte klart.
– Men vi vet redan att om man låter snö smälta på plats, och den är uppblandad med mycket sand och grus från exempelvis halkbekämpning, kommer en åtminstone en del av föroreningarna att stanna kvar på platsen plus allt skräp. Dumpar man istället snön i vattnet, hamnar allt där.
*Är det mycket skräp?
– Det kan vara väldigt mycket beroende på varifrån snön kommer – kundvagnar, lastpallar och småskräp. Ja, det mesta. För några år sedan blev jag till exempel av med min telefon i snön. Det är det säkert fler som har blivit.
– Förutom de direkta föroreningsproblemen, bygger man upp sedimentet när man dumpar snö i hamnar och på liknande platser. Det ökar i sin tur behovet av bottenmuddring. Det är alltså mycket som talar för att snön bör ligga kvar på land.
Det finns dock undantag.
Helene Österlund berättar att i Oslo finns det en speciell snöreningsanläggning på en pråm som tar hand om mycket av den snö i och runt om den norska huvudstaden som annars skulle har dumpats direkt i Oslofjorden.
– Snön på pråmen smälts med hjälp av havsvatten som pumpas upp från botten.
*Då följer ju föroreningar och skräp med ut i vattnet?
– Nej. Den smälta snön passerar både rensgaller och filter innan den spolas ut i havet.
Umeå kommuns gatudriftchef Per Hilmersson säger att det allra bästa är om snö inte behöver köras bort överhuvudtaget, utan får smälta på plats.
– Men det går ofta inte. Då skulle vägarna bli alldeles för smala. Vi försöker dessutom höja standarden för våra cyklister genom att ploga cykelbanorna så breda som det är möjligt, vilket gör att plogvallarna trycker ihop gatorna ännu mer.
– Till det ska läggas att de lokala snöupplagen försvinner i takt med att Umeå växer och förtätas. När det byggs nytt, vill man ofta inte reservera ytor för snöupplag.
*Vilket innebär?
– Att det finns allt färre platser att lägga snön på i stan, vilket gör att vi måste köra bort den. Vi dumpar dock ingen snö i havet, utan lägger den på våra speciella snötippar.
*Fungerar det bra?
– Ja, men snörika vintrar blir tipparna ganska höga, vilket i sin tur gör att dessa inte töar bort av sig själv. Vissa år ligger det till och med kvar snö på tipparna när det börjar snöa igen nästa vinter. Så var det exempelvis i fjol, vilket inte alls var bra. Vi behöver få bort all snö för att kunna göra en ordentlig avstädning. Det är allt möjligt som döljs under snön.
– Hittills har vi kontinuerligt grävt i snötipparna för att snabba på tinandet. I år ska vi testa att vattna en tipp för att se om det ger bästa resultat. Vi har inte hittat någon riktigt bra lösning.
*Är det inte risk för att det nu sprider föroreningar om ni vattnar snötippen?
– Nej. Enligt våra tester ska det inte vara några problem.
Även i Luleå ställer stora snömängder till problem, berättar gatuchefen Patrik Ruumensaari.
– Så ser det nog ut på många håll i Sverige. I takt med att stadskärnorna förtätas blir det allt svårare att hitta centrala tomma ytor att lägga snö på. I Luleå har vi ett tre hektar stort område utanför stan där vi tippar snön, vilket fungerar ganska bra.
– Det är klart att vi skulle spara både pengar och miljö om vi slapp köra dit snö från innerstan. Men det alternativet finns ofta inte.
