Under de kommande åren väntas Trafikverket satsa 1,5 miljarder kronor på att klimatanpassa de svenska vägarna.
– De viktigaste vägarna kommer att åtgärdas först, andra får vänta tills de översvämmas eller att det är dags för normalt underhåll, säger geotekniker Agne Gunnarsson på Trafikverket.
Tidigt på morgonen den 21 augusti 2014 drabbades Kristinehamn i sydöstra Värmland av ett kraftigt skyfallet. På bara några timmar kom det 160 millimeter regn. Flera vägar svämmades över och fick stängas av, medan andra spolades bort. Inne i centrala Kristinehamn fylldes gator och torg av vatten. Järnvägstrafiken mellan Stockholm och Oslo stoppades. Även
– Det regnade enormt mycket. Många av vägtrummorna klarade inte av att ta hand om så mycket vatten på så kort tid. Vi tvingades bland annat stänga av E18 under några dagar. Delar av vägen hade helt enkelt försvunnit, berättar vägmästare Lars Ramberg på Svevia Drift Väst.
– När vattnet på E18 någon dag senare rann undan, kom det bland annat fram en stulen bil som någon lämnat på vägen under regnandet. Det var enorma vattenmängder.
Under några intensiva dagar arbetade Lars Ramberg och hans kollegor med att leda om trafik, pumpa bort vatten och reparera skadade vägar.
– I början jobbade vi dygnet runt. E18 var inte helt reparerad förrän den 5 september.
Bytte ni ut vägtrummorna?
– Nej. Det gick inte att ha E18 avstängd så lång tid som det skulle ta att få nya trummor levererade. Däremot bytte vi trummor på andra vägar. För att klara allt mer extremt väder behövs det trummor med allt större dimensioner. Idag är det många som är underdimensionerade.
Lars Ramberg säger att det inte bara är kraftig nederbörd som ställer till med problem. Även de senaste vintrarnas omväxlande väder har slitit på många vägar.
– En period är det kallt, sedan är det plötsligt milt. Då smälter snön, det kanske regnar och vatten tränger ner i beläggningen. Sedan blir det kallt igen, vattnet fryser och då blir det stora potthål i beläggningen.
Klimatförändringarna väntas bland annat leda till höjda havsnivåer, ökade nederbördsmängder, kortare perioder med tjäle och mer extremt väder. Och därmed också växande påfrestningar på infrastrukturen. Ökat regnande till exempel, väntas göra att fler vägar spolas bort och brokonstruktioner skadas samtidigt som riskerna för ras, erosion och skred ökar.
I sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 satsar Trafikverket cirka 1,5 miljarder kronor av bärighetsanslaget på att klimatanpassa vägsystemet.
Geotekniker Agne Gunnarsson arbetar bland annat med att identifiera geotekniska risker i vägnätet, det vill säga platser med ökad risk för översvämning, bortspolning, ras och skred.
– Blir det mer nederbörd, stiger nivåerna i vattendragen och då kommer många av dagens vägar att ligga för lågt. Västsverige är ett område där nederbörden väntas öka ganska rejält. Mellansverige är ett andra område som kan få problem.
Kommer det att bli ökade vårfloder?
– Snörika vintrar kan det bli stora vårfloder, framför allt när avsmältningsperioden är kort. Vid snabbt stigande temperaturer i kombination med mycket regnande kan det dessutom gå otroligt fort.
– En vår med mycket tö i kombination med frysgrader under nätterna, och hög avdunstning, lär det å andra sidan inte bli större problem än vad vi har idag. Det blir med andra ord omfattande svängningar.
Agne Gunnarsson berättar att många av dagens vägtrummor inte är anpassade för ökade vattenflöden och behöver bytas ut.
– Det är dock inte samma sak som att det också kommer att ske. De största och viktigaste vägarna kommer att anpassas till de nya förhållandena och till exempel få nya och större vägtrummor om det finns behov av det, medan mindre vägar översvämmas och kanske till och med spolas bort. Därefter klimatsäkras de eller så sker det i samband med större underhållsarbeten, till exempel när beläggningen ska bytas. Att åtgärda alla vägar i förväg skulle bli alldeles för dyrt.
Var går gränsen?
– Det är inte bestämt. Det finns heller ingen framtagen karta över vilka vägar, tunnlar och liknande som är extra utsatta. Just nu arbetar vi med att starta upp det arbetet.
– Jag tror att vår verktygslåda kommer att vara ganska stor framöver och att vi kommer att utnyttja stora delar av den. I en del fall handlar det om att byta ut vägtrummor mot större, i andra om att bygga skyddsbarriärer eller höja vägen så att den själv fungerar som en barriär. Eller så ser vi till att i förväg ha för rekognoserade omläggningsvägar så att vi snabbt kan styra om trafiken vid översvämningar.
