Hyrorna i många allmännyttiga bostadsföretag behöver höjas.
– Annars kommer vi att köra sönder bolagen. Det är dags att diskutera Hyresgästföreningens ansvar för att vi inte får upp hyrorna till en rimlig nivå, säger Niklas Nordström (S) som är kommunstyrelsens ordförande i Luleå.
Det kommunala bostadsbolaget Lulebo har under senare år sålt en betydande del av sina lägenheter till privata fastighetsägare. Dessutom har stora värden förts över från bolaget till Luleå kommun, vilket väckt omfattande kritik.
– Vi har sålt av för att få hit nya aktörer och öka bostadsbyggandet, men också för att stärka Lulebos ekonomi, säger Niklas Nordström.
– När jag tillträdde som kommunalråd hade allmännyttan i Luleå sålt 1 100 lägenheter, framför allt för att få fram pengar att renovera för. Nu har vi sålt ytterligare 3 000 lägenheter. En del av pengarna har vi hämtat tillbaka till kommunen och en del har stannat kvar i bolaget.
*Vad tyckte hyresgästerna som bodde i husen som Lulebo sålde?
– Som i de flesta fall när det sker förändringar var det reaktioner som främst drevs på av media och Hyresgästföreningen. Få vanliga hyresgäster hörde av sig. När de väl förstod att hyrorna inte skulle höjas med ett ägarbyte, var det lugnt. En del är mer nöjda med den nya ägaren. En del mindre nöjda. Men det är ingen stor fråga när man möter Luleåborna.
*Varför gjorde ni så stora värdeöverföringar från Lulebo till Luleå kommun? Hade det inte varit bättre att låta pengarna stanna kvar i bolaget?
– Ett bolag kan inte ha en för stor likviditet och soliditet. Då ska ägaren hämta hem pengarna, som i det här fallet tillhör alla Luleåbor inte bara de som just i dag har ett hyreskontrakt med Lulebo.
Niklas Nordström säger att en del av intäkterna från försäljning har eller ska användas till bland annat upprustning av stadsdelar och lekplatser samt byggandet av ett nytt badhus.
– Lulebo har en mycket god ekonomi, men kommer att ha en resa att göra när det gäller att renovera ett eftersatt underhåll. Gamla synder ska nu hanteras.
– Hyresnivåerna i allmännyttan är i dag så låga att man inte längre orkar med renovering och underhåll.
*Hur ändrar man det?
– Hyresnivån måste upp till en nivå som gör att bolagen klarar drift, underhåll och renovering. Jag är mycket besviken på Hyresgästföreningen som är otroligt aggressiv över att vi har sålt ett antal lägenheter i allmännyttan och tycker att det är jättefel, men glömmer att man själv har bidragit till detta genom att inte låta hyresnivåerna hamna på en rimlig nivå.
*Leder inte högre hyror efter en renovering till att många inte har råd att bo kvar?
– Det är så klart en förändring som behöver ske successivt och över en tid. Dagens ordning med hyror som gör att bolagen inte har en fungerande driftsekonomi är inte rimlig och ett jättestort bekymmer. Vi måste ha funktionella hyresnivåer. Det har vi inte i dag.
*Vad är en social bostadspolitik och vad bör den syfta till?
– Jag tycker att mycket handlar om att säkerställa att fler kan efterfråga en bostad och att jämna ut skillnader mellan människor. Jag ser den som en viktig del för att hålla ihop samhället.
*Har vi en social bostadspolitik i dag?
– Till vissa delar har vi det. Men eftersom vi inte längre använder oss av fastighetsskatten, innehåller den väldigt lite av omfördelning. Det är också besvärande att det fortfarande är stora skillnader mellan de olika upplåtelseformernas ekonomiska förutsättningar och att nyproduktionen är så fruktansvärt dyr.
*Vilka är de väsentligaste delarna i en social bostadspolitik?
– Att bättre utnyttja de instrument som redan finns, det vill säga fastighets- och reavinstskatterna och förändra ränteavdragen/bidragen. Jag tycker också att vi behöver bli betydligt tuffare när det gäller konkurrenspolitiken.
– De hushåll som har en svag köpkraft är de som har det tuffast när det gäller att komma in på bostadsmarknaden och kunna göra någon form av bostadskarriär. Det är framför allt de hushållen som behöver stärkas. En bra fastighetsskatt kan finansiera utjämnings- politiken och dessutom sätta fart på flyttkedjorna.
*Vad är bäst. Offentligt stöd till utbudssidan eller efterfrågesidan?
– Jag tror inte på att subventionera produktionen, som mycket av politiken handlar om i dag. Det är betydligt bättre att stärka hushållens köpkraft, till exempel genom att höja bostadsbidraget som dessutom är ett mycket bra omfördelningsinstrument.
