Inom några år väntas var femte domare gå i pension, i några län betydligt fler.
– Domarbristen är ett stort problem som borde engagera fler. På sikt är den ett hot mot rättssäkerheten, säger Anna Nitzelius som är rättspolitiskt sakkunnig vid fackförbundet Jusek.
I VÅRAS FANNS det cirka 1 130 ordinarie domare vid de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna runt om i Sverige, enligt Domstolsverket.
En analys av verkets statistik visar bland annat:
*En majoritet av domarna (55 procent) är kvinnor. Andelen kvinnor ökar ju yngre domarna är och vice versa.
*Domarna är i genomsnitt 53 år.
*3 procent är under 40 år. 22 procent är 60 år eller äldre.
*Andelen äldre domare varierar mellan olika delar av Sverige. I exempelvis Västerbotten är 44 procent av domarna 60 år eller äldre. I Kronoberg är andelen 7 procent.
Samtidigt som en betydande del av domarna är på väg att gå i pension, blir det allt svårare att rekrytera nya.
– Det ser dock väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Även om det är svårt att generalisera, kan man säga att det är svårast att försörja norra Sverige och vissa mindre orter i södra Sverige med domare. Storstadsregionerna har i allmänhet ett bättre rekryteringsläge, säger Maria Isaksson som är Domstolsverkets HR-direktör.
– Vi är oroliga över den långsiktiga försörjningen av domare.
Enligt Maria Isaksson bör antalet platser på domarutbildningen öka.
– Då får vi ett bredare underlag att rekrytera domare ifrån. Men vi behöver också hela tiden arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare som jurister vill välja.
Det är i dag inte ovanligt att det är få sökande till utlysta domartjänster. 2018 var det tre eller färre sökanden i nästan en tredjedel av de rekryteringsärenden som avgjordes av Domarnämnden.
På frågan vad regeringen gör för att motverka/minska domarbristen svarar David Åhlén, politiskt sakkunnig åt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), i ett mejl:
”Vi (kan) inte skriva under på beskrivningen att det skulle råda domarbrist i Sverige. Regeringen har inte heller fått några sådana indikationer från Domarnämnden.”
*Anser regeringen att det inte råder någon domarbrist i Sverige?
”Regeringen har som sagt inte fått några indikationer från Domarnämnden eller Domstolsverket om att det skulle råda domarbrist. Däremot är regeringen medveten om att det i enskilda fall har varit svårt att rekrytera domare.”
För drygt ett och ett halvt år sedan fick regeringen ta emot den så kallade domarrekryteringsutredningens förslag på hur rekryteringen av domare ska förbättras. Enligt utredningen behöver domaryrket bli ett mer attraktivt och tillgängligt alternativ för jurister i olika skeden av karriären och med olika yrkesbakgrunder.
Det kan, enligt utredningen, bland annat ske genom att kvalificerade och erfarna jurister får möjlighet att domarmeritera sig genom att tjänstgöra i domstol under ett år med början i överrätt och fortsättning i underrätt.
I maj beslutade regeringen att införa möjligheten genom en ny tidsbegränsad anställning som adjungerat råd. Förändringen ska träda i kraft 1 september i år.
Utredningen föreslår också att den fyraåriga domarutbildningen för yngre jurister utökas, samt att jurister som genomför domarutbildningen bör kunna tjänstgöra vid domstolar i hela landet under tiden.
Anna Nitzelius, rättspolitiskt sakkunnig på Jusek, säger att det är bra och nödvändigt att öppna för fler vägar in i domaryrket.
– Men det gäller också att behålla de domare som redan är verksamma. I dag är det hög personalomsättning bland domarna.
*Varför då?
– Det varierar så klart. Ett skäl kan vara arbetsmiljön, ett annat arbetets organisering. Många domare är utsatta för ganska hög press. Tempot är högt och arbetsdagarna långa. Arbetsbelastningen måste hållas på en rimlig nivå.
– Det behövs också fler karriärvägar i domstolarna förutom att bli chef. Möjligheterna att specialisera sig och utvecklas inom yrket behöver förbättras. Domarrollen behöver renodlas och den administrativa delen av arbetet minskas. Dessutom behöver lönerna höjas.
FRAM TILL 2024 ska antalet polisanställda öka med 10 000.
– Det förstärker behovet av fler domare, säger Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren.
Enligt vinterns överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ska antalet polisanställda öka kraftigt under de kommande åren.
