Kvinnorna styr Sverige.
Eller åtminstone Rosenbad.
En majoritet av de politiska cheferna i Regeringskansliet är kvinnor, visar en ny granskning.

VI HAR GRANSKAT statsråden och de politiska tjänstemännen i Regeringskansliet avseende bland annat bakgrund, kön och ålder, sammanlagt 173 personer.
*Kvinnorna är i majoritet bland de politiska tjänstemännen, oavsett om det är frågan om socialdemokrater eller miljöpartister.
*75 procent är födda på 1970- eller 1980-talen. En majoritet är yngre än 40 år.
*56 procent av de politiska chefstjänstemännen är kvinnor.
*Ungefär varannan i undersökningen arbetade som heltidspolitiker eller politisk tjänsteman innan de började i regeringskansliet.
*Sex procent var privatanställda tjänstemän. 13 procent arbetade som statlig eller kommunal tjänsteman.
– Det här visar att man till den här typen av jobb i första hand rekryterar proffspolitiker och policyprofessionella, även om det kan variera en del mellan de olika uppdragen i Regeringskansliet, säger Tommy Möller som är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
– Går vi tillbaka några decennier i tiden var till exempel statssekreterarna opolitiska och rekryterades bland mycket höga och kvalificerade statstjänstemän. Sedan fasades det systemet ut. I stället rekryterades statssekreterarna bland de mest framstående politiska tjänstemännen, ofta med chefserfarenhet från partiorganisationen.

NÅGRA AV DAGENS statssekreterare har framför allt gjort karriär som opolitiska tjänstemän, till exempel Jan Salestrand som tidigare var general och Karolina Ekholm som är fd vice riksbankschef.
– Kanske är de exempel på en återgång till mer traditionella statssekreterare, något som jag tycker skulle vara positivt.
*Vilken betydelse har det att en stor del av statsråden rekryterades utanför riksdagen?
– Statsråd som inte har suttit i riksdagen har ofta inte lika stark politisk förankring som övriga ministrar. De är i större utsträckning beroende av statsministerns – eller språkrörens för mp-ministrarnas del – gunst än om de hade haft en egen riksdagsplats.
– Men att vara riksdagsledamot är inte, som bland annat Göran Persson konstaterade för några år sedan, detsamma som ministerkompetens.
*Varför är det en så stor andel yngre bland de politiska tjänstemännen i Regeringskansliet?
– Jag tror att man gärna skulle vilja få in fler lite äldre och mer erfarna pressekreterare och politiskt sakkunniga. Men många av de som man skulle vilja rekrytera har bra jobb med kanske dubbelt så hög lön jämfört med vad de skulle få i Regeringskansliet.
*Vilken betydelse har det att det var åtta år sedan Socialdemokraterna senast hade regeringsmakten?
– Stor tror jag. Åtta år är en lång period. Många av dem som då arbetade i Regeringskansliet har sedan dess gjort karriär på annat håll, fått välbetalda jobb och är inte intresserade av att återvända.
*Har den bristande erfarenheten betydelse för regeringens agerande?
– Regeringen har gjort en del misstag, vilket den också fått kritik för av bland annat riksdagens konstitutionsutskott. En tänkbar förklaring till misstagen är att regeringen är ganska oerfaren. Det gäller inte bara på ministersidan, utan också bland de politiska medarbetarna.
– Men detta är inget unikt för den här regeringen. Precis samma problem hade regeringen Reinfeldt när den tillträdde 2006.
*Enligt vår undersökning är en majoritet av de politiska chefstjänstemännen i Regeringskansliet kvinnor.
– Det känns lite som ett trendbrott. Även om det är ett tag sedan man uppnådde paritet mellan könen på de poster som syns utåt – till exempel ministrar – har männen dominerat bakom. Så tycks det inte vara längre, vilket är positivt.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Resumé 2015.