”Skadlig koppling mellan politik och skolföretag”

nov 10, 2022 | Uncategorized

Den nära kopplingen mellan skolföretag och vissa politiker har påverkat besluten på friskoleområdet.
Men också gjort att en del beslut inte har fattats.
Det menar Robert Wenglén (M) som är kommunstyrelsens ordförande i Lomma.

HAN HAR EN bakgrund som lektor vid Lunds universitets företagsekonomiska institution och som chefsutbildare. Som forskare har Robert Wenglén bland annat studerat svensk skolmarknad och professionalism. I arbetet med sin doktorsavhandling följde han under ett par år friskolerektorer. Mest känd har han dock blivit som en av Moderaternas – kanske hela den politiska borgerlighetens – hårdaste kritiker av det svenska friskolesystemet som han beskriver som en ”kvasimarknad” med skattebetalarna och eleverna som de stora förlorarna.
– Flera partier ger uttryck för exakt samma problembild som många av skolföretagen och marginaliserar de problem som bland annat OECD, i princip alla skolforskare, lärare och rektorer pekar på. Man försöker till exempel flytta fokus från skolsystemet till att huvudproblemet skulle vara ordningen i klassrummet.
– I någon bemärkelse lägger man då skulden på lärarna. Man försöker också flytta fokus genom att påstå att den så kallade valfriheten skulle vara hotad om det infördes ett system där alla barn har lika tillgång till utbildning och där alla huvudmän får ersättning utifrån ansvar.

ROBERT WENGLÉN SÄGER att försvararna av dagens system vill lösa skolans problem genom ökad byråkratisering i form av mer kontroll och mer extern mätning.
– Samtidigt hör vi inte ett ljud om att skolföretagen faktiskt lever på att systematiskt anställa obehöriga lärare, betala lägre löner, har större klasser, mindre skolgårdar, mindre utbyggda stödfunktioner och ett elevunderlag som gör det lättare för dem, eller att de har hemliga kölistor som leder till en skenande olikvärdighet. Det är upprörande hur dagens system systematiskt missgynnar de kommunala huvudmännen.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt hur ofta den problembild som skolföretagen vill måla upp återkommer hos en del partier.
Har kopplingen mellan skolföretag och före detta politiker och politiska tjänstemän någon betydelse?
– Ja, det är klart den har. Skolföretagen hade inte anställt eller anlitat före detta politiker om de inte sett något värde i det. Självklart gör företagen sitt allra bästa för att inte villkoren för dem ska försämras. Det ligger i sakens natur. Det ligger också i sakens natur att de väljer att prata om andra frågor än de som missgynnar dem.
– Det är naivt att tro att vinstdrivande företag skulle sätta frågor som likvärdighet och likställighet högst på agendan.

I DET SENASTE kommunalvalet fick Moderaterna 41,35 procent i Lomma medan Socialdemokraterna fick nöja sig med 18,60. Valresultatet beskriver hur den gamla industriorten vid Öresunds kust förändrats under de senaste decennierna. År 1973 fick Socialdemokraterna 43,4 procent av rösterna och Moderaterna 22,5.
Drygt hälften av kommuninvånarna i arbetsför ålder är högskoleutbildade. Många pendlar till välbetalda arbeten i Lund eller Malmö. I kommunen finns det ingen kommersiell friskola.
Robert Wenglén säger att det är viktigt att inte skuldbelägga friskoleföretagen, även om han anser att en del av dem har en affärsetik som är ”under all kritik”.
– Men det är upp till dem. De får ha vilken affärsetik de vill.  En väg framåt är att införa ett gemensamt intagningssystem för alla skolor där det är tjänstemän som hanterar urvalet utifrån politiskt beslutade principer. Då undviks ”cherry picking”. En annan viktig åtgärd är att återgå till ett system där de privata huvudmännen får 85 procent av skolpengen per elev.
– Vi behöver också  bli mycket tuffare med att det bara är behöriga lärare som får bedriva undervisning. Då skulle man komma åt att friskoleföretag faktiskt lever på att anställa obehöriga lärare. Tillsammans skulle detta göra kopplingarna (mellan skolföretag och politiker, reds anmärkning) mindre problematiska.
Blir det förändringar?
– Det går inte att i det långa loppet stå emot fakta. Samtidigt sitter det djupt i många moderater att företag är effektiva och bra medan myndigheter är ineffektiva och något dåligt, att valfrihet och konkurrens driver kvalitet.
– Om eleverna är nöjda och kvaliteten är bra i friskolor, vad är då problemet? säger den klassiska moderaten. Det är en otroligt naiv bild av verkligheten.
Vad är då problemet?
– Givet skolans uppdrag fungerar den inte. Lagstiftaren har till exempel bestämt att det finns vissa yrken som är samhällskritiska och som måste skyddas. Hjärtkirurg är ett sådant, att arbeta som lärare i skolan är ett annat. Det är yrken som kräver viss utbildning och legitimation. Det är alltså frågan om expertkunskap. Det är inte så att kunden vet bäst här. I skolans fall ska experten dessutom säkerställa att utbildningen är likvärdig.
– Tyvärr förstår inte alla att den professionella logiken är en helt annan logik än marknadslogiken och det fria företagandet.
Har du blivit uppvaktad av före detta politiker?
– När vi ska bygga exempelvis förskolor, särskilda boenden eller liknande är det rätt ofta som före detta politiker försöker dra nytta att vi kanske tillhör samma parti eller känner varandra sedan tidigare. Det har även droppat in ett antal prominenta före detta politiker. Tanken är väl att man ska bli lite starstruck, men det funkar inte på mig.
– För politiker och kommunala tjänstemän finns det stark etik som säger att vi ska behandla alla lika och att ingen ska kunna gå före i kön på grund av exempelvis personliga kontakter. Den logiken finns inte i företag. Börjar du jobba för ett företag är det därför inte oetiskt att försöka använda sig av relationer för att komma före i kön.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2022.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.