En ny marknadsbaserad modell för ekologisk kompensation är på väg att införas i Uppsala.
– Vi tror att det effektivaste sättet att värna naturen är att tilldela den ett ekonomiskt värde, säger Camilla Söderquist på Uppsala kommuns stadsbyggnadsförvaltning.
EN FÖRSTA VERSION är redan klar.
– Det återstår en hel del arbete innan modellen kan tas i bruk. Men det ser hoppfullt ut, berättar Camilla Söderquist som är naturstrateg och strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommuns stadsbyggnadsförvaltning.
Enligt den preliminära tidsplanen väntas nödvändiga politiska beslut fattas under våren.
– Jag hoppas att modellen kan börja implementeras om ungefär ett år. Det är viktigt att vi får med hela kommunkoncernen i det här arbetet, inte bara stadsbyggnadsförvaltningen. Dessutom externa företag, markägare, organisationer och liknande.
– Vi har i vårt arbete med modellen inspirerats och tagit lärdom av goda exempel, framför allt i USA och Tyskland som under många år har använt sig av ekologisk kompensation. Det finns även en del kommuner i Sverige som gått före oss andra och fått till riktlinjer för kompensation vid exploatering. Vi hoppas komma ett steg längre när det gäller förutsägbarhet och bred tillämpning.
EKOLOGISK KOMPENSATION KAN beskrivas som ett sätt att tillämpa en av miljöbalkens allmänna hänsynsregler, principen om att förorenaren ska betala. De skador på miljön och biologisk mångfald som uppkommer till följd av olika typer av exploatering ska balanseras genom åtgärder som gör att nettoförlust av naturmiljö̈ undviks.
En annan viktig princip är tillämpning av den så kallade skadelindringshierarkin. Den innebär att kompensationsåtgärder alltid är det sista steget efter att andra möjligheterna att undvika, minimera och restaurera skador på miljön har prövats.
– Hittills har frivillig ekologisk kompensation tillämpats sporadiskt i Uppsala. Exploateringsprojekten har i huvudsak fått försöka ordna kompensation var för sig, vilket har tagit tid, varit ett ofta komplext arbete, försenat en del projekt och inte varit samhällsekonomiskt effektivt, säger Camilla Söderquist.
– Vi tror att den höga byggtakten i kommunen innebär en möjlighet för oss att ta ett par extra steg framåt jämfört med vad som har gjorts tidigare. Den nya modellen är till och med en förutsättning för att vi ska kunna genomföra en del exploateringsprojekt. I flera av dem ställs det krav på ekologisk kompensation.
Hur ska modellen fungera?
– Tanken är att skapa ekonomiska incitament för frivilliga naturvårdsåtgärder via så kallade naturkrediter som kan säljas på en marknad. Genom bra förvaltning kan markägare på affärsmässiga grunder skapa nya och höja befintliga naturvärden som de därefter kan sälja som krediter till kommunen eller andra exploatörer som behöver genomföra ekologisk kompensation. Det skapar nya intäkter för markägarna, men också en helt ny marknad för företag som vill arbeta med naturvårdande åtgärder och långsiktig förvaltning för att säkra naturvärden över tid.
Blir det ett obligatoriskt system?
– Vi har tänkt att det ska vara obligatoriskt för kommunens olika verksamheter (inklusive bolag) att delta när de till exempel är fastighetsägare, försäljare av mark eller verksamhetsutövare och påverkar höga naturvärden som idag saknar juridiskt skydd. Däremot blir det frivilligt för privata exploatörer. Men vi kommer från kommunens sida att uttala en tydlig förväntan.
Finns det en efterfrågan på den är typen av tjänster och system?
– Vi förväntar oss att ett system för ekologisk kompensation på frivillig basis, med stöd av internationella regelverk och finansiella initiativ, väldigt snart kommer att efterfrågas av bland annat exploatörer och investerare. I EU:s taxonomi för hållbar finansiering till exempel, har man satt upp sex skarpa miljömål. Inget av dem får urholkas om företagen ska få tillgång till hållbar finansiering. Ett av miljömålen är biologisk mångfald. Det blir helt enkelt pengar tillbaka i plånboken för de som deltar.
Finns några juridiska problem?
– Vid exploatering av privat mark finns det tydliga begränsningar när det gäller vilka särkrav en kommun får ställa.
Den nuvarande plan- och bygglagen anses av många försvåra ett effektivt kompensationsarbete. Häromåret föreslog en statlig utredning ett antal förändringar med syfte att ge kommunerna betydligt bättre förutsättningar att tillämpa ekologisk kompensation i detaljplanering på ett enhetligt, rättssäkert och kostnadseffektivt sätt.
– Genomförs ändringarna skulle vi gå från undantag till regel när det gäller ekologisk kompensation, säger Camilla Söderquist.
Är det rimligt att kommersialisera naturvården?
– Samhällsutvecklingen kommer alltid att ta mark i anspråk, och ibland mark med naturvärden. Det är naivt att tro att det kommer att förändras. Vi tror att det effektivaste sättet att värna naturen är att tilldela den ett ekonomiskt värde. Ju högre naturvärden som riskerar att skadas, desto högre krav ställs på kompensation och därmed blir exploateringen dyrare.
– Men kompensation kommer aldrig vara en första lösning. Det är först efter att vi har försökt undvika och minska skador som projekt kan ge upphov till som det kan bli aktuellt. Det mest önskvärda är att vi aldrig behöver tillämpa ekologisk kompensation.
Mikael Bergling
Första publicering: Hållbart Samhällsbyggande 2022