I det så kallade 73-punktsprogrammet skriver partierna: ”Vi tar krafttag mot den organiserade brottsligheten, stärker polisen och bekämpar både brotten och brottens orsaker.”
Enligt punkt 69 i programmet ska det bli ”10 000 fler polisanställda till 2024. Attraktiviteten i polisyrket ska förstärkas genom bättre villkor”.
Programmet innehåller inga skrivningar om satsningar på domare och domstolarna.
Enligt Domarnämnden ökade antalet mål i Sveriges domstolar under 2018 med motsvarande 65 domartjänster.
2015 kom det in 81 572 brottmål till tingsrätterna.
Är 2022 beräknas antalet, enligt Domstolsverkets budgetunderlag för perioden 2020–2022, ha ökat med cirka 35 procent till 110 200.
Det totala antalet mål vid tingsrätterna beräknas under perioden öka med 24 procent och vid förvaltningsrätterna (exklusive migrations- och trängselskattemål) med cirka 14 procent.
– För att vi ska klara att hantera det kraftigt ökande antalet mål behöver våra anslag fram till 2022 öka med cirka 650 miljoner kronor, säger Martin Holmgren.
*Vad händer om ni inte får ökade resurser?
– Då väntas betydande besparingar. Mål kommer att läggas på hög och det blir längre handläggningstider. Det gäller särskilt mål som inte är av förturskaraktär. Mål som rör vardagsbrottslighet riskerar att få stå tillbaka för mål med frihetsberövade. Det kommer helt enkelt att ta längre tid att få målen avgjorda, vilket minskar rättssäkerheten.
*Blir det svårare att rekrytera domare?
– Om domstolarna inte kan möta den ökade arbetsbelastningen genom rekryteringar, finns det uppenbar risk för att arbetsmiljön försämras och att domstolarna blir mindre attraktiva arbetsplatser. I sin förlängning kan det leda till ökad personalomsättning och att det blir svårare att rekrytera bland annat domare.
Anna Nitzelius, rättspolitiskt sakkunnig på Jusek, säger att myndigheterna i rättskedjan är extremt beroende av varandra.
– Det behövs en långsiktig strategi för hela rättsväsendet. Om man ökar resurserna till exempelvis polisen måste man ha en tydlig bild av hur det påverkar övriga myndigheter. Det är ett slöseri med resurser om man inte håller ihop hela kedjan.
– Dessutom krävs det ordentlig framförhållning. Det tar många år att utbilda nya domare och åklagare.
Erik Grevholm, forsknings- och utredningsråd på Brottsförebyggande rådet (Brå) menar att det kommer att ta ganska många år innan satsningen på polisen får fullt genomslag på domstolarnas verksamhet.
– Sambandet är dessutom inte så starkt, mekaniskt och stabilt som man kanske kan tro. Förutom att det kommer att ta tid innan alla nya poliser är på plats, kommer långt ifrån alla av dem att syssla med brottsutredningar och annat som så småningom kan hamna i domstolarna. Men det innebär inte att man inte måste arbeta aktivt med frågor kring domarrekryteringar.
Nyligen konstaterade Riksrevisionen i en granskning att regeringen i sin styrning av myndigheterna inte har tillräckligt fokus på hela rättskedjan, det vill säga polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.
SVEA HOVRÄTT HAR i år inte råd att tillsätta alla vakanta ordinarie domartjänster, berättar hovrättens president Anders Perklev.
– För att klara budgeten måste vi hålla tillbaka återrekryteringar.
– Det finns ett stort behov av ökade resurser till domstolssektorn. I ett längre perspektiv tror jag dock inte att det räcker att tillföra mer resurser. Det krävs också förändringar av regelverken som gör processerna mer hanterbara. Många mål tenderar att bli allt större och allt mer komplexa, vilket gör handläggningen väldig dyr.
*Vad då för förändringar?
– Det som har diskuterats är bland annat att införa prövningstillstånd i alla brottmål och att begränsa möjligheterna att på ett sent stadium i processen föra in nya omständigheter. Brottsligheten ser inte ut på samma sätt i dag som för 50 år sedan. Regelverken behöver anpassas till en ny verklighet. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla rättssäkerheten.
*Bör domstolar slås samman?
– Att slå samman de minsta tingsrätterna vore både rimligt och klokt. Större enheter kan underlätta rekrytering av bland annat domare.
Mikael Bergling
Första publicering: Jusektidningen (2019)
