Domarbrist ger långa handläggningstider

feb 21, 2023 | Arbetsmarknad, Juridik

Sex av tio domstolar misslyckas med att nå regeringens mål när det gäller handläggningstider.
Orsaken är bland annat för få domare i kombination med ett kraftigt ökande antal mål.
– Färre domstolar koncentrerade till större orter skulle underlätta rekrytering av nya domare och annan kvalificerad juridisk personal, säger Svea hovrätts president Anders Perklev.

REDAN FÖR FEM år sedan varnade Domarrekryteringsutredningen för att det ”kommer att uppstå en påtaglig brist på domare med allvarliga konsekvenser för samhället” och att det var alldeles för få kvalificerade sökande till ordinarie domaranställningar.
Sedan dess har antalet inkomna mål till domstolarna ökat med nästan tio procent medan antalet ordinarie domare bara har ökat med knappt två.
Domarna blir dessutom allt äldre. 2018 var 24 procent av de ordinarie domarna 60 år eller äldre. I våras var andelen 29 procent. När det gäller de yngre domarna går utvecklingen åt motsatt håll. 2018 var 14 procent av de ordinarie domarna under 45 år. I våras var andelen 10 procent.
Enligt statliga Domarnämndens senaste årsredovisning var det i fjol i genomsnitt 2,66 sökande per ledig domartjänst. I elva fall fick nämnden avskriva ärenden för vidare handläggning på grund av att det helt saknades sökande. I 40 procent av ärendena fick man förlänga den ursprungliga ansökningstiden på grund av för få sökanden.
– Svårigheten att rekrytera domare och annan kvalificerad personal är åtminstone delvis geografiskt betingad. Det är till enklare i storstadsområdena än i en del andra områden i Sverige, säger Anders Perklev som är ordförande i Domarnämnden och president i Svea hovrätt.
– Det finns starka argument för att koncentrera domstolarna till större orter och på det sättet underlätta rekrytering.
Förutom att värna domaryrkets attraktivitet genom bland annat god arbetsmiljö och bra utvecklingsmöjligheter är det, enligt Anders Perklev, viktigt att öka antalet som är kvalificerade att söka ordinarie domartjänster om antalet domare ska kunna öka i framtiden.
– Från att någon har tagit sin juristexamen tills att personen kan bli aktuell för en ordinarie domaranställning tar det minst tio år. Det krävs med andra ord en ganska lång planeringshorisont.
För att underlätta rekryteringen är det sedan ett par år tillbaka möjligt för den som har god erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete att kvalificera sig för en domaranställning genom att under ett år arbeta som adjungerat råd i tings- och hovrätt.
– Det är det bland annat flera advokater som har gjort. Vi behöver fler vägar in i domaryrket än den traditionella via fiskaltjänstgöring, säger Anders Perklev.
– Åklagare som är tjänstlediga från Åklagarmyndigheten för att arbeta som adjungerade råd inför en eventuell domarkarriär får dock inte döma i brottmål enligt Högsta domstolens praxis. Det försvårar rekryteringen.

SAMTIDIGT SOM DET råder brist på sökande till en del domartjänster har domstolarna fått alltmer att göra, vilket bland annat märks på de emellanåt mycket långa handläggningstiderna. Några exempel:
*59 procent av tings- och hovrätterna samt förvaltnings- och kammarrätterna klarade 2021 inte ett eller flera av regeringens mål när det gällde handläggningstider.
*38 procent av tingsrätterna klarade inte regeringens mål när det gällde handläggningstider i brottmål som inte var förtursmål. För hovrätterna var andelen 80 procent (5 av 6).
*83 procent av förvaltningsrätterna klarade 2021 inte regeringens mål när det gällde handläggningstider i mål som inte var förturs- eller migrationsmål. Bland kammarrätterna var andelen 50 procent (2 av 4).
– De ökade balanserna och längre handläggningstiderna beror framför allt på ökad inströmning av brottmål. Till Svea hovrätt har antalet ökat med 50 procent sedan 2017, säger Anders Perklev.
– Mål med tidsfrister, till exempel häktade, prioriteras. Det gör att det blir mindre tid över till andra mål.
*Vem är ansvarig för att det har blivit så här?
– I ett komplext samhälle ska man vara försiktig med att peka ut enskilt ansvariga. Men man kunde tidigare ha förutsätt att ökade anslag till polis och åklagare skulle leda till ökad måltillströmningen och ökat anslagen till domstolorna. De ökning som vi nu får borde ha kommit tidigare.

