Bostadskrisen: Hyresgästföreningen vill ha ett nytt HSB

jan 1, 2019 | Infrastruktur, trafik & bostäder

Hyresgästföreningen vill att det bildas nya bostadsstiftelser som utan vinstintresse bygger, äger och hyr ut bra bostäder till rimliga hyror. 
– Vi är trötta på de kortsiktiga vinstintressena. Dessutom behöver det göras något i kommuner som inte har allmännyttiga bostadsbolag, säger Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder. 

På sin stämma i somras ställde sig Hyresgästföreningen bakom idén om att folkrörelser och fackliga organisationer med stöd av staten ska skapa nya bostadsstiftelser eller liknande utan vinstintressen.
 ”En sådan aktör kan agera gentemot kommuner och byggintressenter och samtidigt äga och förvalta de hyresrätter som byggs”, står det i beslutet. 
*Ska Hyresgästföreningen vara en av stiftarna? 
– Det är alldeles för tidigt att säga. Beslutet innebär att vår förbundsstyrelse får i uppdrag att utveckla tankegångarna. Det viktiga är att vi vill verka för goda bostäder, till rimliga kostnader och med ett långsiktigt perspektiv. 
Blir planerna verklighet är det långt ifrån första gången Folkrörelsesverige startar bygg- och fastighetsbolag. Hyresgästföreningen bildade Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening (HSB) 1923 och byggfacken inom LO grundade Riksbyggen 17 år senare. 
Marie Linder säger att grunden i en social bostadspolitik är att samhället känner ett ansvar för att alla har någonstans att bo. 
– Alla ska ha rätt till ett tryggt boende. Den svenska modellen på bostadsmarknaden är också en valfrihetsmodell. Vi ska kunna välja den upplåtelseform som passar oss bäst. 
*Har vi en social bostadspolitik i Sverige i dag? 
– Ja, men med mycket stora luckor och revor. Förr arbetade vi för att alla ska ha rätt att bo någonstans. I dag vräker vi barnfamiljer. Boendet är inte längre än självklar del av välfärden. 
*Vilka är de viktigaste komponenterna i en social bostadspolitik? 
– Den absolut viktigaste är att samhället tar ansvar för att det byggs bra bostäder till rimliga kostnader. I en bristsituation är det alltid de svagaste grupperna som drabbas hårdast. Den andra delen handlar om att skapa likvärdiga villkor mellan olika upplåtelseformer. I dag finns det en stor skatteorättvisa mellan det ägda och det hyrda boendet. 
– Det finns inget annat område under senare år där det bildats så mycket kapital som i det ägda boendet, vilket bland annat beror på att fastighetsskatten har avskaffats samtidigt som ränteavdragen fått vara kvar. Det krävs en ordentlig omfördelning. 
*Varför har vi inte en mer social bostadspolitik? 
– När bostadspolitiken lades om på 1990-talet var ett av argumenten saneringen av statsfinanserna. Men det var också ett ideologiskt skifte. Ansvaret för bostadsfinansieringen, och risktagandet, flyttades i stor utsträckning från samhället till enskilda individer. 
*Vem ska betala för den sociala bostadspolitiken? 
– Det bör vi göra gemensamt i kombination med marknadsinslag. Det har aldrig varit så att staten har finansierat bostadsbyggandet rakt av. Men den har funnits med som en garant och stått för en del av risken, vilket har varit viktigt. 
– Egentligen är det absurt. Hyresgästföreningen startade för drygt hundra sedan för att människor bodde otryggt. I dag finns det inga utedass kvar. Däremot finns det många människor som fortfarande bor otryggt. Om vi menar allvar med social bostadspolitik måste staten vara beredd att avsätta pengar till bostadssektorn. Det gör den dessutom redan, men pengarna fördelas till största del till en upplåtelseform. 
*Hur då? 
– Ungefär 40 miljarder kronor per år används till ränte-, rot- och rutavdrag. Jag tycker att man kan börja med att omfördela de pengarna så att alla får del av dem. Om jag till exempel bor i en villa och köper snöskottningshjälp får jag göra ett skatteavdrag. Bor jag i en hyresrätt får jag betala hela kostnaden själv. 
– Därutöver behöver staten gå in med ytterligare pengar för att vi ska få en fungerande social bostadspolitik. 
*Bör den vara generell eller selektiv? 
– För att vi ska kunna garantera alla ett tryggt boende behöver den vara generell. Det är dessutom en betydligt mer effektiv och mindre kontrollberoende metod än selektiva lösningar förutom att den inte leder till utpekande. 
– Samtidigt krävs det en del selektiva inslag, till exempel bostadsbidrag för bättre fördelningspolitik. Kärnan i dagens bostadskris är bristen på bostäder i kombination med stora och växande ekonomiska klyftor. 
*Leder inte generella lösningar, till exempel investeringsstöd, främst till att en massa pengar hamnar i byggföretagens fickor? 
– Nej. Investeringsstödet och det industriella byggandet har gjort att vi har fått nyproducerade hyresrätter till lägre kostnader än vadvi annars skulle ha fått. Så länge stödet har en tydlig koppling till hyresnivån hamnar inte pengarna i fastighetsägarnas fickor, utan gör att er människor kan efterfråga lägenheterna. Jag tycker att man ska bygga vidare på och utveckla dagens system. 