*Finns det inte en risk för att höjda bostadsbidrag blir en fattig domsfälla, det vill säga att det inte blir meningsfullt för en person att öka sina förvärvsinkomster eftersom bostadsbidraget minskar i motsvarande takt?
– Man måste alltid väga av var balanspunkten ska gå. Men det är mycket mer trä säkert att stötta hushåll med svag köpkraft genom att höja bostadsbidraget än att sprida ut pengarna på bostadsproduktionen i allmänhet. Generella subventioner skulle även omfatta sådana som mig och vi behöver inga subventioner. Men det finns det många andra som gör.
*Vem bör ha ansvaret för den sociala bostadspolitiken?
– Kommunerna har ett jättestort ansvar, vilket dessutom är tilldelat oss i lagstiftningen. Det som är besvärande som kommunpolitiker är att vi bara kan hantera den nationella politiken som den är. Vi kan inte göra så mycket mer. Vi kan inte agera utifrån en annan karta än den som staten har ritat upp.
*Vad gör ni?
– Mycket handlar om att via allmännyttan upprätthålla standard och status på våra bostadsområden. Lulebo har till exempel, tillsammans med andra aktörer, renoverat bostadsområdenas centrum och liknande. Vi gör också mycket annat som ligger utanför den direkta bostadspolitiken, men ändå, åtminstone indirekt, hör dit. Vi har till exempel ett långtgående omfördelningssystem när det gäller skolans ekonomi.
*Får ni med de privata fastighetsägarna?
– Ja. Vi har ett väldigt nära samarbete med de privata fastighets- ägarna. När vi sålde en tredjedel av Lulebos bestånd sa vi att bolaget inte ensamt kan ta ansvar för de sociala frågeställningarna. Det måste även andra aktörer göra.
*Hur fungerar samarbetet mellan allmännyttan och socialtjänsten?
– Bra, men det gör det också med de andra stora bostadsbolagen. Vi har kommit överens med Luleåbo, Galären, Heimstaden och Rikshem om att de ska sätta av en viss del av sitt lägenhetsbestånd till socialtjänstens behov och till yktingmottagande. Det fungerar bra.
*Vilket fungerar bäst: sociala kontrakt eller “Bostad först“?
– Tidigare arbetade vi mycket med kommunala/sociala kontrakt, men har mer och mer övergått till att ge familjerna förstahandskon- trakt, framför allt när det gäller yktingar. En förutsättning för att kunna etablera sig i Sverige är att man har ett tryggt boende, annars har man ingen fast grund att stå på. Dessutom får yktingarna ersättning från staten.
– Var fjärde lägenhet som blir ledig i det kommunala beståndet sätter vi av till flyktingmottagande. Hade vi inte gjort det, hade vi haft en social bostadssituation som varit väldigt besvärlig.
*Vilka får sociala kontrakt?
– Det är människor med sociala problem och det sköts av social- tjänsten. När situationen har stabiliserat sig, och man klarar att stå på egna ben, får man ta över kontraktet.
*Är den sociala bostadspolitiken bara något för hyresrätten?
– Nej, jag tycker att den även kan omfatta det ägda boendet och att staten bör stimulera bosparande. Men det tar 15 eller 20 år innan vi ser någon effekt av ett ökat bosparande. Samtidigt är situationen i dag sådan att i princip allt är nödvändigt: fastighetsskatt, minskade räntebidrag, stimulans av sparandet och höjda bostadsbidrag.
*Hur viktigt är det att få igång flyttkedjorna?
– Helt avgörande. Det är ett jätteproblem att det byggs för lite och för dyrt. Men vi kommer aldrig med hjälp av bara ett ökat bostadsbyggande kunna lösa bostadsbristen. För det krävs det även att vi får igång yttkedjorna, att vi helt enkelt utnyttjar bostadsbeståndet mer effektivt. En av statens absolut viktigaste uppgifter på bostadsområdet just nu är att se till att det sker.
– Utredning efter utredning har visat på samma sak och landat i samma rekommendationer om vad som bör göras. Det är inga nya radikala förslag som läggs fram. Det som nu behövs är att de nationella politikerna tar sig samman och agerar.
Namn: Niklas Nordström.
Ålder: 50 år.
Yrke/uppdrag: Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande (S) i Luleå.
Bakgrund: Distriktschef Folksam, förbundsordförande SSU, oppositionsråd Nacka kommun, marknadsdirektör KPA Pension och konsult PR-byrån Prime.
Så har jag bott: Villa, hyresrätt, bostadsrätt och radhus. Har aldrig bott i allmännyttan.
Bor i dag: Bostadsrätt i Luleå.
Drömboende: Helst av allt på en plats i sol och värme. I väntan på det, i en lägenhet med utsikt över vatten.
Mikael Bergling
Första publicering: Boken “En bostadspolitik för alla?”