ANDERS PERKLEV EFTERLYSER balans och synkronisering när det gäller förstärkningar och satsningar på rättsväsendets olika delar.
– Det är viktigt att man i budgetarbetet kan ha en långsiktig planering. Ettåriga budgetar är ett bekymmer.
Det är en uppfattning som delas av Anna Nitzelius, sakkunnig på fackförbundet Akavia.
– Resurserna till rättsväsendet behöva öka. Men det är minst lika viktigt att det finns en långsiktighet i resurstilldelningen för att man ska kunna ha en bra planering, bemanning och en bra arbetsmiljö. De senaste årens ryckighet med ändringsbudgetar och liknande är i vissa fall svårt att hantera.
– Från Akavias sidan tycker vi att det borde finnas en parlamentarisk beredning för rättsväsendets långsiktiga utveckling och gärna en bred politisk överenskommelse om inriktningen och den långsiktiga finansieringen. Inte minst för att det tar lång tid att utbilda åklagare och domare.

I VÅRAS KONSTATERADE Riksrevisionen att migrationsdomstolarnas hantering av asylmål har klara effektivitetsbrister och domstolarna är långt ifrån att nå regeringens mål när det gäller handläggningstider. Sedan 2013 är det endast migrationsdomstolen i Stockholm som – under enstaka år – har varit i närheten av att nå målet.
Justitieombudsmannen (JO) har under flera år kritiserat domstolars långa handläggningstider och i beslut bland annat beskrivit situationen som ”mycket bekymmersam”.
– Enligt regeringsformen ska en rättegång genomföras rättvist, men också inom skälig tid. Att vänta på att få sin sak prövad kan både vara oerhört påfrestande och få allvarliga konsekvenser för en person. Kanske vet man inte om man ska dömas till fängelse eller inte, bli av med jobbet eller få skadestånd för att huset som man har köpt och flyttat in i eventuellt är fuktskadat. En annan konsekvens är att företagstvister drar ut på tiden, säger Katarina Påhlsson som är en av fyra justitieombudsmän.
– Muntlig bevisning riskerar att försämras om målen bli liggande länge, vilken kan gå ut över utredningarnas kvalitet men även rättssäkerheten. Vi människor glömmer ju saker och ting. Det blir också merarbete för domstolorna när målen läggs på hög. En del av utredningarna behöver kanske kompletteras.
*Vad är orsaken till de långa handläggningstiderna?
– Vi gör inga egna undersökningar av detta. Men en orsak som domstolarna själva för fram är den stadiga ökningen av brottmål sedan 2016. Andra förklaringar som det pratas om är domarbristen och att en del typ av mål blir alltmer komplexa. Växande antal förtursmål gör i viss mån att andra mål, till exempel familje- och tvistemål, trängs ut.

I INLAGOR TILL JO och Arbetsmiljöverket beskrivs en emellanåt mycket tuff och pressad situation på många domstolar med långa handläggningstider, för lite personal, svårigheter att rekrytera domare och andra kvalificerade medarbetare och hög personalomsättning. Det sistnämnda på grund av hög arbetsbelastning och att andra arbetsgivare, även offentliga sådana, ofta erbjuder bättre villkor.
En domstolschef skriver att en ”förutsättning för att långsiktigt kunna planera verksamheten och upprätthålla ett effektivt målarbete med bibehållen rättssäkerhet är att domstolen får en förutsägbar, hållbar och mer långsiktig budget samt inte är beroende av engångsbelopp med framförhållning”.
Arbetsmiljöverket har vid åtminstone ett par tillfällen under de senaste åren beslutat om vitesföreläggande mot Värmlands tingsrätt för brister i arbetsmiljön på grund av bland annat ohälsosam arbetsbelastning (ett av besluten är överklagat till kammarrätten som i skrivande stund inte kommit med något avgörande).
I fjol fick chefen för Örebro tingsrätt sluta efter omfattande kritik från personalen gällande just arbetsmiljön.
– Det är en mycket tuff arbetssituation på många domstolar, och det verkar aldrig ta slut. Det är inte konstigt att många slutar, säger en domstolsmedarbetare som vill vara anonym.