*Vilken är allmännyttans roll i den sociala bostadspolitiken? 
– Många kommuner använder inte allmännyttan som det politiska redskap den är. De borde vara mycket mer aktiva och se till att det egna bostadsbolaget bygger och finns i alla delar av kommunen. Vill man skapa samhällen och områden där människor med olika bakgrund kan bo är det viktigt med blandade upplåtelseformer. 
– Ofta talas det om allmännyttans sociala ansvar. Men det viktigaste allmännyttan ska göra är att bygga bostäder. 
*Har allmännyttan ett bostadssocialt ansvar?
– Ja, och det tar man i allmänhet. I dag är det framför allt boende i hyresrätt, inte minst i allmännyttan, som tar det absolut största bostadssociala ansvaret i samhället, vilket är helt orimligt. Hela samhället måste vara med och ta sin del. Men så sker inte. En del kommuner till exempel, bygger inte till lägre kostnader eller vissa upplåtelseformer för att de inte vill att fel personer ska flytta dit. 
*Vilken är de privata fastighetsägarnas roll i den sociala bostadspolitiken? 
– Det varierar mycket. Det finns privata fastighetsägare som är aktiva och tar ett aktivt bostadssocialt ansvar och det finns de som inte är det. 
– Många privata fastighetsägare borde se över sina regler om vilka som får hyra deras lägenheter. Om du exempelvis hyr en större lägenhet och vill byta till en mindre hos en privat fastighetsägare, är risken stor att du inte får det om du har försörjningsstöd. Det är inte att ta sitt bostadssociala ansvar. 
*Vilka krav tycker du att en hyresvärd bör kunna ställa på sina nya hyresgäster? 
– Jag tycker att det är rimligt att man har en inkomst som gör att man klarar hyran. Men var inkomsten kommer ifrån tycker jag inte är intressant. I dag ställs det ibland till och med krav på fast anställning för att en person överhuvudtaget ska kunna söka en lägenhet. Det är inte rimligt. 
*Kan en kommun ta sitt bostadsförsörjningsansvar utan ett eget bostadsföretag eller med ett mycket litet sådant? 
– Det finns kommuner som inte har en allmännytta. Deras lösning är i allmänhet att försöka teckna avtal med privata fastighetsägare, köpa bostadsrätter och liknande. I praktiken tror jag att det är svårt för kommuner utan en allmännytta, eller med en mycket liten sådan, att hjälpa människor som råkar illa ut. 
*Vad ska man göra? 
– Börja med att stoppa utförsäljningen av allmännyttan. Ytterligare 50 000 hyreslägenheter i Stockholmsområdet exempelvis, hade gjort stor skillnad på hyresmarknaden och möjligheterna att bedriva en bra social bostadspolitik. 
*Är social bostadspolitik endast en fråga för hyresrätten? 
– Nej, jag har inget emot att staten stimulerar bosparande, går in med topplånsgarantier eller liknande. Problemet är bara att det tar väldigt lång tid innan sådana åtgärder ger effekt. 
*Vilken roll har hyressättningen för en social bostadspolitik? 
– Den har stor betydelse. En förutsättning för att jag ska kunna lita på hyresrätten som en trygg boendeform med ett starkt besittningsskydd, är att jag vet att min hyra inte plötsligt kan chockhöjas. 
– Hur tryggt boende skulle människor få om de var tvungna att skriva om sina kontrakt var femte eller tionde år, och dessutom riskerade hyreshöjningar som gör att de inte har råd att bo kvar? 
*I dag leder renovering av fastigheter, inte minst i allmännyttan, till höjda hyror och svårigheter för en del hyresgäster attbo kvar. 
– Ett sätt att minska risken för stora hyreshöjningar i samband med renoveringar är att införa ett rotavdrag för hyresrätten. Det borde också införas skattefria underhållsfonder som gör det möjligt för bland annat allmännyttan att fondera pengar. 
*Vad tycker du om utvecklingen av sociala/kommunala kontrakt? 
– Att allt fler behöver sociala kontrakt är inte enbart en fråga för bostadspolitiken, utan också för till exempel arbetsmarknads- och välfärdspolitiken. Det vill säga att se till att människor kommer ut i arbete och kan försörja sig själva. 
– För en del människor kan dock sociala kontrakt vara en viktig hjälp och ett stöd in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är dock viktigt att de snabbt övergår i förstahandskontrakt. 
*Kan social housing vara ett alternativ eller komplement till allmännyttan? 
– Nej. Det leder bara till stigmatisering. Jag bor i allmännyttan. Om det flyttar in en ny granne till mig har jag ingen aning om personen har fått sin lägenhet via den normala bostadskön, förtur eller som ett socialt kontrakt om inte personen själv berättar det. Våra barn möts på gården och leker med varandra precis som alla andra barn. Det gör allmännyttan fantastisk. 
– Att ha speciella hus eller speciella lägenheter för vissa människor är däremot oerhört utpekande. Det är betydligt bättre att använda allmännyttan mer aktivt och införa ett ordentligt bostadsbidrag så att er kan efterfråga vanliga lägenheter. 

