15 mil nordost om Oslo testas och certifieras vägmarkeringsmaterial.
– Det sker standardiserat ute på en vanlig riksväg. Varje material testas under två års tid, berättar materialexperten Hanna Fager vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI).

PROVEN GENOMFÖRS PÅ riksväg 2 strax norr om Kongsvinger av Nordiccert (Nordic certification of road marking materials) som drivs gemensamt av teknikkonsultföretaget Ramboll och VTI.
– I dagsläget har vi två provfält för test av vägmarkeringsmaterial. Ett i närheten av Herning på Jylland som, när det gäller klimat och vinterunderhåll, är en bra representant för danska förhållanden och ett i Norge som är representativt för förhållandena i de övriga nordiska länderna, berättar Hanna Fager.
Tanken bakom det nordiska certifieringssystemet för vägmarkeringsmaterial är att underlätta kravställning i samband med upphandlingar.
– I och med att testerna genomförs ute i praktisk miljö blir resultaten verklighetstrogna, säger Hanna Fager.
Bland annat mäts retroreflekterad luminans under torra och våta förhållanden, luminans under diffus belysning, kulör och friktion.
Materialen certifieras i förhållande till antalet hjulpassager de klarar med bibehållen funktionalitet.
– Inte minst här uppe i Norden är det en utmaning att få fram bra fungerande material som också är kostnadseffektiva och har liten miljöpåverkan. Stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter, hög dubbdäcksanvändning och vinterväghållning sliter mycket på vägmarkeringarna.

TRAFIKRELATERAD MIKROPLAST, DET vill säga däckslitage, polymermodifierad bitumen och slitage från vägmarkeringar, bedöms globalt vara en av de största källorna till kontamineringen av mikroplast i miljön.
I dag utgör termoplastiskt vägmarkeringsmaterial majoriteten av alla vägmarkeringar som läggs ut i Sverige. Genom att återvinna åtminstone en del av materialet går det att både minska klimatpåverkan och öka resurseffektiviteten.
Tillsammans med bland annat VTI driver företaget Svevia ett projekt som går ut på att ta fram metoder för att återanvända termoplasten i gammalt vägmarkeringsmaterial, men också att utvärdera hur inblandning av återvunnen massa påverkar vägmarkeringsmaterialets egenskaper.
– Det sistnämnda görs av NordicCerts på riksväg 2 i Norge. Vägmarkeringarna lades i höstas, berättar Martin Gunnarsson som är arbetschef Emulsion & Termoplast på Svevia.
– Vad jag vet har man aldrig tidigare försökt återvinna vägmarkeringsmaterial på det här sättet.
Enligt Martin Gunnarsson är det inte är kvaliteten på det återvunna materialet som är den stora utmaningen.
– Den kritiska delen handlar framför allt om att utveckla metoder för att effektivt samla in och separera återvunnit material.
Hanna Fager tror att vägmarkeringsmaterialet miljöpåverkan kommer att växa i betydelse.
– I bland annat Sverige, Danmark, Norge och Finland ställer statliga beställare vid upphandling krav på att vägmarkeringsmaterialet ska vara certifierat. Vi ser en ökad medvetenhet bland en del kommuner om att även de borde ställa liknande kvalitetskrav.

Mikael Bergling
Första publicering: I fokus 2025.

Fakta trafikrelaterad mikroplast
*Små plastpartiklar som frigörs från vägtrafiken:
*Kommer från däckslitage, polymermodifierad bitumen och slitage från vägmarkeringar.
*Trafikrelaterad mikroplast anses vara en av de största källorna till kontamineringen av mikroplast i miljön.
*Enligt en undersökning av VTI slits tvärgående vägmarkeringar som stopplinjer och övergångs-ställen, körfältslinjer och linjer i rondeller fort.
*Främsta orsaken till slitage är vinterväghållning, dubbdäcksanvändning och höga
trafikflöden.
*Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment. Det kan vara tillverkat som mikroplast eller bildats vid slitage eller nedbrytning av plast.

Fakta termoplastisk vägmarkering
Termoplastisk vägmarkering är en lösningsmedelsfri massa som värms upp och appliceras på vägar för att skapa hållbara och synliga markeringar. Materialet består av fyllnadsmedel, pigment, glaspärlor och bindemedel. Dess främsta egenskap är att det kan smältas om och återanvändas utan att förlora sina ursprungliga egenskaper. Trots detta har återvinning av materialet hittills varit mycket begränsad.

Allt fler kör påverkade

Samtidigt som polisen har mer än halverat antalet nykterhetskontroller i trafiken, ökar andelen bilförare som kör påverkade av alkohol och droger. ...

Livsfarliga bilar säljs i Sverige

Krockskadade bilar som skrotas i USA säljs vidare till ovetande svenska bilister.  Trots att Transportstyrelsen vet vilka bilarna är, informeras...

Stan är full av vatten

Vattnet är en av Stockholms främsta identitetsbärare.– Vi kan bli betydligt bättre på att utnyttja vattnet än vad vi är idag, säger Stockholms...

Simhallsrenovering för miljarder

Till sommaren ska renoveringen av simhallen i Högdalen i södra Stockholm vara klar. Det är en ombyggnad som fördyrats och dragit ut på tiden. – Men...

Välkommen till Stockholms undre värld

Kärnkraftverk mitt i stan. Sopor som far fram i 70 kilometer i timmen. 550 mil vatten- och avloppsnät. Välkommen till Stockholms undre värld. RUNT...