ANDERS PERKLEV BERÄTTAR att Svea hovrätt i höst ökar antalet nya fiskaler (under domarutbildning) från 40 till 53 per år.
– Vi behöver öka antalet fiskaler för att det i framtiden ska finnas tillräckligt med personer som är kvalificerade att söka ordinarie domartjänster och för att vi ska klara kommande pensionsavgångar.
– Jag skulle också vilja att man ökade antalet notarietjänster som är en förutsättning för att vi ska klara den framtida rekryteringen av fiskaler och åklagare.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Akavia Aspekt 2022.

Fakta: Domarnämnden
Har som främsta uppgift att lämna förslag till regeringen när det gäller utnämning av ordinarie domare. Den ska också bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att främja rekryteringen av ordinarie domare.

Fakta: Exempel på beslut från JO under senare år.
*Återkommande kritik mot förvaltningsrätten i Göteborg för långsam och passiv handläggning av mål gällande uppehållstillstånd.
*Kritik mot förvaltningsrätten i Malmö för långsam handläggning gällande bland annat överklaganden om sjukpenning och skyddsjakt.
*Hård kritik mot Falu tingsrätt för stora brister när det gäller hanteringen av äldre brottmål, bland annat ”utdragna handläggningstider med långa perioder av total passivitet”.
*Kritik mot förvaltningsrätten i Härnösand för långsam handläggning av mål om sjukersättning.
*Kritik mot förvaltningsrätten i Malmö för lång handläggningstid av mål om arbetsskadeersättning och tandvård.
*Kritik mot Uddevalla tingsrätt för långsam handläggning av mål gällande grov kvinnofridskränkning.
*Kritik mot förvaltningsrätten i Stockholm för lång handläggningstid i arbetsmiljömål.
*Kritik mot förvaltningsrätten i Härnösand för passiv handläggning av mål om kriminalvård.

Fotnot: Följande av regeringens mål gällande handläggningstider har vi tagit hänsyn till.
*Tingsrätter:
– Brottmål exklusive förtursmål. 75 procent ska avgöras inom 5 månader.
– Tvistemål exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad. 75 procent ska avgöras inom 7 månader.
*Hovrätter:
– Brottmål exklusive förtursmål. 75 procent ska avgöras inom 5 månader.
*Förvaltningsrätter:
– Förvaltningsmål exklusive förtursmål och migrationsmål. 75 procent ska avgöras inom 6 månader.
– Avlägsnandemål ensamkommande barn. 90 procent ska avgöras inom 2 månader.
*Kammarrätterna:
– Förvaltningsmål exklusive förtursmål och migrationsmål. 75 procent ska avgöras inom 6 månader.

Därför avgick kommuntopparna

Under den nuvarande mandatperioden har drygt 200 kommunal- och regionråd avgått i förtid. De flesta har lämnat av privata skäl eller för att de har...

Mamma och pappa avgör lärarbehörighet

Elever med lågutbildade föräldrar har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än elever vars föräldrar är högutbildade. – Ett sätt att...

Ökad kontroll över lärarna

Under de senaste decennierna har lärarnas självständighet och autonomi minskat kraftigt samtidigt som kontrollen över dem har ökat. Ett uttryck för...

Lagarbete för högsta säkerhet

I Malmö byggs Sveriges största domstolsbyggnad. Det blir ett hus fullt av teknik och säkerhet. – Det är enormt mycket installationer, säger...