Namn: Marie Linder. 
Ålder: 55 år. 
Yrke/uppdrag: Ordförande Hyresgästföreningen. 
Bakgrund: Uppvuxen i Tyresö utanför Stockholm. Barnskötare. Personlig assistent. Universitetsstudier. Kommunikationschef LO. 
Så har jag bott: Uppvuxen i villa i Tyresö. Andrahandslägenhet i Tyresö. Flyttade tillbaka till föräldrarna. Lägenheter i allmännyttan i Tyresö. 
Bor i dag: Allmännyttan i Tyresö. Hyresradhus. 

Mikael Bergling
Första publicering: 
Boken “En bostadspolitik för alla?”

Så byggs smartare gator

En ny designguide ska underlätta för smartare användning av städernas gatunät.– Gatorna ska vara till för alla, inte bara bilar, säger KTH-forskaren...

Ny stadsdel med eget energisystem

Byggnaderna i Örebros nya stadsdel Tamarinden ska producera och dela energi med varandra i ett lokalt mikronät. – Det ska minska både...

Uppmärksammat kollektivhus blir kvar

Helsingborgshems uppmärksammade kollektivboende ”Sällbo” permanentas vid årsskiftet.– Det bidrar till minskad ensamhet och ökad inkludering, säger...

Simhallsrenovering för miljarder

Till sommaren ska renoveringen av simhallen i Högdalen i södra Stockholm vara klar. Det är en ombyggnad som fördyrats och dragit ut på tiden. – Men...

Ny godshamn söder om Stockholm

Mitt under coronapandemin, och efter fler års planering och byggande, har Sverige fått sin första nya godshamn på decennier. Det är en hamn full av...

Garageborrning efter smart energi

Garageborrning efter smart energi

Det fanns inte plats för tillräckligt många borrhål för geoenergi utanför Valandhuset mitt i centrala Umeå. Då bestämde man sig för att i stället...